Hoppa till huvudinnehåll

Högre havsnivåer drabbar olika

Översvämningarna 2014 i Malaysia beskrivs som de värsta på 30 år.
Arkivbild. Översvämning i Malaysia 2014. Översvämningarna 2014 i Malaysia beskrivs som de värsta på 30 år. Bild: EPA/AZHAR RAHIM vårtklimat

Klimatförändringen kan få världshaven att stiga med över en meter till århundradets slut. I Finland uppväger landhöjningen en stor del av förändringen. Finland skyddas också av närheten till Grönland.

- I Helsingfors och på andra håll vid Finska viken ökar översvämningsrisken märkbart under det här århundradet. Vid Bottenhavet ökar översvämningsrisken något och i Bottenviken förblir översvämningsrisken på ungefär nuvarande nivå.

Så sammanfattar forskare Hilkka Pellikka vid Meteorologiska institutets havsforskningsenhet de sannolika förändringarna. Geofysikern Pellikka är en av författarna till Meterologiska institutets rapport om översvämningsriskerna vid Finlands kust på lång sikt.

Enligt rapportens bedömning av ny forskning stiger världshaven mellan 33 och 156 cm i medeltal från år 2000 till 2100. I Finland påverkas vattenståndet ändå betydligt mindre än på många andra håll.

Förändringar i vattenstånd (cm) från 2000 till 2100

lägst mest sannolikt högst
Kemi -64 -25 +27
Vasa -67 -28 +24
Åbo -29 +11 +67
Helsing­fors -8 +33 +90
Fredriks­hamn -5 +36 +94

- Globalt är problemen störst för fattiga låglänta kustländer som Bangladesh, Vietnam och små önationer. Också storstäder exempelvis på den amerikanska östkusten är sårbara, men rikare områden kan lättare anpassa sig genom att bygga översvämningsvallar, konstaterar Pellikka.

Vid Finska viken kommer förändringarna däremot att vara märkbara men inte dramatiska.

Forskare Hilkka Pellikka vid Meteorologiska institutets havsforskningsenhet.
Hilkka Pellikka är forskare vid Meteorologiska institutet. Forskare Hilkka Pellikka vid Meteorologiska institutets havsforskningsenhet. hilkka pellikka

Översvämningar som med dagens vattenstånd drabbar Helsingfors mycket sällan, i medeltal en gång per tusen år, blir vanliga och kan inträffa ungefär vart tjugonde år enligt Pellikka.

Vid en sådan översvämning når havet cirka 2,10 meter över nuvarande medelvattenstånd i Helsingfors och flödar fritt över till exempel Järnvägstorget. Bilden nedan visar en sådan översvämning enligt Översvämningscentrets karttjänst.

Översvämningar som nu är sällsynta (1/1000 år) blir vanliga (1/20 år) till århundradets slut.
Översvämningar som nu är sällsynta (1/1000 år) blir vanliga (1/20 år) till århundradets slut. Översvämningar som nu är sällsynta (1/1000 år) blir vanliga (1/20 år) till århundradets slut. översvämning

Översvämning i centrala Helsingfors, 9.1.2005
Lybeckskajen i centrala Helsingfors svämmade över 2005. I bakgrunden en temporär stormbarriär byggd av pappersavfall. Översvämning i centrala Helsingfors, 9.1.2005 Bild: Mentu Jaan/Helsingfors stadsmuseum, CC-BY-4.0 översvämning

Miljonstäder hotas

Internationellt sett är det flera miljonstäder som hotas av en stigande havsnivå. Bland annat Shanghai och Calcutta ligger på låglänta områden.

Enligt beräkningar utförda av klimatorganisationen Climate Central är bor det mellan 147 och 216 miljoner människor på områden som riskerar översvämmas fram till år 2100.

Låglänta områden i Asien (<3 m.ö.h) och städer med över tio miljoner invånare.
Städer med över 10 miljoner invånare i Asien, låglänta områden (<3 m över havet) i rött. Låglänta områden i Asien (<3 m.ö.h) och städer med över tio miljoner invånare. Bild: Yle/Linus Lång havsnivå

Vad händer efter år 2100?

Att ett varmare klimat får haven att stiga beror huvudsakligen på två saker: att haven utvidgas då det blir varmare och att glaciärerna smälter.

Man räknar med att värmeutvidgningen var den största orsaken till stigande havsnivåerna under 1900-talet.

Under 2000-talet blir de smältande glaciärernas inverkan allt större och på 2100-talet är glaciärerna den största orsaken till att havsnivåerna stiger. Samtidigt ökar osäkerheten kring prognoserna betydligt.

Enligt Meteorologiska institutets sammanställning stiger havsytan i medeltal med mellan 50 och 350 cm till år 2200.

Närheten till Grönland skyddar Finland

Grönlands istäcke är flera kilometer tjockt. Massan är så stor att den förskjuter jordens gravitationsfält och höjer havsnivåerna i närliggande områden.

Grönlands ismassa attraherar alltså havsvattnet genom tyngdkraften. Det får den överraskande följden att havsnivåerna runt Grönland sjunker om istäcket smälter. Smältvattnet höjer havsnivåerna på områden längre bort från Grönland.

Också den nuvarande havsnivån i Finland påverkas av det grönländska istäcket. Forskarna räknar med att effekten är så stor att Bottenviken inte stiger alls då inlandsisen på Grönland smälter. I Finska viken ökar havsnivån med bara 15 procent av det globala medeltalet.

När det gäller Antarktis (Sydpolen) är förhållandet däremot det motsatta, havsnivåerna i Finland stiger omkring fem procent mer än det globala medeltalet när Antarktis smälter.

Vad händer om Grönland och Antarktis blir isfritt?

Följderna är givetvis katastrofala redan om Grönland smälter då tättbefolkade kustområden dränks. Om klimatförändringen framskrider så långt har den sannolikt redan gjort stora delar av jorden obeboeliga.

Det är svårt att förutspå hur snabbt glaciärerna och inlandsisen på Grönland och Antarktis (Sydpolen) smälter men man hur mycket världshaven stiger ifall det händer.

Om hela Grönland blir isfritt så höjer det havsnivåerna med omkring sex meter globalt. Motsvarande siffra för Antarktis är omkring 70 meter.

Sådana förändringar sker över många århundraden eller årtusenden. Antarktis är också så kallt att det är osannolikt att istäcket någonsin smälter bort helt och hållet.

Thailändare bygger en skyddsvall i Bangkok i samband med översvämningar 2011. Bild: RUNGROJ YONGRIT / EPA sandvall

Läs också

Klimat