Hoppa till huvudinnehåll

Familjeåterförening mycket viktig om man ska integreras i sitt nya land

En man som försökt korsa gränsen mellan Grekland och Makedonien sträcker fram sin hand med texten "Jag vill ha frihet".
En man som försökt korsa gränsen mellan Grekland och Makedonien sträcker fram sin hand med texten "Jag vill ha frihet". En man som försökt korsa gränsen mellan Grekland och Makedonien sträcker fram sin hand med texten "Jag vill ha frihet". Bild: AFP / Lehtikuva gränshinder

Regeringens nya asylpolitik får kritik av både Amnesty och UNHCR. Det är bland annat skärpta regler för familjeåterförening som kan försvåra en integrering i det nya landet betydligt.

Vad säger du, Susanna Mehtonen, juridisk expert vid Amnesty i Finland, om regeringens nya asylpolitik?

- Å ena sidan poängteras en effektiv integrering men å andra sidan vidtar man åtgärder som inte stöder en effektiv integrering, och dessutom vidtar man en hel massa åtgärder som troligtvis kommer att försämra rättsskyddet för asylsökande.

Samtidigt som man betonar integrering gör man nu uppehållstillstånd tillfälliga och försvårar familjeåterföreing. Hur går det här ihop med strävan till bättre integration?

- Om man har flytt ett krig och ens familjemedlemmar är kvar i ett krisområde eller sitter fast någonstans i transit eller i något annat land – då kan man ju inte integrera sig effektivt i samhället. Om man inte får ha sina familjemedlemmar med sig så främjar det nog inte alls en integrering.

- Att man fortsättningsvis vill inskränka familjeåterföreningar är inte integrering. Redan i dagens läge är det nästan omöjligt för en asylsökande eller flykting att få sin familj hit till sig senare. Det samma gäller tidsbegränsade uppehållstillstånd - det främjar inte integrering.

- Om du inte har möjlighet att finna ro och få skydd efter att du har flytt så blir du blir inte en produktiv medborgare, en produktiv del av ett samhälle. Om du inte har möjlighet att faktiskt finna ro i vetskapen om att du får stanna kvar i det här landet, och om du hela tiden måste fundera på att ”jag blir kanske skickad tillbaka senare" så det främjar nog inte alls en integrering.

Inrikesinister Petteri Orpo har sagt att största delen av dem som söker asyl kommer att få avslag. Nu planerar man särskilda avvisningsenheter där dem - hur ser du på det?

- Avvisningsenheterna är en intressant fråga. Det ger Finland ett tillfälle att harmonisera avvisningsprocessen. Det är någonting som Amnesty har krävt i några år. Vi har gjort undersökt avvisningar och har kunnat konstaterade att det finns vissa förbättringar som Finland och myndigheterna skulle kunna göra för att göra avvisningarna - som i sig redan är ganska gräsliga procedurer - lite mera mänskliga. Vi kom fram till det att den praxis som stöder en mänsklig avvisning inte är harmoniserad i Finland. Nu har vi en möjlighet till det. Om det bildas avvisningsenheter som specialiserar sig på avvisningar så har regeringen också en möjlighet att harmonisera avvisningsprocessen, till exempel så att det finns ett beslut om att alla först ska genomgå en hälsokontroll.

Om många irakier får negativa asylbesked, finns det då riksk för att de måste stanna på avvisningsenheter permanent ?

- Det framgår ju inte här men det är fullt möjligt att det kan bli fråga om nästan permanenta avvisningsenheter för vissa personer som inte kan avvisas.

- Regeringen har ju poängterat att man försöker få till stånd ett avta med Irak om avvisningar - men även de länder som för tillfället har har avtal med Irak har inte lyckats avvisa någon med våld till Irak eftersom Irak inte går med på att ta emot sådan personer som tvångsavvisas.

Regeringen ger ganska detaljerade direktiv för hur migrationsverket och rättsväsendet ska hantera asylpolitiken - hur speciellt är det här?

- Det är en intressant fråga. Tidigare har inrikesministeriet inte velat ge migrationsverket eller domstolsväsendet direktiv om hurudana beslut de ska ge. Men nu försöker man politiskt blanda sig i processen och konstaterar att nu ska vi inte ge längre uppehållstillstånd utan i stället tillfälliga uppehållstillstånd.

- Det här är ju något som man inte kan bestämma sig för politiskt eftersom asylprocessen är en individuell process som bestäms av Migrationsverket. Om man blir förföljd så har man rätt att få skydd och att få asyl. Det är migrationsverket och domstolsväsendet, och i sista hand de internationella domstolarna, som beslutar om man ska beviljas asyl eller inte. Det är inte ett politiskt beslut.

Om man ser till våra internationella åtaganden. Tycker du att Finland tar sitt ansvar?

- Finland tar inte sitt ansvar och det kommer att bli en balansgång mellan åtgärder som är förenliga med EU-rätt och sådana som är förenliga med Finlands internationella förpliktelser.
Det blir en ganska intressant process för Amnesty att börja analysera de här åtgärderna, och då får man se om Finland egentligen kan gå så här långt med vissa av de här åtgärderna.

(Susanna Mehtonen, juridisk expert vid Amnesty i Finland intervjuades av Magnus Swanjung)

"Vi är oroade över familjeåterföreningarna"

Thomas Bergman, jurist vid FN:s flyktingorgan UNHCR i Stockholm, är försiktig i sina kommentarer. Han säger att det är svårt att veta vad förslagen i praktiken kommer att leda till. Förslagen är kortfattade och saknar preciseringar.

Bergman välkomnar en skrivning om att integrationsåtgärder ska sättas in redan i ett tidigt skede, men samtidigt tycker han att en del av förslagen försämrar flyktingarnas integrationsmöjligheter.

- Vi är oroade över familjeåterföreningarna, och möjligheterna för en hel familj att starta ett nytt liv i det nya landet. Det här är mycket viktigt för integrationen. Det är svårt för en människa att fästa sig i ett nytt land och att komma in i det nya landet om man samtidigt är orolig för sin familj som befinner sig i ett annat land.

Thomas Bergman säger att det är ganska väntat att Finland skärper sin linje och signalerar en tuffare inställning till asylsökande.

- Situationen är exceptionell just nu när Finland har flerfalt mera asylsökande än vanligt. Det är helt förståeligt att Finland försöker hitta sätt att begränsa de kostnader som uppstår.

Läs också

  • Allt fler i Finland väljer tåget – smidigt och miljövänligt

    Tåg är enklare än flyg, säger passagerare till Svenska Yle.

    Tågtrafiken ökar kraftigt i Finland och intresset för tågresor ser inte ut att minska. Enbart i juli gjordes 1,2 miljoner resor, en ökning med 13 procent. Orsakerna är många, men enligt VR påverkar även klimatdiskussionen. Svenska Yle har pratar med nöjda tågresenärer som bekräftar att smidigheten och miljön får dem att välja tåg.

  • Nya demonstrationer i Hongkong- nu kräver hongkongborna allmän rösträtt

    Demonstranterna ber Storbritannien om hjälp

    Tiotusentals hongkongbor trotsade tidigare idag förbudet att demonstrera och gav sig igen ut på gatorna i Hongkong efter några dagars lugn. Demonstranterna samlades först utanför det brittiska konsulatet för att be Storbritannien hjälpa sin forna koloni.

  • Dramapodd: Vem våldtog Liv på skolgården?

    Hela skolan fuckas upp av en våldtäkt efter en fest.

    Efter en blöt fest slocknar Liv och vaknar våldtagen ute på gården. Stämningen i hela skolan trasslas till i jakten på den skyldige och fler hemligheter dyker upp i podden "Det som hände Liv".

Nyligen publicerat - Inrikes