Hoppa till huvudinnehåll

Julstämning på Klosterbacken i Åbo

Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo
På hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo väntar man på snön Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson hantverksmuseet på klosterbacken i åbo

Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo satsar i år på att förevisa precis hela julen.

I år har Klosterbacken i Åbo ändrat litet på sitt koncept. Forskaren Sonja Hagelstam är noggrann med traditionerna men vill samtidigt förnya sättet att presentera dem.

I slutet av 40-talet började man på hantverksmuseet dekorera stugorna på Klosterbacken med halmkronor och halm på golvet. I slutet av 50-talet dukade man för första gången julbord i några hus. Efter det höll den traditionen i sig på museet. Julbord har dukats i flera årtionden sedan dess.Traditionellt dukades julborden från Tomasdagen den 21.12 till Tjugondag Knut.

- Nu har världen omkring oss förändrats och därför har vi nu öppnat redan den första december och håller öppet till den sjätte januari.

Och det är inte bara julbord utan hela jultiden som förevisas i stugorna.

Första advent hos skomakakaren

I skomakarens stuga är julförberedelserna i full gång. De inleddes omkring första advent. Men under hela hösten har man gjort förberedelser med skörd och slakt. I december stöptes ljus och ofta inleddes öltillverkning på Annadagen.

Skomakaren själv täljer nya skedar och lite leksaker. Frun kardar och spinner ull och dottern tillverkar vantar i nålbindningsteknik.

Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo
Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson hantverksmuseet på klosterbacken i åbo

Tomasdag hos muraren

Hos muraren är det Tomasdag, den 21 december. Den dagen ska allt jularbete vara slutfört. Efter det gjorde man bara det allra nödvändigaste. Om man hade en ko måste man naturligtvis mjölka den, men annars fick man inte jobba. Om man expempelvis inte hade ställt undan spinnrocken till Tomasdagen var risken stor för att myggorna var på spinnerskan på sommaren.

I murargården finns en av de vackraste salarna på Klosterbacken. I stugan finns öl och sprit som man trakterar gäster med, men kvinnfolket höll sig till kaffe och bulle. Tomasdagen var traditionellt den dag då man provade om julölet hade lyckats. Frun har dukat fram den allra vackraste servisen på en vacker bordduk. Ovanför bordet hänger en halmkrona och på det vackra, ljusa trägolvet ligger granris utströdda. Granris ligger också kring kakelugnen. Det doftar gott och ser mycket fint ut. Tidigare kunde man ha halm på golvet. Det höll värme och det blev kanske litet ljusare. Men det förbjöds redan på 1700-talet för att det var så brandfarligt.

Kakelugnen är murad av muraren Wennerqvist som ägde tomten på Klosterbacken. Han har murat flera andra lika unika kakelugnar på Klosterbacken.

Julafton hos sjömannen

Hos sjömannen firar man julafton, så där har sjömannens fru nyss dukat julbordet. Hon väntar på att familjen ska sätta sig till bords. Det bjuds på sillsallad, söt russinkorv som är speciell för sydvästra Finland, en färskost gjord i ostform på getmjölk. Också ostformarna härstammar från sydvästra delen av landet. Och så bjuds det på färskt mjukt bröd. I den tidens självhushållning åt man ganska sällan färsk mat. Men på julen var maten riklig, god och färsk. Bordet dukades med den vackraste linneduken. Den duk som idag finns på julbordet i sjömansgården är vävd på Klosterbackens 200 år gamla vävstol. De flesta textilier som finns i husen på Klosterbacken är vävda där.

Efter maten bjuds det på te i finaste teservisen. På bordet finns en kuse av vetemjöl med saffran, formad som ett djur. Den ansågs bringa skördelycka. Till vardags åt man väldigt sällan socker eller vete, men till jul köpte man bakverk av yrkesbagare. Hos sjömannen är det början av 1800-talet.

Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo
Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson hantverksmuseet på klosterbacken i åbo

Julaftonsmorgon hos sömmerskan

Hos sömmerskan är det 1920-talet som gäller. Där är det julaftonsmorgon. Sömmerskan har ställt undan sin symaskin. Hon arbetar inte under julen och hon väntar sin syster. Hon håller på och packar in några paket. Hon har ställt fram sina nyårskort. Framme ligger också en jultidning och äpplen från äppelträdet på gården. Det doftar äpplen i hela huset. Hon har också en liten julgran och en kaffebricka står beredd med julttårtor. Systern är på kommande och tillsammans ska de gå och lyssna på julfreden och så ska de fira julen tillsammans.

Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo
Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson hantverksmuseet på klosterbacken i åbo

Julaftonsnatt hos brädbäraren

Hos brädbärarfamiljen är det julaftonsnatt. Det är alldeles mörkt och på golvet sover tre personer. Enligt gamla föreställningar hos folket kunde de avlidna komma på besök. Därför skulle man lämna spjällen öppna och inte låsa dörren så att de kunde komma in. Sängen lämnades tom för dem och familjen själv låg på golvet på halm. Maten lämnades framme på bordet för de osynliga gästerna. På bordet ligger en fårfiol som brädbäraren förmodligen har fått av en släkting på landet. Där finns också bröd och smör. Smör fanns sällan på bordet till vardags. Hade man en ko så tjärnade man smör som antingen såldes eller byttes.

Mellandag hos kopparslagaren

Det är inte helt klart vilken dag det är hos kopparslagaren. Det är någon dag efter julafton och bordet är dukat med en brödhög. Högen av brödkakor av olika storlek och slag visar på husmoderns skicklighet och på hur rikt huset var. Det understa brödet var den s.k. såkakan som man inte åt. Brödhögen stod framme till Tjugondag Knut. Efter det kunde man äta alla andra bröd förutom såkakan, som gavs antingen åt hästen som hade varit med och plöjt eller också smulades det sönder bland utsäden så att det kom i jorden. Det skulle ge åkern kraft för nästa års skörd. På finaste bordduken står också ett ölkrus och en spritflaska. Överhuvudtaget var julen en tid för vila, samvaro och bättre mat än vanligt.

Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo
Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo Bild: Yle/Nilla Hansson hantverksmuseet på klosterbacken i åbo

Nyårsdag hos Hilma Mäenpää

Allra sist besöker vi det hus som allra längst var bebott på Hantverksmuseet på Klosterbacken. Det är Hilma Mäenpääs stuga där inredningen ser exakt likadan ut som när hon bodde där ända till sin död år 1982. Hon testamenterade sin bostad med alla föremål till museet. Man vet inte exakt hur hon firade sitt nyår, men på museet antar man att hon som var politiskt aktiv säkert lyssnade på president Kekkonens nyårstal. I stugan är det nyårsdag år 1975. Hilma sitter och spelar patiens för det tyckte hon om. Bredvid sig har hon litet varm toddy. Hon har en julstjärna i fönstret. De blev populära under 60- 70-talen.

1974 fick Hilma Mäenpää badrum och rinnande vatten. Hon bodde på museiområdet och det kom in besökare på hennes gård. Hon medverkade också på hantverksdagar med att mala mjöl i sjömansgården och skötte också gårdskarlssysslor.

På Klosterbacken finns också många andra stugor och ännu mer kring julfirandet att se fram till den 6 januari.

Läs också

Åboland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Åboland