Hoppa till huvudinnehåll

Kinas terrorkamp ifrågasätts

Säkerhetsstyrkor i Urumqi i den autonoma regionen Xinjiang i juli 2009.
Säkerhetsstyrkor i Urumqi i den autonoma regionen Xinjiang i juli 2009. Säkerhetsstyrkor i Urumqi i den autonoma regionen Xinjiang i juli 2009. Bild: EPA/DIEGO AZUBEL ürümqi

Med hjälp av eldkastare lyckades kinesiska specialtränade trupper besegra en grupp mordiska terrorister. Så sammanfattade officiella kinesiska massmedier nyligen en ovanligt blodig sammandrabbning i det västliga landskapet Xinjiang.

Enligt massmedierna dödades nästan trettio terrorister som i sin tur hade tagit livet av tiotals civilpersoner. Alla de här så kallade terroristerna var muslimska uigurer som bildar den största folkgruppen i Xinjiang.

Ungefär 45 procent av det glest bebodda Xinjiangs drygt tjugo miljoner invånare är uigurer. 40 procent är kineser medan den övriga befolkningen består av kazaker och andra etniska minoriteter.

Desperat motstånd

En allt större del av uigurerna motsätter sig Kinas hårdhänta styre. Under de senaste åren har det växande missnöjet tagit sig uttryck i flera dödliga attacker både i och utanför Xinjiang.

Regeringen säger att våldsdåden har genomförts av terrorister som får stöd av utländska organisationer. Regeringen har också uppmanat västländerna att stöda Kinas kamp mot den här terrorismen.
Uigurer som lever i exil påpekar att de så kallade terrorattackerna har genomförts med vapen såsom knivar och gammalmodiga gevär. Landsflyktingarna säger att dåden har utförts av personer som har utsätts för så hårt förtryck att de har blivit desperata.

Identitet i fara

Catherine Barber, chef för Amnesty Internationals verksamhet i länderna som omger Stilla havet, konstaterar att regeringens försök att skylla våldet i Xinjiang på en liten grupp aktivister inte är trovärdigt. Amnesty och andra människorättsorganisationer säger också att Kinas regering stämplar uiguraktivisterna som terrorister för att tysta kritiken av behandlingen av den uiguriska befolkningen.

- Kina utnyttjar kampen mot terrorismen till att rättfärdiga sitt sätt att styra Xinjiang. Där håller uigurernas egen etniska identitet på att utplånas, konstaterar Barber.

Oroande migration

Under de senaste decennierna har flera miljoner kineser slagit sig ned i det glest befolkade Xinjiang. Jordbrukaren Zhang Yigui är en av dem.

- När jag flyttade hit var omständigheterna svåra. Sandstormar uppstod titt och tätt, och skördarna var obefintliga. Nu är läget mycket bättre, berättar han.
Den här migrationen upprör uigurerna. De befarar nu att de snart är i minoritet i sitt eget land.

Ingen fasta

Uigurerna förargas också av att myndigheterna i allt högre grad begränsar deras möjligheter att utöva sin religion. I år infördes till exempel ett förbud mot att fasta under muslimernas fastemånad ramadan.

Uigurerna upplever genomgående att de behandlas som andra klassens medborgare. Regeringen har pumpat in mycket pengar i Xinjiang för att höja invånarnas levnadsstandard, men uigurerna anser att politiken främst har gynnat de kinesiska invånarna.

Regeringens reaktion på det växande missnöjet bland uigurerna har varit att göra övervakningen av dem allt strängare. Det varnas för att den linjen resulterar i allt fler blodiga attacker i framtiden.

Björn Ådahl, Hongkong

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes