Hoppa till huvudinnehåll

Vart försvinner Kulturfondens musikpengar?

Annika Pråhl, kulturombudsman
Kulturombudsman Annika Pråhl, Svenska Kulturfonden Annika Pråhl, kulturombudsman Bild: Yle/Peter Lüttge annika pråhl

En tredjedel av de skivor som borde ha gjorts med pengar av Svenska kulturfonden finns inte att lyssna på fyra år senare. Det visar en granskning som Svenska Yles kulturredaktion har gjort.

Årligen delar Kulturfonden ut 30 miljoner euro till många små och några stora projekt. Vad görs egentligen med pengarna?

Eftersom antalet kulturprojekt som årligen understöds är stort, dryga 8000, avgränsade vi vår utredning till att handla om musik, närmare bestämt skivinspelningar och musikvideor. Vi valde först år 2013, med tanken att det rimligtvis borde finnas en del färdigställda skivor att hitta. Eftersom man kan få redovisningsuppskov med ett år insåg vi snart att vi behöver ett jämförelseår, och valde då även år 2012.

Så här gjorde vi

Alla som fått bidrag av Kulturfonden finns listade i en öppen databas på Kulturfondens webbplats och vi har använt oss av den information som finns att hämta där.

Syftet var att kartlägga hur många skivor som går att finna några år efter att understödet betalats, och vad som eventuellt är orsaken till att skivan inte blivit av. I praktiken handlade det om att googla efter skivor, kolla när personerna eller grupperna på listan publicerat någonting samt kontakta dem med frågor om hur det går med skivinspelningen, i fall det inte fanns någon skiva.

Vi hittade både rock, pop och klassisk musik, en del av internationell kaliber. Vi hittade de mest spännande och obskyra projekt. Men en del hittade vi inte alls.

En tredjedel på vift?

Man kan ansöka om bidrag som arbetsgrupp eller som privatperson. En del arbetsgrupper är titulerade så att det är omöjligt att veta vem som står bakom projektet – alltså är det omöjligt att veta vem som fått bidraget. Informationen i databasen var det enda vi hade att tillgå. Eftersom Kulturfonden inte kan ge ut namn och kontaktuppgifter till någon av de listade, finns det alltså ett mörkertal i vår statistik. Det är möjligt att några av de arbetsgrupper vi inte lyckats identifiera eller privatpersoner som inte svarat i telefon faktiskt har gjort en skiva.

Statistik över skivinspelningsprojekt som inte gick att finna
Statistik över skivinspelningsprojekt som inte gick att finna Bild: Yle / Johan Lindström #fondfyrkfinns2015

År 2012 var det 15 av de listade projekten som antingen inte gick att hitta eller vars upphovsmän inte gick att få tag på. Fyra projekt blev inte av och rann ut i sanden. Fem projekt har ändrat form på vägen, så att det som skulle bli en skiva blev en konsertturné eller ett bidrag till att betala hyran för träningslokalen.

Sju projekt håller fortfarande på och förväntas bli färdiga skivor tidigast under år 2016.

Sammantaget kan man säga att en tredjedel av de totalt 88 projekt som skulle leda till en skivinspelning eller en musikvideo som Kulturfonden gav understöd till i mars år 2012 inte finns att lyssna på 3,5 år senare i november 2015.

Statistik över musikprojekt som Kulturfonden understött men som inte gått att finna
Statistik över musikprojekt som Kulturfonden understött men som inte gått att finna Bild: Yle / Johan Lindström fondstatistik

År 2013 var 10 av de listade projekten omöjliga att identifiera eller få tag på. Fyra projekt har runnit ut i sanden, ett projekt blev en skiva med ett annat band än det stod i ansökan och 14 projekt hoppas på att bli färdiga nästa år.

Sammanlagt är det också en tredjedel av de totalt 95 projekt som skulle leda till en skivinspelning eller en musikvideo som Kulturfonden understödde år 2013 som inte går att lyssna på i dag.

Plump i protokollet

Varje person eller arbetsgrupp som fått understöd måste senast ett år efter utbetalningen redovisa för hur de använt pengarna.

Men vad händer om projektet inte blir av? Kräver Kulturfonden någonsin tillbaka sina pengar?

- Vi har som huvudregel att man skall redovisa ett år efter det att man har lyft pengarna, säger kulturombudsman Annika Pråhl. Om redovisningen inte efter första påminnelsen kommer in gör vi ännu en påminnelse. Om ingenting händer då blir det ett plump i protokollet.

Det innebär att man får svårare att få ett nytt understöd i framtiden. Anmärkningsvärt är att pengarna väldigt sällan krävs tillbaka. Vi har inte i vår utredning hört om ett enda fall. Varför?

- Det lönar sig inte att sätta hemskt mycket arbete på det hela eftersom summorna är relativt små, säger Annika Pråhl. Vi har inte resurser för att ringa upp folk. Vi skulle behöva vara betydligt flera personer här.

Om skivan inte blir av kan man komma överens om att göra något annat musikrelaterat för pengarna. Men granskas ändringar av sakkunniga?

- Nej, det görs inte. Varje ansökan har en ansvarig tjänsteman. Efter diskussion med den kan man komma överens hur man gör, säger Pråhl.

Kulturfonden betalar aldrig för hela skivan

Vi har ringt och pratat med närmare 100 människor. Vi har diskuterat med dem om varför skivor inte blir av och vad som ligger bakom. För många handlar det om att livet kommer i vägen. Det är projekt som får gå i träda när familjen har fått barn, bandmedlemmar fått jobb i andra städer eller så har man bara inte haft tid för att koordinera en skivinspelning bland allt annat som ska göras i vardagen.

Vi har också pratat med många ambitiösa personer som önskar att de kunde slutföra sina skivprojekt, men inte har kunnat göra det då pengarna de fått av Kulturfonden inte har räckt till. Därför är en del projekt inte färdiga än eller lagda på is på obestämd tid. Projekt som Kulturfonden har godkänt i stället är till exempel allmän verksamhet, konserter, lokalhyra och dylikt.

- Jag vill understryka att vi ger ett bidrag, vi finansierar aldrig en hel skiva. Annars skulle det kunna klassas som ett beställningsverk, säger kulturombudsman Annika Pråhl.

Redovisning via djungeltrumman

En del skivor lyckades vi spåra efter idogt ringande. Då vi fick tag på upphovspersonerna visade det sig att skivan visst har spelats in, men att den finns att få om man råkar känna personen ifråga. Andra finns till salu vid specifika evenemang, men har inte distribuerats för bredare spridning. Var går gränsen mellan stöd till amatörmusiker och att betala för någons privata hobby?

- Vi ska inte stöda privata hobbyprojekt. Ifall det har skett har vi blivit lurade. I ansökan ska det komma fram på vilket sätt musiken ska vara tillgänglig, säger Pråhl.

Vi ställde henne frågan hur man på Svenska kulturfonden ser på att en del projekt inte blir klara. Det verkar som att djungeltrumman är ett redovisningsverktyg i Svenskfinland:

- Svenskfinland är väldigt litet, säger Annika Pråhl. Kulturfonden har drygt femtio förtroendevalda runtom i Svenskfinland. De allra flesta hör om det är någon som missbrukar nånting på något sätt. Väldigt mycket vet vi bara så här, icke officiellt, så att säga.

- Vår uppgift är ju inte att hålla ordning på att den här personen gör absolut det som det är meningen att den ska göra, utan det viktiga är ju att vi vill stöda musiken.

#fondfyrkfinns2015

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje