Hoppa till huvudinnehåll

Koldioxidutsläppet i Hangö har minskat rejält

De kommuner som har förbundit sig till att sänka koldioxidutsläppen med 80 procent före år 2030 är på god väg. Hangö hör till dem som har lyckats sänka utsläppen allra mest.

Bland de 27 kommunerna som är med i projektet kolneutrala kommuner har Hangö lyckats minska koldioxidutsläppen näst mest. Mellan år 2007 och 2013 har utsläppen i staden sjunkit med 44 procent.

Hangö hamn är en av dem som har dragit sitt strå till stacken.

Förra året byttes bevakningslamporna i hamnen ut mot energisnålare ledlampor.

Belysning från flermetallampa i Hangö hamn.
Flermetallamporna i hamnen har ett vitt sken i stället för gult. Belysning från flermetallampa i Hangö hamn. Bild: Yle/Minna Almark hamnö hamn

De 30 meter höga masterna fick också flermetallampor, som har bättre verkningsgrad än de tidigare natriumlamporna.

- Ljuset från hamnen blev samtidigt behagligare eftersom det nu påminner om månsken, säger hamnens tekniska chef Björn Peltonen. Förut använde vi natriumlampor som gav ett gult, industriaktigt sken. Men eftersom vi är mitt i centrum ville vi ha ett sken som smälter bättre in i stadsbilden.

Björn Peltonen, teknisk chef i Hangö hamn.
Björn Peltonen. Björn Peltonen, teknisk chef i Hangö hamn. Bild: Yle/Minna Almark björn peltonen

Ingen belysning i onödan

Samtidigt som lamporna byttes ut mot energisnålare och effektivare lampor installerades också ett nytt kontrollsystem. På det sättet kan belysningen justeras så att den är på då den verkligen behövs.

- Vi lyser inte i onödan. Tidigare gick det inte att släcka belysningen i masterna utan att dra ut säkringen från stolpen, säger Peltonen.

Nu släcks belysningen automatiskt från en kontrollpanel. Belysningen kan också styras manuellt, så att den kan anpassas efter arbetet i hamnen.

Kontrollpanel som styr belysningen i Hangö hamn.
Belysningen styrs från en kontrollpanel. Kontrollpanel som styr belysningen i Hangö hamn. Bild: Yle/Minna Almark kontrollpanel

Tack vare lampbytet har hamnens koldioxidutsläpp minskat med 166 000 kilogram per år. Det är lika mycket som en bil släpper ut om den kör 30 varv runt jorden.

Samtidigt blir hamnens elräkning blivit 60 000 euro billigare om året. Investeringen på 300 000 euro har en beräknad återbetalningstid på fem år.

De nya lamporna kräver dessutom mindre service och sparar på det sättet också energi.

Koverhar nästa

Som nästa projekt ska lamporna kring Engelska magasinet och yttre hamnen förnyas, säger Björn Peltonen.

- Belysningen i Koverhar hamn är också gammal och den ska vi byta ut till ännu nyare teknik än i Västra hamnen. Eftersom ingen annan har gjort det här så är man alltid en provkanin, vi får själva bygga upp systemen.

Miljö och ekonomi går hand i hand

Tillsammans har de 27 kommunerna som är med i projektet kolneutrala kommuner minskat koldioxidutsläppen med 22 procent sedan starten 2007. Målet är en minskning på totalt 80 procent före år 2030.

- Vi är stolta och nöjda över att Hangö har klarat sig så bra, säger stadens tekniska direktör Jukka Takala. Vi har mycket industri i Hangö och de är också villiga att vara med.

Hangös tekniska chef Jukka Takala.
Jukka Takala Hangös tekniska chef Jukka Takala. Bild: Yle/Minna Almark jukka takala

Enligt Jukka Takala går miljösträvan ofta hand i hand med de ekonomiska strävandena.

- Därför är det ofta en viktig sak för industrin och det är många saker som går i samma riktning.

Industrin har övergått till flis

Den största koldioxidminskningen står just industrin i Hangö för. Deras koldioxidutsläpp har halverats från 88 kiloton per år till 40 kiloton sedan år 2007.

Allra mest har enzymtillverkaren Genencor International DuPont minskat sitt koldioxidutsläpp. Fabriken, som hör till DuPont koncernen, övergick år 2010 från fossilt bränsle till flisenergi. Tack vare det har koldioxidutsläppet minskat med 18 kiloton per år.

Advens flisverk vid Genencors fabrik i Hangö.
Energiföretaget Adven har byggt flisverket vid Genencors fabrik. Advens flisverk vid Genencors fabrik i Hangö. Bild: Yle/Minna Almark adven

Enligt Genencors fabrikschef Stefan Ekbom fanns det flera fördelar med att övergå till flis.

- Priset på energin var konkurrenskraftigt och bränslet var lokalt vilket kunde betyda arbete för lokala företagare.

Dessutom möjliggjorde projektet en effektivare energiåtervinning i fabrikens process.

Också Visko teepak övergick år 2013 till flisenergi och har minskat utsläppen av växthusgaser med lite på 6 kiloton per år.

Långtradarna kör smidigare genom staden

Enligt Hangös tekniska direktör Jukka Takala kan staden inte minska koldioxidutsläppen lika mycket som industrin. Men det finns många små saker som tillsammans har en betydelse för miljön.

Bland annat har staden ändrat trafikarrangemangen så att långtradarna från hamnen smidigare kan köra genom staden.

- Jag har kalkylerat att det sparar 20 ton diesel årligen om man tänker att 500 långtradare varje dag kör fram och tillbaka genom staden, säger han.

Långtradare från Hangö hamn har förkörsrätt i korsningen av Appelgrensvägen och Korsmansgatan.
Långtradarna från hamnen har förkörsrätt i korsningen mellan Korsmansgatan och Appelgrensvägen. Långtradare från Hangö hamn har förkörsrätt i korsningen av Appelgrensvägen och Korsmansgatan. Bild: Yle/Minna Almark korsmansgatan

Enligt honom är det mycket som staden ännu kunde göra – problemet är att resurserna inte är speciellt stora. Det man ändå planerar är energirådgivning för stadens invånare.

- Alla har sitt ansvar att göra det man kan och vi har möjligheter att göra mer än vi hittills har gjort.

Också de andra västnyländska kommunerna har minskat koldioxidutsläppen en hel del mellan år 2007 och 2013. Lojo har minskat utsläppen av växthusgaser med 22 procent och Raseborg med 20. I Ingå har minskningen varit 17 procent och i Sjundeå 13.

Läs också