Hoppa till huvudinnehåll

Deckarboomen som aldrig dör

Deckare i ett bokhandelsfönster.
Deckare i ett bokhandelsfönster. Bild: YLE/Marit Lindqvist nordiska deckare

Under många år har folk förutspått deckarboomens död, men det verkar som om deckaren som genre är populärare idag än någonsin tidigare.

Domestic crime, seriemördare och partners in crime är några exempel på heta trender inom genren idag.

Lasse Winkler var under många år chefredaktör för den svenska branschtidningen Svensk Bokhandel och han har följt deckarboomen på nära håll under många år. En boom som i hög grad kommit att handla om det nordiska deckarundret, Nordic crime eller Nordic noir.

Lasse Winkler
Lasse Winkler Lasse Winkler Bild: Wikimedia Commons lasse winkler

Under många decennier dominerade amerikanska och brittiska författare deckarmarknaden, och år för år trissades priserna på rättigheterna upp tills förlagen i framför allt Tyskland började se sig om efter (förmånligare) deckare och thrillerromaner från andra språkområden.

Då, i början av 1990-talet, hade skandinaviska författare som Peter Høeg, Kerstin Ekman och Jostein Gaarder haft stora litterära framgångar med spänningsromaner som Fröken Smillas känsla för snö, Händelser vid vatten och Sofies värld.

Dessa böcker översattes till ett flertal språk och banade på sitt sätt väg för andra författare som skrev spänningsböcker.

Henning Mankell en föregångare

Men enligt Lasse Winkler var det framför allt en författare som under många år kom att personifiera genren som kommit att kallas för Nordic noir, nämligen Henning Mankell som debuterade som deckarförfattare med den flerfaldigt prisbelönta Mördare utan ansikte (1991) där vi första gången får stifta bekantskap med kommissarie Kurt Wallander vid Ystadpolisen.

En författare som för sin del fick tåget att skena iväg i början av 2000-talet var Stieg Larsson som debuterade postumt som deckarförfattare med Millennium-trilogin om datahackern Lisbeth Salander och ekonomijournalisten Mikael Blomkvist.

Till en början var det framför allt män som skrev deckare, men under de senaste 10-15 åren har också många hyllade nordiska kvinnliga thrillerförfattare stigit fram, såsom Liza Marklund, Karin Fossum, Anne Holt, Åsa Larsson med flera.

Stor efterfrågan föder också undermåliga verk

I Mankells och Larssons fotspår har det årligen dykt upp ett antal författare i de nordiska länderna som skriver deckare och thrillers – efterfrågan föder ett till synes oändligt utbud av verk, och enligt Lasse Winkler kan man tydligt se att mycket av det som ges ut idag inte håller måttet:

- Jag kan inte förstå hur så mycket skit kan sälja så bra! säger Lasse Winkler och hänvisar till verk med både undermålig plot och dåligt språk, historier där både personbeskrivningen och dialogen haltar.

Suget efter nordiska thrillers – framför allt i den anglosaxiska världen - matas också på av internationellt framgångsrika tv-serier som t.ex. "Brottet" och "Bron", samt alla filmatiseringar av nordiska deckarhistorier.

Boktid
Henning Mankell Boktid Bild: Yle 6582 0712 000

På den internationella bokmarknaden finns dock en stor tilltro till den nordiska deckargenren, vilket i sin tur innebär att de nordiska förlagen jobbar stenhårt på att med jämna mellanrum vaska fram en ny deckarstjärna.

Och i höst har hela världen blivit vittne till en marknadsföringskampanj utan sin like när David Lagercrantz fristående fortsättning på Stieg Larssons Millennium-trilogi,
Det som inte dödar oss, lanserades.

Trender i dag

Under de senaste åren har man sett en tydlig utveckling av genren dels mot en tilltagande internationalisering av deckarna – de s.k. ”flygplatsdeckarna” kännetecknas av en snabbt växlande intrig som rör sig över många länder, dels mot en starkare regionalisering där platsens betydelse blir av central betydelse och där den lokala identiteten och anknytningen blir av största vikt: såsom Camilla Läckbergs Fjällbacka, Henning Mankells Ystad, och den norska deckarförfattaren Monica Kristensens Svalbard, för att ta några exempel.

Det lokalaste lokala utgörs sedan av en genre i genren som kallas för domestic crime, där den centrala skådeplatsen är ett slutet rum och där intrigen ofta kretsar kring en relation med diffusa skeenden där saker och ting inte är det de ser ut att vara.

Exempel på böcker i denna genre är t.ex. den amerikanska författaren Gillian Flynns bästsäljare Gone girl – en bok som anses vara den som satte igång hela trenden med psykologiska thrillers i hemmiljö.

En annan författare som skriver i samma genre är brittiska Paula Hawkins som i boken Kvinnan på tåget skriver om den gravt alkoholiserade och arbetslösa Rachel som tågpendlar till London varje dag. Under en resa blir hon vittne till ett mord i en lägenhet och i ett slag vänds hela hennes värld upp och ner – den centrala frågan i berättelsen är vad som är sant och vad som är falskt.

Saga Norén (Sofia Helin)
Tredje säsongen av tv-serien Bron sänds som bäst på Yle TV1. Saga Norén (Sofia Helin) Bild: © Filmlance International AB 2015 Photo: Baldur Bragason bron s3. sofia helin som saga noréen

Enligt Lasse Winkler är det också väldigt populärt att skriva om seriemördare idag, och det verkar också som om berättelserna blir allt råare och brutalare.

En annan tydlig trend är att två författare slår sig samman för att skriva en deckare eller en hel serie tillsammans – exemplen från de senaste åren är otaliga, såsom Lars Kepler (Alexander och Alexandra Ahndoril), Liza Marklund och James Patterson, Roslund & Hellström, Mari Jungstedt och Ruben Eliassen.

Receptet på en bra deckare?

Men hur ser receptet ut för en bra deckare? Enligt deckarfantasten Lasse Winkler kännetecknas en bra deckare av tydliga men komplexa personteckningar, motstånd och humor i dialogen, en trovärdig och intressant intrig som tar tag i samtida frågor.

    Lasse Winklers bästa deckartips:
  • Peter Temple Truth (Sanning)

    Don Winslow The Power of the Dog (I hundarnas värld)

    Donald Ray Pollock The Devil All the Time (Djävulens hantverk)

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje