Hoppa till huvudinnehåll

Rosförsäljare kastades ut ur kyrka i Karleby

Gamlakarleby stadskyrka.
Gamlakarleby stadskyrka. Gamlakarleby stadskyrka. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist stadskyrkan

Fyra rosförsäljare slängdes ut ur stadskyrkan i Karleby under en gudstjänst på Alla helgons dag.

Det var först när församlingen hotade kalla på polis som rosförsäljarna lämnade kyrkan.

- Jag tycker inte det är särskilt etiskt att komma till kyrkan och sälja rosor. I synnerhet inte på Alla helgons dag då folk sörjer sina närmaste, säger diakoniarbetaren Camilla Honkala.

Nu vill Honkala gärna att kyrkostyrelsen ger gemensamma direktiv för hur man ska handla i motsvarande situationer.

Hjälp via diakonin

När någon behöver hjälp försöker församlingen hjälpa på sikt, inte bara som en engångsinsats, säger diakon Gunilla Aarnio i Karleby svenska församling.

- Vi vill reda ut vad problemen bottnar i och få en helhetsbild av hur de har det.

Aarnio tycker inte att en gudstjänst är det rätta stället att börja sälja något på.

- Om jag hade varit där hade jag kanske tagit dem till sidan och frågat vad de behöver hjälp med.

Både Honkala och Aarnio betonar att hjälp ska delas ut. Men det ska ske i rätt sammanhang, via diakonin.

Bakom en hjälpförfrågan kan det också finnas organiserad kriminalitet, påpekar Honkala.
- Vi ska inte vara för blåögda. Man ska ta reda på i stället för att bara tro.

Till exempel vill diakonin att de som får hjälp uppger namn och adress.

- Om de ska få ekonomiskt bidrag måste det finnas de uppgifterna för vår bokföring, säger Aarnio.

Direktiv för hur kyrkan ska göra

Rosförsäljare har påträffats några gånger i gudstjänster på olika håll, säger Marja-Liisa Laihia vid kyrkostyrelsen.

Kyrkan har för några år sedan gjort upp linjer för hur man ska förhålla sig till tiggare. Men där finns inga direktiv för hur man ska göra när tiggeriet kommer in i kyrkan.

- Där gavs direktiv om hur församlingarna ska intressera sig för tiggarnas ork, deras liv och hur de mår, säger Laihia.

Aarnio ser fördelar med gemensamma riktlinjer.

- Då kan man ge klara svar och veta hur man ska agera. När någon plötsligt kommer in på det här sättet kan det vara svårt att veta vad som är klokast att göra, säger Aarnio.

Annan hjälp än pengar

Enligt Laihia borde man hitta andra sätt att hjälpa än att direkt ge pengar. En privatperson kan donera pengar, men inte församlingen.

- Hjälpen kan vara mat, sjukvård eller någonstans att sova.

Församlingarna kunde kanske också erbjuda små jobb som människorna kunde utföra.

- Finns det till exempel musiker kunde kyrkan låta dem uppträda vid någon samling.

Kyrkan behöver reda ut ärendet

Camilla Honkala i Karleby hoppas att kyrkostyrelsen agerar.

- Vi hoppas att kyrkostyrelsen kan reda ut saken i samarbete med församlingarna.

Enligt Honkala är en av diakonins uppgifter att lyfta fram aktuella brister och hitta sätt att få stopp på nöden.

Fenomenet med personer som försöker sälja saker i kyrkor är bekant också från de övriga nordiska länderna.

Artikeln har uppdaterats kl 19:15. Det stod felaktigt att polishjälp behövdes för att få ut försäljarna, men det räckte med hot om att tillkalla polis.

Läs också