Hoppa till huvudinnehåll

Kunskap i Finland - självförtroende i Sverige

Eleverna i Finland har bättre kunskaper men eleverna i Sverige har bättre självförtroende. Så kan man tolka olika undersökningar av respektive länders tonåringar. Saken diskuterades på ett seminarium på Åbo Akademi i Vasa.

Jan Grannäs från Högskolan i Gävle har jämfört resultaten från ungdomsenkäterna som utförs i Gävleborg i Sverige och i Österbotten.

Jan Grannäs från Högskolan i Gävle.
Jan Grannäs. Jan Grannäs från Högskolan i Gävle. Bild: Yle/Joni Kyheröinen högskolan i gävle

Resultaten är intressanta, främst när det gäller ungdomarnas delaktighet i skolan och samhällsintresset.

I Sverige är eleverna med och bestämmer

I Gävleborg upplever ungdomarna i betydligt större grad att de får vara med och bestämma om vad som lärs ut i skolan, hur man ska arbeta i skolan och om skolans regler.

- Det är högt prioriterat i den svenska skolan att eleverna ska ha ett stort inflytande, säger Grannäs.

Men är det nödvändigtvis en bra sak att 14 och 15-åriga ungdomar får påverka vad som lärs ut i skolan?

- Det är en komplex fråga. Unga som ska ta över samhället måste få lära sig om demokrati. Skolan är en viktig bas för det. Men frågan är hur mycket inflytande elever ska få ha i skolan.

Det gäller för lärarna och skolledningen att ha ett gott omdöme för när och hur mycket eleverna ska tillåtas påverka undervisningen.

Bättre kunskaper i Finland

Sverige ligger långt efter Finland i den senaste Pisa-undersökningen och resultaten rasade på alla ämnesområden.

Så de finländska skolungdomarna har goda kunskaper men vill inte och får inte, enligt resultaten från Österbotten, påverka i skolan. Det är en tolkning av det hela.

Ska man då tolka Sveriges dåliga resultat i Pisa som att det inte är så lyckat att eleverna har inflytande på undervisningen?

- Det kan jag inte slå fast baserat på det här materialet. Det skulle vara intressant att forska i det för att se om det finns samband, säger Grannäs.

En fråga om självförtroende?

En sak som gör bilden än mer komplex är att ungdomarna i Österbotten i större grad anser sig veta för lite om hur de ska göra för att påverka i samhället.

Detta alltså trots Finlands bättre siffror i Pisa. Där undersöks i och för sig inte specifikt demokrati och samhällsengagemang.

Men i den internationella ICCS-undersökningen ser man på kunskaperna gällande till exempel politiska system och medborgerligt deltagande. Siffrorna är visserligen från 2009 men också där slår de finländska ungdomarna de svenska.

Är det alltså frågan om inställning, om självförtroende? Kunskaperna är bättre men man tror inte lika mycket på sig själv som man gör i Sverige?

- Vi kan konstatera att de finländska ungdomarna har bättre kunskaper. Men de svenska ungdomarna kanske tror mer på sin egen förmåga när det gäller att kontakta politiker och driva politiska frågor, säger Grannäs.

De siffror som Grannäs jämfört är inhämtade 2013. I Gävleborg deltog 2207 från årskurs 8. I Österbotten deltog 1718 från årskurs 9.

Lär ut samhällskunskapen tidigare

Hur upplever då ungdomarna att det är ställt med information om demokrati och påverkningsmöjligheter i den finländska skolan.

Calle Koskela och Amina Elezovic. Två samhällsengagerade ungdomar.
Calle Koskela och Amina Elezovic. Calle Koskela och Amina Elezovic. Två samhällsengagerade ungdomar. Bild: Yle/Joni Kyheröinen amina elezovic

Calle Koskela sitter i styrelsen för Finlands ungdomsfullmäktiges förbund och är tidigare ordförande för Vasa ungdomsfullmäktige.

- Man får information och det är väldigt intensivt. Men det hela är en längre process än så. Det tar tid för ungdomar att lära sig hur man ska påverka, hur man ska finna de olika kanalerna, säger Koskela.

Ska man börja lära ut samhällskunskapen tidigare?

- Absolut. Och elevkårer och ungdomsfullmäktige borde få mer konkreta roller. Elevkårsstyrelsen ska inte bara vara de som bakar bulla och delar ut påskägg, utan de måste kunna påverka på riktigt, säger Koskela.

Amina Elezovic sitter i styrelsen för Finlands svenska skolungdomsförbund och är viceordförande för ungdomsrådet i Malax.

Elezovic tycker att man borde få informationen tidigare.

- Man får det först på nian och det är väldigt sent.

Eleverna ska inte få påverka för mycket

Vad gäller att få påverka i skolan tycker Elezovic att det fungerar bra i den finländska skolan. Men det måste finnas en gräns för hur mycket inflytande eleverna får ha.

Så här säger Koskela:

- Det är myndigheternas och lärarnas roll att göra upp ramarna för undervisningen men eleverna får vara med och fylla dem. Men jag håller med Amina om att det måste finnas gränser.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten