Hoppa till huvudinnehåll

Fed väntas höja räntan

Janet Yellen, styrelseordförande för Federal Reserve Board of Governors
Janet Yellen, styrelseordförande i amerikanska centralbanken Fed Janet Yellen, styrelseordförande för Federal Reserve Board of Governors Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS fed,centralbanker

Den amerikanska centralbanken Fed höjer av allt att döma styrräntan vid sitt möte på onsdag. Fed har i sex års tid låtit förstå att en räntehöjning är nära förestående, men ingenting har hänt. Den här gången är läget ett annat.

En räntehöjning väntades redan vid det förra penningpolitiska mötet i september, men det sköts upp dels på grund av börsoron i Kina och dels på grund av den lägre inflationen. Samtidigt lät Fed-chefen Janet Yellen förstå att räntehöjningen kommer ännu i år.

Förväntningarna på en räntehöjning är så stora att man bland analytiker inte längre spekulerar om den kommer, utan vad Fed säger om framtiden och i vilken takt framtida räntehöjningar kommer.

Feds styrränta (Fed funds rate) har sedan finanskrisen 2008 legat inom ett intervall där golvet är noll procent och taket 0,25 procent. Den förväntade räntehöjningen den här veckan är 0,25 procentenheter.

Överhettning eller inbromsning?

En mindre eller till och med helt utebliven höjning skulle tolkas som att den amerikanska ekonomin är i sämre skick än de flesta bedömare anser. Det vill säga, att centralbanken har bättre kunskap om den ekonomiska situationen än andra och att läget är dystert.

En större höjning å andra sidan, kan eventuellt strypa den pågående tillväxten. Om räntehöjningen kommer för tidigt kan följden dessutom bli att inflationsförväntningarna förankras för lågt i förhållande till centralbankens målsättning om en inflation som är två procent.

Det finns alltså argument både för att höja styrräntan och att låta den ligga orörd. De har med arbetsmarknadsläget, energipriset och dollarns värde att göra.

Arbetslösheten i USA 2006 - 2015
Arbetslösheten i USA 2006 - 2015 Bild: Yle arbetslöshet

Arbetslösheten har halverats från tio procent år 2009 till fem procent år 2015. En del bedömare anser att arbetsmarknaden kan stå inför en överhettning. Det kan leda till ett tryck uppåt på löner och priser. Inflationen skulle enligt det här resonemanget snabbt vara på väg att nå inflationsmålet på två procent och till och med mer.

Just nu bromsas inflationen ändå av den starka dollarn och de sjunkande oljepriserna. Priset på importvaror pressas förutom av den starka dollarn även av att det låga oljepriset gör också utländska producentpriser billigare.

Inflationen i USA 2004 - 2015
Inflationen i USA 2004 - 2015 inflation

Inflationen mätt med PCE-index ligger nu på 0,2 procent. Men om man rensar bort energi och mat från indexet är den underliggande inflationen 1,3 procent. Det är ofta den här siffran som de som varnar för inflation betonar.

- Jag är oroad för att den starkare dollarn och de fallande oljepriserna har täckt över ett underliggande inflationstryck, som snabbt kan komma till ytan då vi närmar oss full sysselsättning, säger David Jones, chefsekonom vid DMJ Advisors till nyhetsbyrån AP.

USA:s ekonomi har nu vuxit 77 månader i rad. Det är längre än genomsnittet under konjunkturcyklerna efter andra världskriget. I år väntas tillväxten bli omkring 2,5 procent men den väntas sjunka en aning under 2016 0ch 2017. Läget är alltså bra i USA om man jämför med situationen i Europa.

Många små steg?

Nu när en räntehöjning på det penningpolitiska mötet verkar klar, koncentreras uppmärksamheten på hur Fed bedömer framtiden. En del analytiker tror på flera små räntehöjningar under nästa år.

- Fed vill inte vända kurs i det fall att ekonomin börjar sacka och bästa sättet att inte tvingas göra det är att gå varsamt framåt, säger Diane Swonk, chefsekonom vid Mesirow Financial till AP. Swonk tror på tre räntehöjningar nästa år på totalt 0,75 procent.

En räntehöjning i USA berör inte enbart den amerikanska ekonomin. Vad som händer i världens största ekonomi har bärvidd i hela världsekonomin. En räntehöjning i USA kommer troligen att sänka eurons värde i förhållande till dollarn. En stärkt dollar kan ha negativa konsekvenser i tillväxtekonomierna, särskilt om tillväxten finansieras med dollarlån.

Det har gått nästan ett decennium sedan Fed senast höjde styrräntan. En räntehöjning blir därför historisk. The Economist har sammanställt olika argument som har förekommit i debatten för och emot en räntehöjning:

Argument för och mot en räntehöjning

För räntehöjning Mot räntehöjning
Den amerikanska ekonomin växer snabbt, lönerna ökar och risken för inflation blir större. Fed borde besluta nu för att penningpolitikens effekter är långsamma. Det finns ingen risk för konsumentinflation just nu. Tvärtom finns risk för deflation och Fed borde vänta tills inflationen är två procent innan den reagerar.
Inflationen tar fart 2016 då effekten av det låga oljepriset och den starka dollarn avklingar. Arbetslösheten är låg, men det finns mycket ledig kapacitet. Löneökningarna har varit moderata.
En liten höjning nu förhindrar en eventuell stor höjning senare. Världsekonomin är inte stark och högre räntor kan bromsa tillväxten i tillväxtekonomierna.
Nollräntan har ökat förmögenhetsvärdena och ökat risken för en spekulativ bubbla liksom den före 2007. Finansiella bubblor kan bromsas på annat sätt än via räntehöjning. Ett sätt är att kräva större eget sparande vid lån.
Fed har låtit förstå att en räntehöjning blir av. Om den uteblir kan förtroendet för penningpolitiken och Fed rasa. Andra centralbanker som höjt räntorna för tidigt har varit tvungna att backa. Risken för att inflationen går över målet är mindre än risken att hamna i en deflation.

Läs också en tidigare artikel: Vågar Fed höja räntan?

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes