Hoppa till huvudinnehåll

Lätt att fejka en nyhet

Man läser artikel på en pekplatta.
Man läser artikel på en pekplatta. Bild: STAFFAGE/kaboompics.com/CC0 License digitala medier

På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

I dag är det väldigt lätt att göra och publicera nyheter. Man behöver inga dyra tryckmaskiner eller distributionsnät längre.

Men själva framställningssättet för nyheter har inte förändrats på årtionden: man ska ha en rubrik, en ingress och passligt mycket brödtext, det vill säga sådan här löpande text. Det är enbart innehållet som fattas - men det kan man hitta på!

Vem som helst kan registrera en webbplats och börja publicera innehåll. Det finns allt fler som gör detta och allt fler är också väldigt duktiga på att imitera journalistik.

En viral lögn

Fejkade nyheter är ett rätt så nytt fenomen. Så kallade fejkade nyhetssajter publicerar texter som ser ut som nyheter, men vars innehåll är helt eller delvis påhittat.

Fejkade nyhetssajter har i huvudsak blivit till under de senaste två åren. De fungerar tack vare av Facebook, som har blivit den viktigaste nyhetskällan för många människor. Nästan ingen skriver in adressen till en fejkad nyhetssajt i webbläsaren, utan trafiken kommer så gott som uteslutande via Facebook.

Bland annat News Nerd, Daily Buzz Live och Empire News är framgångsrika fejkade nyhetssajter.

I oktober 2014 spred National Report panik med påståendet att en familj i en liten by i Texas hade smittats av ebola och att byn därför var satt i karantän. Inte ett ord i texten var sant.

Receptet är enkelt: anställ någon med livlig fantasi som kan hitta på rafflande rubriker och makalösa historier. Mata in texterna på Facebook och se hur många som låter sig luras.

En annan orsak till att fejkade nyheter blivit framgångsrika är Google med sin klickbaserade intjäningsmodell. Syftet är att producera virala hittar och på så sätt göra stora reklamintäkter.

National Report hör till de kändaste fejkade nyhetssajterna. Webbplatsen är en blandning av innehåll som tilltalar värdekonservativa i USA och kreativt humbug.

I oktober 2014 spred National Report panik med påståendet att en familj i en liten by i Texas hade smittats av ebola och att byn därför var satt i karantän. Inte ett ord i texten var sant. Ändå gillade nästan 340 000 människor nyheten på Facebook och långt över hundratusen delade den vidare.

Surfar man runt på sajten ens en minut förstår man att den inte är "Amerikas mest betrodda nyhetskälla", vilket sidan kallar sig själv. Till sidans personal hör bland andra Lillian Fabricant (to fabricate = att hitta på) med examen i "traumatisk kosmetologi".

Till en början uppgav National Report att den publicerar satir, men numera har man tagit bort beskrivningen.

Ingen källkritik när rubriken upprör

Man glömmer lätt källkritiken när ämnet tilltalar ens egna värderingar och världsbild. Få läser mycket mer än rubiken och ännu färre tar en kritisk titt på webbplatsen bakom nyheten.

Människor som normalt tänker kritiskt kan också gå i fällan när de reagerar tillräckligt starkt på en rubrik. De delar länken med sina vänner, som i sin tur delar länken. Det här går de fejkade nyhetssajternas affärsmodell ut på.

En tid delades sajten World News Daily Reports "nyhet" om att världens äldsta träd hade huggits ner i Amazonas flitigt på Facebook. Sajten är fejkad och allt dess innehåll är uppdiktat. (Det träd man tror är äldst i världen finns i Kalifornien.)

Många var upprörda över texten och tyckte att den kunde ha varit sant. Folk upplevde att saken var viktig, trots att själva nyheten inte var helt sann. Eller alltså: nyheten var en ren och skär lögn.

Tänkt på detta innan du delar en nyhet

1. Vet du något om källan? Kan du kolla namnen på redaktörerna och om de är riktiga personer?
2. Ta en titt på material som publicerats på sidan tidigare.
3. Motsvarar innehållet rubriken? Vad baserar sig informationen på? Länkar texten till källor?
4. Har en nyhetssajt som du känner till publicerat något på ämnet?
5. Dela inte information som kränker människors privatliv.

Nyheter från Mitä Vittua-sajten delas ofta

Den finländska sajten Mitä vittua eller MV fungerar enligt samma princip. MV kombinerar påhittade nyheter, rykten, humbug och konspirationsteorier. Sajten har inget med journalistik att göra och inget den publicerar är att lita på.

Den allvarligt rasistiska sidan ger i och för sig besökaren oändligt många tips om att den inte är en professionell, pålitlig nyhetssajt. Redaktionen har inga kontaktuppgifter, inte ens till den ansvariga utgivaren. I flera texter anges inte skribentens namn.

De frekventa skriv- och sakfelen och inte minst sajtens vulgära namn är andra tecken på att sidan är fejkad och icke trovärdig.

Sidor som MV låtsas vara alternativa och påstår att de rapporterar om saker som "etablerade medier tystar ner". Tänk om sanningen i stället är att etablerade medier inte skriver om samma saker för att a) påståendena inte är sanna och b) för att de strävar efter att följa journalistreglerna?

Nyheter från MV förekommer ofta på Facebook i Finland. Sannfinländarna fick ta ställning till saken i våras när administratören meddelade att partiet hädanefter tar bort alla länkar till MV-sajten från sin officiella sida på Facebook.

Sidor som MV låtsas vara alternativa och påstår att de rapporterar om saker som "etablerade medier tystar ner".

Ägaren driver olika webbpublikationer

Ägaren till MV-sajten Ilja Janitskin har sagt att sidan fått sin början av "humor, vilket man hör redan på namnet". Han har också registrerat den engelskspråkiga sidan Whatdaafuck, som är aningen mer sansad än den finska versionen, och en sajt vid namnet Uberuutiset.

Janitskin bor troligtvis i Barcelona. Kungskonsumenten hittade via Facebook ett designföretag vid namnet Barcelona Wired, som har designat logorna för Whatdafuck och Uberuutiset.

I samband med det hittade Kungskonsumenten också ett par andra sidor som ägs av Janitskin. Sidan Finleaks sprider personuppgifter till människor som är misstänkta för brott och webbplatsen SMS Gatex säljer mobilmarknadsföring.

Janetskin söker innehållsproducenter till sina sajter på Facebook. Ilja Janitskin äger också Barcelona Wireds nätadress.

Människor som normalt tänker kritiskt kan också gå i fällan när de reagerar tillräckligt starkt på en rubrik.

Facebook varnar för humbug

Så länge material från fejkade nyhetssajter finns på sociala medier kommer människor att dela det.

Facebook har bekänt sitt ansvar och meddelat att bluffnyheter i framtiden kommer att få en markering i flödet. Ju fler människor som uppger att en länkad text är osann, desto färre ser den. Det kan innebära problem för fejkade nyhetssajter.

När Facebook och Google slutar betala fejkade nyhetssajter tar också deras guldålder slut. Men dels är det också upp till allmänheten att kunna identifiera fejkade nyheter. Just den biten verkar nu vara bristfällig, om man ser till fejksajternas framgångar.

Johanna Vehkoo
Ursprungstexten som hör till serien Valheenpaljastaja på Kungskonsumentens sidor.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle