Hoppa till huvudinnehåll

Vägen till Finlands självständighet

Den 6 december 1917 godkände Finlands lantdag självständighetsdeklarationen och Finland blev självständigt från Ryssland. Den här dagen blev vår självständighetsdag.

Finland är en självständig stat. Innan det blev självständigt var Finland ett storfurstendöme i det ryska kejsardömet i drygt hundra år (1809-1917), och före det en del av Sverige i flera hundra år.

I dag är Finland känt bland annat för sitt skolsystem, sin design och teknologi. Landet är medlem i den Europeiska unionen sedan år 1995 och år 2002 infördes euron som valuta.

Finland kallas Tusen sjöars land och strävar efter att vara det säkraste och mest jämställda landet i världen. Men hur gick det till när Finland blev självständigt och vad innebär självständighetsdagen i dag?

Storfurstendömet Finlands vapen
Finlands vapen förekom för första gången på Gustav Vasas gravmonument i Uppsala domkyrka som blev färdig på 1580-talet. Det blev Finlands vapen vid självständigheten 1917. Före det användes vapnet som emblem för det svenska rikets områden öster om Bottniska viken 1809 och efter det som Kejserliga storfurstendömet Finlands vapen. Storfurstendömet Finlands vapen Bild: Wikimedia commons/ Livrustkammaren Sverige storfurstendömet finland

Uppbrott från Ryssland

Som en del av Ryssland var Finland autonomt, det vill säga självstyrande. Finland bands till det ryska riket men utgjorde en särskild stat med egna lagar, som själv skötte sina inre angelägenheter.

Revolutionsåret i Ryssland 1917 återspeglades också på Finland. Lantdagen tillsatte en helt borgerlig senat ledd av Pehr Evind Svinhufvud. Senatens främsta uppgift blev att förverkliga Finlands självständighet.

Den 4 december 1917 föreslog senaten att Finland skulle utropas till självständig stat och den 6 december godkände lantdagen förslaget.

Så blev Finland självständigt 1917

  • Allmänt missnöje i Ryssland på grund av hård vinter, brist på mat och det pågående Första världskriget
  • Tsar Nikolaj II abdikerar i mars efter revolution i S:t Petersburg
  • Ny situation för Storfurstendömet Finland med oklart förhållande till de nya makthavarna i Ryssland
  • Tanken föds att Finland borde utnyttja situationen och bli oberoende av Ryssland
  • I juli godkänner Finlands lantdag maktlagen som ger lantdagen den högsta makten i inrikespolitiska frågor, medan Ryssland ännu sköter försvar och utrikespolitik
  • I november störtar bolsjevikerna den tillfälliga regeringen i Ryssland
  • Rädsla för att bolsjevikernas läror och revolutionen sprider sig till Finland
  • Lantdagen antar en ny maktlag i november, som inte varken nämner utrikespolitik eller försvar och därmed är en självständighetsförklaring
  • Senaten föreslår att Finland utropas till självständig stat den 4 december
  • Lantdagen godkänner förslaget den 6 december

Ingen fredlig självständighet

Efter självständighetsförklaringen måste senaten få andra stater att godkänna Finlands självständighet. Den 30 december reste Svinhuvud därför till S:t Petersburg för att få Rysslands erkännande. Den 4 januari 1918 erkände folkkommissariernas råd Finland som självständig stat.

Efter det kunde också andra stater erkänna Finlands självständighet. Men eftersom första världskriget pågick, dröjde USA och England med sitt erkännande till 1919.

Revolutionerna fortsatte i Ryssland och trots självständigheten var stämningen också bland det finska folket allt annat än enad. Utvecklingen ledde till inbördeskrig i Finland år 1918.

Kriget började den 28 januari och utkämpades mellan den borgerliga (vita) sidan och socialisterna (röda). Mellersta och norra Finland befästes av de vita skyddskårerna och södra Finland av de röda gardena. Vita sidan fick hjälp av Tyskland och den röda av Ryssland, trots att Ryssland officiellt förklarade sig neutralt.

I april 1918 erövrade tyskarna Helsingfors och efter det tvingades de röda kapitulera. Den vita arméns intåg i Helsingfors den 16 maj 1918 innebar slutet på kriget.

Republiken Finlands statsskick byggde vidare på den grund som lagts under den svenska och den ryska tiden och år 1919 valdes Kaarlo Juho Ståhlberg till Finlands första president. Ståhlberg arbetade för försoning efter inbördeskriget och under hans tid gjordes många viktiga, demokratiska reformer.

En vit soldat år 1918.
En vit soldat år 1918. En vit soldat år 1918. Bild: Släkten Hovings arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Helsingfors. vita

Självständigheten är hotad

Andra världskriget förde med sig stora prövningar för Finland. Förhållandet till Ryssland hade varit kyligt under mellankrigsåren. I slutet av 1930-talet ökade den politiska spänningen i Europa och det påverkade också Nordeuropa.

Vinterkriget mot Sovjetunionen bröt ut den 30 november 1939 då ryska trupper överskred gränsen på flera håll. Förtroendet mellan Finland och Sovjetunionen hade varit dåligt och Finland hade bland annat tillbakavisat ryska förslag på gränsjusteringar.

Kriget varade i 105 dagar fram till mitten av mars 1940. Freden slöts i Moskva och enligt fredsvillkoren skulle Finland avstå från stora områden.

En häst drar en släde med soldater i vinterkriget.
Soldater färdas med häst och kärra under Vinterkriget. En häst drar en släde med soldater i vinterkriget. Bild: Yle vinterkriget

tidningsrubrik, 13.3 1940
Tidning från 1939 talar om att freden slutits med Ryssland efter vinterkriget. tidningsrubrik, 13.3 1940 Bild: Yle Kuvapalvelu 13.3 1940


I juni 1941 stod det klart att det skulle bli krig mellan Tyskland och Sovjetunionen. I Finland upplevde man att självständigheten var hotad, och man sökte stöd från Tyskland.

Fortsättningskriget mot Sovjetunionen bröt ut den 25 juni 1941 och varade i tre år, till september 1944.

Den 19 september 1944 godkände riksdagen vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen, efter att länderna utkämpat hårda strider. Finland ville dra sig ur kriget helt och skulle därför fördriva tyska trupper som fanns kvar i landet. Som en följd av det utkämpades Lapplandskriget som fördes mot tyskarna i norr under hösten och vintern 1944-45.

Efter krigen ägde ett stort reformarbete rum i Finland. Landet fick byggas upp på nytt i en tid av fredsvillkor och ny politik.

President Urho Kekkonen och statsminister Johannes Virolainen umgås med gäster på självständighetsmottagningen 1964.
President Urho Kekkonen och statsminister Johannes Virolainen umgås med gäster på självständighetsmottagningen 1964. President Urho Kekkonen och statsminister Johannes Virolainen umgås med gäster på självständighetsmottagningen 1964. Bild: Kalle Kultala ssd13

Traditioner på självständighetsdagen

I dag firas Finlands självständighet med olika festligheter runtom i landet. Festligheterna kulminerar i den traditionella självständighetsbalen på presidentens slott.

Självständighetsdagen är en officiell flaggdag. Till dagens traditioner hör att man hissar flaggan på Observatorieberget i Helsingfors. Tillställningen ordnas av Finskhetsförbundet och till den hör tal och körsång.

Det finns tre varianter av den finska flaggan: nationalflaggan, som har ett blått kors på vit botten, den rektangulära statsflaggan med Finlands vapen samt den tretungade statsflaggan.

För vetamix
För vetamix Bild: Wikimedia commons / Yle finlands flagga

I Helsingfors domkyrka hålls en gudstjänst som den högsta statsledningen deltar i: presidenter, statsrådet, riksdagen och de högsta statstjänstemännen.

På självständighetsdagen delar republikens president ut utmärkelsetecken och befordringar inom försvarsmakten. Försvarsmakten håller en nationell parad, som varje år ordnas på olika håll i landet. De studerande ordnar fackeltåg i universitetsstäderna.

Man för också blommor, ljus och kransar till hjältegravarna och många tänder två blåvita ljus hemma.

Finlands nationalsång är komponerad av Fredrik Pacius och orden är Johan Ludvig Runebergs dikt Vårt land.

Här hittar du olika föredrag som har att göra med med Finland
100 år

Christer Kuvaja: Åland och moderlandet Finland inför 1917.

Pasi Ihalainen: Konflikter och kompromisser – vägen till parlamentarisk demokrati för hundra år sedan.

Derek Fewster: Myter och skumma tankar om finsk forntid.

Johanna Wassholm: Kan finländarna fira 1918 “tillsammans?”

Kristina Ranki: Entourages – Gustaf Mannerheims liv och nätverk .

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix