Hoppa till huvudinnehåll

Veckans Sibbe: De fem julsångerna sjöngs varje jul på Ainola

Trearmad röd julljusstake
Trearmad röd julljusstake Bild: Yle/Arja Lento ljusstakar,julljusstake,Adventsljusstake,Levande ljus

"Det var en tradition. Vi sjöng Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Allt detta var mycket glatt. Ingenting andäktigt eller dystert". Så har Jean Sibelius barnbarn beskrivit jularna på Ainola.

Sibelius fem julsånger har opustalet 1 men de kom till under en längre period strax före och efter förra sekelskiftet. Den allra första av dem, Det mörknar ute, publicerades i julnumret av tidskriften Kyläkirjaston Kuvalehti 1897. Giv mig ej glans dök upp 1909 i Jultidning för svenska Finland. Fyra av de fem julsångerna är tonsatta till texter av Zacharias Topelius. Den femte sången, On hanget korkeat (Visst drivor höga) har finsk originaltext av Wilkku Joukahainen.

Fem julsånger op.1:
1. Nu står jul vid snöig port (text: Zacharias Topelius), 1913
2. Nu så kommer julen (text: Zacharias Topelius), 1913.
3. Det mörknar ute (text: Zacharias Topelius), 1897.
4. Julvisa: Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt (text: Zacharias Topelius), 1909.
5. On hanget korkeat, nietokset (text: Wilkku Joukahainen), 1901.

Den mest älskade julsången

Jean Sibelius arrangerade flera av sina julsånger för olika sammansättningar och de har under årens lopp dykt upp i olika versioner. Julsångerna sjungs som allsånger, solosånger och körsånger. Julvisan Giv mig ej glans har blivit en psalm i psalmboken. Den är den mest kända av de fem och har i flera omröstningar blivit vald till den mest älskade finländska julsången. Däremot har Nu står jul vid snöig port och Nu så kommer julen nästan fallit i glömska.

Jularna på Ainola

Det berättas om jularna i Sibelius hem Ainola att det var en tradition att pappa/morfar Sibelius i något skede satte sig vid pianot för att spela sina egna julsånger. Enligt dotterdottern Laura Enckell gick det till så här:

Det var en tradition. Barnen fördes in i den mörklagda barnkammaren och kallades sedan till salen där det fanns en julgran med alla ljusen tända. Den skulle riktigt blända med sin glans. Pappa spelade On hanget korkeat nietokset, och spelade, med pedalen nere, lika högt som på en orgel. Det var som om han borde ha haft en orkester även där. Vi sjöng den och sedan sjöng vi Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt. Allt detta var mycket glatt. Ingenting andäktigt eller dystert. (källa: www.sibelius.fi)

Också hustrun Aino Sibelius var en god pianist och makarna turades ibland om att ackompanjera julsångerna.





Återanvändning

Sibelius använde, precis som många andra tonsättare, sina musikaliska idéer i flera olika verk. T.ex. början av pianoromansen i dess-dur innehåller samma melodifragment som början av Finlandiahymnen. Också den kända melodislinga som inleder Giv mig ej glans hade Sibelius använt redan tidigare. Lyssnar man på solosången Segelfahrt från 1899 så hör man likheterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje