Hoppa till huvudinnehåll

När unga, radikala värderingar blir norm

Occupy-rörelsens banderoll
Occupy-rörelsens banderoll Bild: Yle / Rivet ur arkivet occupy-rörelsens plakat

Mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljöskydd och global rättvisa är självklara värderingar för de flesta idag. Det kan vi delvis tacka de unga som gått i bräschen för förändring och nya ideal. Protester är som vågor i samhället. De kommer och ruskar om. Och när de drar vidare lämnar de sina spår i samhället.

- När man är ung skapar man sin identitet, sin världsbild och uppfattning om rätt och fel, fult och vackert, säger Helena Helve, professor emerita vid Tammerfors universitet.

Ungdomsaktivismen har långa rötter. På 1950-talet myntades begreppet "ungdomskultur" och redan på 60-talet talar psykiatern och författaren Claes Andersson om de unga som en ny, separat klass. De unga börjar kräva rättigheter och blir drivkraften för många av de rörelser som på olika sätt är livskraftiga idag.

Kampen lever

Efter terrordådet i Paris påminde Europa sig om sitt upplysningsarv. Frihet, jämlikhet och broderskap var värden man lyfte fram nu och på 60-talet.

Studentupproret 1968 är en markör. Det var då studentrörelser runtom i Europa levde upp och i Finland ockuperades Gamla studenthuset, en symbolisk handling som man ser ett eko av idag. I Åbo ockuperades en av universitetes byggnader den här veckan då univeritetspersonal protesterade mot de planer på nerskärningar i bildning som regeringen planerar göra.

Plakat på demonstartion mot kriget i Vietnam
Plakat på demonstartion mot kriget i Vietnam Bild: Yle / Rivet ur arkivet vietnamkriget

Rörelser som växte fram på 60-talet inspirerar människors kamp fortfarande. De hundras kommitté är livskraftig inom fredsarbetet. Tredje världen är dessvärre fortfarande aktuellt. Och traditionen från demonstrationerna mot kriget i Vietnam lever vidare. men i och med socialismens fall har internationella ungdomsfestivaler och minoritetskommunism tagit ett par steg tillbaka.

När aktivisten Viveca Hedengren tänker på 60-talet, säger hon att de var helt på rätt spår och att tankarna liknar dagens med både nätverk och globalisering, även om möjligheterna att påverka nu är flera. Men hon säger också att de unga var mera oskuldsfulla. Idag suger marknadskrafterna upp allt.

USA:s roll som stormakt är fortfarande något som kritiseras hårt. Men också här finns skillnader. Gunilla Hemming berättar att det var kontroversiellt att på 70-talet säga att en stormakt som USA inte får bomba ett litet folk med napalm. Då var man en jävla kommunist.

Men har kollektiv solidaritet ersatts av individualism och jagfixering idag?

grafisk plansch med texten jag
grafisk plansch med texten jag Bild: Yle / Rivet ur arkivet jagfixering

Mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljöskydd och global rättvisa är självklara värderingar för de flesta idag. Där har de unga aktiva bana vägen, de som har gått i bräschen för förändring har småningom lyckas inplantera de här idealen hos allt flera.

Se mera om aktivismens rötter:

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje