Hoppa till huvudinnehåll

Nu kommer tvångslagarna

Demonstration på Järnvägstorget i Helsingfors
I september ordnades en demonstration mot tvångslagarna på Järnvägstorget i Helsingfors. Demonstration på Järnvägstorget i Helsingfors Bild: Yle manifestation

Då förhandlingarna på arbetsmarknaden föll går regeringen vidare med sina tvångslagar. De skär bort medelinkomsttagarens inkomster med över tusen euro om året. Men EU och ILO kan ännu säga stopp.

Regeringens mål med tvångslagarna är att förbättra företagens konkurrenskraft, det vill säga i praktiken sänka arbetsenhetskostnaderna, med fem procent. De har beretts i arbets- och näringsministeriet och är ute på remiss sedan flera veckor tillbaka.

Lagarna försämrar arbetsvillkoren på en rad punkter.

Den första sjukdagen blir oavlönad förutom vid arbetsolycksfall och om den anställda är borta av samma skäl inom 30 dagar. Det betyder att till exempel cancerpatienter som får återkommande behandling inte drabbas.

Efter den första oavlönade sjukdagen utbetalas 80 procent av lönen under dag 2-9.

Också trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag blir oavlönade lediga dagar. De ska arbetas in antingen genom förlängd arbetstid andra dagar eller som lördagsjobb. Alternativt dras de bort från lönen.

Inkomstbortfall på flera tusen euro

Tvångslagarna ingriper även i semestern. Semesterpenningen minskar med 30 procent och årssemestern kan vara högst sex veckor. Det här drabbar framförallt anställda i den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Akademikercentralen Akava har räknat ut att en medelinkomsttagare med en månadslön på 3000 euro förlorar minst 1247 euro om året då bestämmelserna träder i kraft. De som har lång semester, det vill säga i praktiken sju veckor, förlorar mest på lagpaketet.

För den som har en månadsinkomst på 2000 euro ger Akavas uträkning ett bortfall på 900 euro om året. Om man tjänar 4000 euro i månaden minskar årsinkomsten med 1800 euro och är månadslönen 5000 euro blir bortfallet 2250 euro.

I kraft för nya avtal

Regeringen ger lagförslagen till riksdagen i februari. Ursprungligen innehöll de också en försämring av övertids- och söndagsersättningarna men de drogs bort efter att statsminister Juha Sipilä sett några barnmorskor berätta om sin sits i Yles A-studio. De kompenserades med nedskärningarna i semesterpenningen.

Lagarna ska träda i kraft i sommar och tillämpas för de kollektivavtal som förhandlas fram under hösten.

Men för att bestämmelserna ska vinna laga kraft måste de följa grundlagen och här har funnits många dubier. Tvångslagarna ingriper nämligen i den fackliga föreningsfriheten.

Finansminister Alexander Stubb har tidigare försäkrat att regeringen har synat grundlagsenligheten med hjälp av författningsexperter. MTV fann emellertid inga belägg för att sådana skulle ha hörts. Därför får riksdagens grundlagsutskott syna lagarna extra noga i vår.

Strider mot ILO och EU-rätt?

Men flera författningsexperter anser att grundlagen inte är det stora problemet. Däremot kan tvångsåtgärderna stå i konflikt med EU:s grundrättigheter och arbetslivsdirektiv.

Till exempel har professorn i författningsrätt Tuomas Ojanen påpekat att både arbetsorganisationen ILO och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna tryggar arbetsmarknadsorganisationernas rätt att ingå kollektivavtal.

Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid HU
Professor Tuomas Ojanen Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid HU Bild: YLE / Antti Lempiäinen professor statsförfattningsrätt

- EU-rätten inbegriper ett överraskande starkt skydd för den kollektiva arbetsrätten, rätten till att organisera sig fackligt och rätten att ingå avtal. Om det strider mot regeringens lagpaket är det helt klart att den nationella rätten får böja sig. Riksdagen kan inte stifta lagar som går emot EU-rätten, sade Ojanen i en intervju för Yle nyligen.

Juris doktor Jari Hellsten på FFC säger säger att utgångspunkten har varit att rätten att komma överens om arbetsvillkoren utan övre gräns inte begränsas. Bara polisen och försvaret har varit undantag i tillämpningen av ILO-avtalet om organisationsfrihet. De har inte samma förhandlingsfrihet som andra.

Riksdagens grundlagsutskott får syna också de här aspekterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes