Hoppa till huvudinnehåll

Många obehöriga lärare i yrkesskolor

Obehöriga yrkeslärare
Obehöriga yrkeslärare Bild: YLE Antti Lempiäinen yrkeslärare

En tredjedel av lärarna i de svenskspråkiga yrkesskolorna är inte behöriga. De finska yrkeskolorna har betydligt fler behöriga lärare.

De svenskspråkiga yrkesskolorna kämpar med stora statliga nedskärningar men de har också en stor andel obehöriga lärare. Ca en tredjedel av yrkeslärarna är inte behöriga då de saknar pedagogiska studier för lärare eller så har de inte den yrkesutbildning som krävs för tjänsten.

På yrkesskolorna försöker man få upp behörighetsprocenten. Men fortfarande ligger man efter de finska skolornas behörighetsprocent på 80 procent.

- Pedagogiska fakulteten gör vad de kan för att stöda utvecklingen. Men det verkar som om det inte är tillräckligt, för väldigt många tar den på finska på närmare håll.

Det säger Solveig Mickels rektor för Inveon, Östra Nylands yrkesinstitut där ca 60 procent av lärarna är behöriga.

På Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi förstår man inte riktigt kritiken. Professor Petri Salo som har hand om vuxenpedagogiken och utexamineringen av yrkeslärare säger att fakulteten ordnar närstudier i södra Finland och att man är ute på yrkesläroanstalterna .
- Så vi täcker Svenskfinland.

I detta nu utexaminerar Pedagogiska fakulteten mellan 30 till 35 färdiga yrkeslärare per år. Då har man fått extra statsanlag för att öka antalet behöriga lärare. Men enligt fakultetens egna beräkningar borde takten vara mellan 50 och 55 nya yrkeslärare per år för att möta behovet av behöriga yrkeslärare. Något man idag inte kan komma upp till.

- Inte med nuvarande resurser. Det är helt omöjligt, konstaterar Petri Salo.

Det är helt omöjligt.

Hårdare konkurrens

Idag finns det sex svenskspråkiga yrkesskolor (sju om man räknar med Åland) plus två tvåspråkiga yrkeskolor som har verksamhet på 16 orter. På flera orter kan man studera till kock (åtta orter), merkonom (åtta orter) och närvårdare (sju orter).

Det här betyder att yrkesskolorna konkurrerar med varandra om ungdomarna. Det gäller främst yrkesskolorna i södra Finland, Axxell, Parkticum och Inveon.

För Inveon är situationen extra svår då skolan kämpar med allt färre studeranden. Elevtillströmningen har nästan halverats på ett år.

Nästa år hårdnar konkurrensen då Prakticum startar en ny kockutbildning i Borgå centrum. Då kan ungdomar i östra Nyland välja mellan Inveons kockutbildning i Haiko och den nya kocklinjen i Borgå centrum.

- I värsta fall betyder det att om vi konkurrerar med varandra väldigt skarpt så klarar ingen av oss att hålla i gång utbildningen och då försvinner något helt och hållet från kartan, konstaterar Solveig Mickels rektor vid Inveon.

rektor för Inveon, Borgå
Solveig Mickels, rektor för Inveon, upplever att konkurrensen hårdnar. rektor för Inveon, Borgå Bild: YLE Antti Lempiäinen solveig mickels

Nej till samgång

För snart ett år sedan föreslog minister Ole Norrback i en enmansutredning att de svenska yrkesskolorna i södra Finland skulle gå samman för att möta utmaningarna. Men idag är intresset för hans rapport svalt.

- Min uppfattning är att ingen egentligen har den i sin strategi och tänker jobba utgående från den. Utan man tycker väl att de här skolorna är så olika och att de här regionerna är så olika att man söker en annan typ av lösning.

De östnyländska kommunerna som upprätthåller Inveon har hittills inte kunnat enas om Inveons framtid. Detta trots att huvudbygganden i Haiko börjar vara helt utslitet och en ny byggnad står högt på önskelistan.

Frågan är om Inveon ska ingå i en tvåspråkig yrkesskola eller fortsätta som en svenskspråkig yrkeskola samt om det ska byggas ett gemensamt campus.

När det gäller nya byggnader i Borgå har det förts mycket preliminära diskussioner med Stiftelsen för utbildningsfastigheter i kustregionen. Stiftelsen tillhandahåller fastigheter för skolor som till exempel Axxell i Karis. Men enligt stiftelsen ligger bollen nu hos Borgå stad och vad för lösningsmodell man går in för.

Däremot vill Undervisnings- och kulturministeriets utbildningsreform, inom yrkesutbildningen, få ned antalet upprätthållare av yrkesskolor. Syftet är att förenkla och skära i byråkratin.

Utbildnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen utlovar ett statligt övergångsstöd till skolor som går samman.
- Det är meningen att det ska vara ett betydande stöd.

I Spotlight 15.12 om de svenskspråkiga yrkeskolornas nedskärningar och andra problem.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle