Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvenska skolbarn saknar kontakt med invandrare

elever i lagstads skola
Alexandra von Sybel, Jessica Backman och Niclas Vanhanen har börjat ordna träffar mellan elever i Lagstads skola och minderåriga asylsökande. elever i lagstads skola Bild: YLE / Marianne Sundholm niclas vanhanen

De svenskspråkiga eleverna i huvudstadsregionen är kraftigt isolerade från barn med invandrarbakgrund. Bara drygt en procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna har invandrarbakgrund.

Andelen barn med invandrarbakgrund varierar stort mellan olika områden i huvudstadsregionen och i hela Finland. Men i huvudstadsregionen finns en extremt stor skillnad mellan de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna.

Till exempel i Helsingfors är andelen skolelever med ett annat modersmål än finska eller svenska över 19 procent i de finska skolorna. I Esbo är andelen över 15 procent. Men tittar man på de svenskspråkiga skolorna är andelen bara 1,4 procent, både i Helsingfors och Esbo.

Tittar man på de svenskspråkiga skolorna är andelen bara 1,4 procent.

Yle Huvudstadsregionen har fått siffrorna på andelen barn med invandrarbakgrund i skolorna från städernas utbildningsverk. Ett samtal till några skolor bekräftar siffrorna: det är svårt att alls hitta en svenskspråkig skola som har fler än en handfull elever med invandrarbakgrund.

Esboelever tog själva kontakt med flyktingförläggning

Agneta Torsell är rektor för Lagstads skola som ligger mitt i en av Esbos mest invandrartäta stadsdelar, Esbo centrum. Men skolan har bara tre elever med ett annat modersmål än svenska eller finska, och de tre har kommit via Sverige och kan svenska.

- Jag ser det här som en rikedom för den finska sidan och en väldigt dålig sak för oss, säger Torsell. Vi kommer inte alls i kontakt med andra kulturer och elever med en varierande bakgrund.

Agneta Torsell, rektor i Lagstads skola
Agneta Torsell är rektor i Lagstads skola. Hon är orolig för att de svenskspråkiga eleverna är så isolerade från det som trots allt är verkligheten i det finländska samhället. Agneta Torsell, rektor i Lagstads skola Bild: YLE / Marianne Sundholm agneta torsell

Eleverna i Lagstads skola i Esbo har själva aktiverat sig och tagit kontakt med två flyktingförläggningar i närheten. Alexandra von Sybel, Jessica Backman och Niclas Vanhanen är med bland de elever som ordnar träffar med 27 unga asylsökande ett par gånger i månaden.

Lagstadseleverna har tittat på film, idrottat och lagat mat tillsammans med unga asylsökande från bland annat Irak, Afghanistan och Somalia.

- Det är så många som tror att de är annorlunda på något sätt, men de är helt vanliga, helt som vi, säger eleverna.

rektor och elever i lagstads skola
Niclas Vanhanen, Alexandra von Sybel, rektor Agneta Torsell och Jessica Backman i Lagstads skola. rektor och elever i lagstads skola Bild: YLE / Marianne Sundholm lagstads skola

De svenska skolorna är vita fläckar

Svenskspråkiga tjänstemän och politiker har de senaste veckorna talat varmt för att underlätta integreringen på svenska. Städerna utreder som bäst möjligheterna och resurserna, och uppger sig vara oroliga för snedvridningen.

Vi försöker ta del av mångkulturell verksamhet men själva eleverna saknas i våra skolor.

- Samhället förändras och vi måste se över också våra skolors verksamhet och framtid. Vi försöker ta del av mångkulturell verksamhet men själva eleverna saknas i våra skolor, det är ett faktum. Vi hoppas att vi ska kunna ta emot mångkulturalismen i våra skolor nu när trycket ökar, säger Niclas Grönholm, svensk linjedirektör vid utbildningsverket i Helsingfors och syftar på det aktuella flyktingläget.

Lagstads skola i Esbo
Bara drygt en procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Esbo har invandrarbakgrund, jämfört med 15 procent i de finskspråkiga. Lagstads skola i Esbo Bild: YLE / Marianne Sundholm lagstads skola

I Esbo säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster, att segregeringen är något man bekymrat sig för redan tidigare.

- Det är något som vi har diskuterat mycket, också före det här: den globala vardagen i de finska skolorna och den inte så globala vardagen i de svenska. Vi har diskuterat med de finska kollegerna för att se hur vi kan samarbeta så att integreringen blir vårt gemensamma jobb.

De svenska skolorna blir som vita fläckar.

Också i Kyrkslätt är skillnaden mellan de finska och de svenska skolorna stor när det gäller andelen barn med ett främmande språk som modersmål.

- De svenska skolorna blir som vita fläckar, säger Mikael Flemmich, chef för svensk dagvård och utbildning.

Enligt Flemmich samarbetar Kyrkslätt med städerna i huvudstadsregionen för att komma till en lösning.

Också Grankulla jobbar för att öka möjligheterna för svensk integrering. I Grankullaskolorna är andelen barn med ett främmande språk som modersmål 17 procent på den finska sidan, och noll på den svenska, berättar bildningsdirektör Heidi Backman.

Agneta Torsell säger att invandrare som integreras på svenska förstås har den utmaningen att de i huvudstadsregionen måste lära sig också finska, alltså två nya språk.

- Men det är kloka barn, de klarar det nog.

Läs mera:

Mika Helander.

Utredning: Ge invandraren möjlighet att välja språk

Ge invandraren själv en större möjlighet att välja integrationsspråk, rekommenderar Mika Helander som gjort en utredning på uppdrag av Svenska kulturfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen