Hoppa till huvudinnehåll

Skadar sexköpsdebatten offren?

Nana Blomqvist
Nana Blomqvist Nana Blomqvist Bild: Svenska Yle #minfråga

Få debatter väcker så mycket känslor som de om sexköp. Då mänskorättsorganisationen Amnesty International uppgav sig stödja en avkriminalisering av sexköp, eftersom de genom det ansåg sig kunna arbeta effektivare för att hjälpa offren, så var det många som tog avstånd från Amnesty.

Nana Blomqvist ser hur några viktiga traditioner präglar den här känslosvallande debatten och politiken.

– De politiker som drivit på kriminalisering av sexköp vet vi att är ganska högersinnade, säger Blomqvist, religionsvetare som forskar i argumenten i diskussionen om sexhandel.

Debatten om sexhandel handlar mest om, ja, sex och Blomqvist anser att dels religiösa föreställningar om sex och konsumtionskulturens frihetsberättelse präglar hur man förstår sexhandel.

– Vi ifrågasätter inte det kommersiella värdet i sex – vi förstår sex som mätbart på något sätt i sig.

Vi är vana att även utanför den kommersiella sfären tala om sex som en vara: vi får ett ligg, vi hittar kärlek.

Pengatransaktionen som gör skillnad på den kommersiella och icke kommersiella sfären utgör ibland bara en liten detalj i skillnaden mellan kommersiellt sex och icke-kommersiellt sex.

Dödfött räddningsprojekt?

De argument som starkt bidrar till att den här debatten polariseras är dels de som betonar att den sexuella natur sexhandeln har i sig innebär en människorättskränkning eller förnedring och dels de som anser att kommersiell sexualitet är ett uttryck för sexuell frihet.

Båda perspektiven är omotiverat fixerade vid sex och bortser från strukturella omständigheter i samhället.

Det ena för att den betonar att den sexuella natur sexhandeln har i sig skulle utgöra en förnedring och det andra för att det drar likhetstecken mellan sexuell frigörelse och kommersiellt sex.

– Skall vi föra en politik utgående från sådan perspektiv blir det en sexfixerad politik.

Frågor om ekonomisk utsatthet, prekarisering, klass och migrationspolitik hamnar i skuggan.

– Bortser man från dessa aspekter och istället stiftar lagar utifrån en diskussion om sexhandel som antingen frihet eller förnedring blir en risk att de man försöker rädda skadar man ännu mera, säger Blomqvist.

Räddningsprojektet kan bli dödfött.

Vem är offer och för vad?

Det som intresserar Blomqvist är att debatten aktualiserar frågor om vår egen sexfixering. Vårt judeokristna kulturarv och spänningarna i tematiken kring sexualitet som avspeglas i debatten om sexköp.

Återkommande problematiska argument kan uppstå om vi är omedvetna om vad vi menar då vi talar om offerskap.

Offerbilden är kanske inte i enlighet med hur utsatthet borde diskuteras i det här sammanhanget.

Dels kan inte frihet och kommersiellt sex vara samma sak, eftersom alla kommersiella sfärer handlar om pengar och resursfördelning, och dels kan det väl inte vara den sexuella natur sexhandeln har som utgör det mest problematiska elementet i kommersiellt sex.

– Fokuset borde mera bli på hur de situationer som skadar människor skapas, inte om sexhandeln är ett uttryck för förnedring eller frihet, säger Blomqvist som vill gallra debatten på borgerlig överlägsenhet men också på frihetselementen.

#minfråga

Har du en fråga som du funderat på och som du skulle vilja ställa en expert? Skicka den åt oss så letar vi upp experten bland vetenskapsmän, kulturvetare, akademiker...och filmar in den.

Frivilligt, men om du vill att vi ska kunna ta kontakt med dig så behövs det.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje