Hoppa till huvudinnehåll

Pansarfordonet Misu utvecklades i hemlighet i Pojo

Protolabs nya fordon i hallen i Pojo.
Protolabs nyutvecklade fordon i hallen i Pojo. Protolabs nya fordon i hallen i Pojo. Bild: Yle/Tove Virta protolab

De har jobbat i närmare tio år i en gammal fabrikshall. Ett litet företag i Pojo har utvecklat ett världsunikt pansarfordon. Allt har skett i hemlighet. Men nu är tiden inne för att visa upp "Misun".

Dörren till garaget i den rätt så förfallna fabriksbyggnaden öppnas och hela öppningen fylls av ett grönt jättefordon. Enbart däcken är så stora att de når mig till midjan. Jag försöker lyfta blicken för att se hela fordonet i garaget men väggarna kommer emot så det är svårt.

Själva hallen ser ut precis som vilket större garage som helst. Maskiner här grejer där, lite allmänt stökigt. Verktygen som hänger på väggarna är ändå av lite större modell än för normala bilar.

Här har ett unikt utvecklingsarbete av ett nytt pansarfordon för krishanteringsuppdrag pågått i ett tiotal år. Nu finns en prototyp av det som officiellt heter Protolab PMPV 6x6.

PRotolab har utvecklat ett pansarfordon för manskapstransport i ett garage i Pojo.
I garaget i en hall i Pojo har oräkneliga arbetstimmar lagts ner på Misun. PRotolab har utvecklat ett pansarfordon för manskapstransport i ett garage i Pojo. Bild: Protolab bollsta

- Tanken har varit att bygga en enkel men mångsidig och mycket säker terränglastbil, förklarar Jukka Kemppainen som är styrelseordförande för företaget Protolab som utvecklat bilen.

Det krävs ofta många kompromisser då man bygger så här mångsidigt användbara grejer.

- Men vi har försökt undvika kompromisser.

Pansarterränglastbilen har också en låg vikt jämfört med liknande fordon.

Misu

Fordonet har med åren fått ett smeknamn, Misu. Det kommer från ordet miinasuojattu, minskyddad på svenska. Misun ska användas för transport av manskap precis som Pasin, som fick sitt namn av ordet panssarisisu, ungefär bepansrad sisu.

I Misun används ett speciellt material, exote, som gör att fordonet får speciella egenskaper och gör att den är lätt. Det patentbelgada exote är mycket starkt och stoppar exempelvis skott som vanligtvis går genom bepansring, avfyrningar från pansarvagnar och splitter. Den är hård eftersom metall blandas med keramer på ett speciellt sätt.

Hårdmetallen kan användas inom försvarssektorn men också för person- och fordonsskydd, såsom i skottsäkra västar eller i verktyg.

Medan vi ser på den superskyddade bilen dyker snart den ena mannen efter den andra upp i verkstaden, mer eller mindre overallklädda. De ser nyfiket undrande på mig men verkar ha en god stämning och nära till ett leende.

- Har ni alls några kvinnor med er här, frågar jag. De skakar på huvudet och ler lite.

Ett nyuppfunnet material blev en bil

- Tanken att bygga en sådan här bil föddes ur en galen idé, säger Protolabs Jukka Kemppainen, ursprungligen hemma från huvudstadsregionen. Han har blivit företagets ansiktet utåt. De andra är inte så pigga på det.

Kemppainen blickar bakåt i tiden och förklarar hur det kommer sig att bilen alls blivit till. Han hör nämligen också till samma team som utvecklat exote-materialet.

- Jag hade i tiderna vänner i Hangö där vi i slutet av 1990-talet hade en gemensam maskinverkstad. Där började vi tillverka och uppfinna exote.


De insåg att de var något stort på spåren och började mer aktivt jobba för att utveckla sin produkt.

I början av 2000-talet fortsatte alltså det då nygrundade företaget Exote Oy produktutvecklingen av supermetallen tillsammans med Teknologiska forskningscentralen VTT. VTT konstaterade att de tror att det nya materialet kommer att ha en stor betydelse speciellt inom EU och att marknadspotentialen är enorm.

Gänget bakom ville sedan utnyttja sin uppfinning på bästa sätt men kom till att det i hemlandet finns endast en kund, försvarsmakten. Samtidigt är branschen svår att nå utomlands. Materialet i bepansrade fordon slås fast tidigt i processen, redan i planeringsstadiet. Material byts sällan ut i efterskott.

För Exote-teamet fanns då bara en lösning.

- Vi beslöt att tillverka produkten själv och lägga in vårt specialmaterial i den. En avgörande faktor just då var också att vi fick frågan om det är möjligt att ta fram ett fordon som kunde ersätta de Pasi-fordonen (XA-serien) som för tillfället används för manskapstransport.

Företagen verkar invid varandra

De grundade sedan företaget Protolab och beslöt sig för att utveckla ett militärfordon som kan exporteras. Ekonomiskt har det varit tufft.

- Det ovanliga är att ett privat företag överhuvudtaget genomför ett sådant här projekt. Det vill säga så att staten inte är inblandad eller att det finansieras via statliga stöd eller av försvarsmakten, säger Kemppainen som också är styrelseordförande i företaget Exote.

Exote finns nu i en hall strax invid Protolab i en avkrok av Pojo. I Esbo finns ett planeringskontor. De två företagen har verkat i Pojo sedan år 2005. Protolab grundades officiellt år 2007.

Ny cellstruktur

Jag åker med hela Protolab-gänget mot Horsbäck i Raseborg där försvarsmaktens övningsområden finns. Färden går mitt genom Karis centrum, längs trånga gator och under lunchtrafikens rusning. Det är trångt mellan alla parkerade bilar och där jag sitter i min egen bil tänker tanken att jag kanske borde skaffa en liten Smart-bil.

- Misun är smidig i stadstrafik, säger Kemppainen. Jag inser att allt är relativt.

Vi åker vidare in i skogen i Horsbäck och tar oss en närmare titt på Misun och dess egenskaper. Protolabs vd Riku Lehtonen sätter sig vid ratten och kör ner i en djup sandgrop med hård fart och upp tillbaka längs en brant sluttning. Han vänder också bilen mer eller mindre på stället. Ljudet är maffigt.

- Den största uppfinningen i bilen finns i strukturen, den har en sorts cellstruktur. Den är utvecklad tillsammans med dåvarande stålföretaget Ruukki, nuvarande SSAB i Brahestad. SSAB har varit med från början tillsammans med Villmanstrands tekniska universitet. Man har utvecklat olika svetsningsparametrar och hur stålet behandlas, säger Kemppainen.

En del av lösningarna i bilen är patenterade. Manskapets stolar dämpar stötar mot kroppen vid minsprängningar. De får inte fotograferas eller filmas.

- Vill du köra? Nu är det din tur. Jukka Kemppainen ser frågande på mig.

- Vågar ni verkligen låta mig köra, frågar jag.

- Det värsta som kan hända är att några träd går sönder. Det är omöjligt att något händer med bilen, försäkrar männen omkring mig.

Jag stiger inte in, jag klättrar in i bilen. Får hjälp med att få fast fempunktsbältet och hörlurar med mikrofon placeras på huvudet. De skyddar mot ljudet och fungerar som kommunikationskanal till den som sitter bredvid eller finns utanför, lite som i en helikopter. Som tur får jag assistans av företagets vd Riku Lehtonen som sitter på passagerarsätet.

Som en vanlig bil

Terränglastbilens formgivning kan kallas aggressiv men den har utvecklats för att skapa bästa möjliga skydd vid minsprängningar eftersom manskapet är placerat bakom den främre axeln. Korgens kantiga former är också billigare att framställa och förenklar byggandet. Det har varit viktigt för teamet att försöka hålla nere priset.

Innanför är det rätt trångt men instrumentpanelen liknar långt en vanlig bils. Kilometermätaren visar ungefär 1200 kilometer.

På Protolabs nya pansarfordon finns kameror istället för sidospeglar.
Misu har kameror istället för sidospeglar. På Protolabs nya pansarfordon finns kameror istället för sidospeglar. Bild: Yle/Tove Virta sidokamera

Det som skiljer mest är de tre videoskärmarna på båda sidor om mig. I dem syns bilens vänstra och högra sida och bilen sedd rakt uppifrån.

- Den här fungerar som en vanlig, automatväxlad bil. Du har en pedal att gasa med och en att bromsa med. Det finns en växel framåt och en bakåt. Här är handbromsen, säger Lehtonen.

Jaha, det lät ju ovanligt lätt. Jag sneglar dock på den rad med ett tiotal analoga knappar på en panel invid och på de hundra ledningar framför Lehtonen, ett projekt som tydligen ännu är ett projekt på hälft.
Men för att bara köra så behöver man inte använda varken knappar eller ledningar. Knapparna finns till för att kunna utnyttja bilens kapacitet maximalt genom att utnyttja alla olika möjligheter med hur många hjul som drar, på vilket sätt, belysning, med mera. Det finns också teknik i bilen också för framtida tekniska behov, exempelvis att ladda apparatur.

Trots alla möjliga finesser så har den här bilen inga svarta, datorstyrda boxar som finns i så gott som alla dagens bilar. I Misun har de valts bort eftersom de är så känsliga för fel.

- Den här bilen ska kunna repareras med enkla, lättillgängliga verktyg, säger Kemppainen.

Ungefär som en gammal Lada, frågar jag.

- Jo, just så, skrattar han.

Tur det ifall något händer när jag kör.

Bra simmare

Jag trycker på gasen och det där maffiga ljudet växer. Skulle jag ta bort hörlurarna skulle ljudet vara öronbedövande.

Först går det sakta eftersom det är trångt på sandvägen, mellan träden. Jag har ingen känsla för storleken på det här enorma fordonet. Alla bilar vi kom hit med står dessutom parkerade invid vägen jag kör på.

- Se i kamerorna så vet du exakt var du har bilen, säger Lehtonen.

Långsamt börjar jag förstå mig på det här jättefordonet. Det är egentligen rätt kul, att köra. Upp och ner i sandgropen. Mellan träd, i i lös sand och i vattenpölar så det bara strittar.

Ja, bilen är också ovanligt simduglig. I mycket större vatten än vattenpölar.

- Den simmar rätt bra och tanken har varit att den ska simma bättre än Pasin.Den är så lätt så den kan vara helt skyddad medan den simmar, vilket är unikt, säger Kemppainen.

Misun är testad i Patrias simbassäng för fordon i Tavastehus.

Propeller på Protolabs nya pansarfordon.
Misun har två stora propellrar baktill. Propeller på Protolabs nya pansarfordon. Bild: Yle/Tove Virta pasarfordon

Många test har redan gjorts och Misun har fått grönt ljus i alla. Tester som gäller hästkrafter, bromsar och sådana som behövs för att få köra i trafiken är avklarade.

De officiella sprängningstesten är ännu ogjorda. Min-, skottskydds- och splittertest ska utföras i Storbritannien.

- Men vi har redan gjort dem eftersom vi hela tiden har provat vad som fungerar bäst.

Företagen Exote och Protolab har nämligen en egen provskjutbana i en hall invid garagen i Pojo.

- Det betyder att vi genast kan testa nya lösningar också med kraftiga typer av skott.

Minsprängningar har gjorts i samarbete med försvarsmakten.

-Den borde alltså klara av också de officiella testerna.

Kemppainen hoppas att de ska få en godkänd stämpel eftersom varje nytt test kostar dem cirka 100 000 euro.

- Om man inte lyckas betyder det nya kostnader för 100 000 euro.

Om det inte går vägen så måste fordonet repareras eller byggas om och sedan ska hela resan göras på nytt för att göra om testerna.

Jag avslutar min tur med Misun, en redaktörsupplevelse i sig. Gänget av grabbar står och skrattar lite.

- Du körde ju lika fort som vi. Inte trodde vi att en redaktör genast skulle våga gasa på så mycket.

Jag tror de hade mig som en villig provkanin. Alla ska ju kunna köra Misu. Och jo, jag tryckte gasen i botten flera gånger på en av Finlands säkraste bilar.

Protolab PMPV 6x6

Motor: 6,7 liter

285 hästkrafter

Topphastighet: 110 km/h

Persontransportkapacitet: 10 + 2

Lastad 24 ton (10 ton bärkraft)

Storlek: 7,44 m (längd) x 2,55 m (bredd) x 2,7 m (höjd)

Har sexhjulsdrift.

6 växlad automat. Första och sista axleln styr.

Byggd för att klara Natos krav.

Det här är den första delen i en tredelad serie om Protolab. Följande artiklar publiceras på söndag 6.12 och på måndag 7.12.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland