Hoppa till huvudinnehåll

Fredsavtalet i Libyen hotar falla - stärker IS

Olika beväpnade grupper strider i Libyen.
Ingendera av de konkurrerande regeringarna i Libyen har lyckats få fullständig kontroll över de många forna rebellgrupperna som utgör deras väpnade styrkor. Splittringen har lett till kaos. Olika beväpnade grupper strider i Libyen. Bild: EPA/STR libyen

Libyens tävlande regeringar har överraskande förkastat det fredsavtal som skulle undertecknas i dag. Avtalet befaras nu inte bli av alls. Det kan späda på kaoset som har låtit terrorgruppen Islamiska Staten växa sig allt starkare och befaras öka hotet som gruppen utgör i hela Medelhavsregionen.

Avtalet som skulle undertecknas i dag hade betytt ett eldupphör i Libyen efter ett och ett halvt år av inbördeskrig.

Enligt avtalet skulle Libyens två konkurrerande parlament ha bildat en gemensam enhetsregering.

Då avtalet skulle undertecknas meddelade ändå båda regeringarna att de inte längre godkänner det.

Avtalet beskrevs som påtvingat av stormakterna och ledarna för de konkurrerande parlamentens delegationer säger att de istället ska ta fram ett eget avtal.

– Vi har träffats för att låta världen se att vi kan lösa våra egna problem på egen hand, säger Aguila Saleh som är ordförande för det internationellt erkända och folkvalda parlamentet med säte i Tobruk i östra Libyen till nyhetsbyrån Reuters.

Oklara avsikter

Undertecknandet har nu flyttats till torsdag men att de libyska parterna backade väcker en hel del oro över att avtalet och eldupphöret inte blir av.

Anonyma diplomater som har deltagit i fredsprocessen säger att de misstänker att både Saleh och hans motpart Nuri Abusahaim förhalar avtalet, antingen för att de hotar att tappa stöd bland de många väpnade grupperna som utgör regeringarnas styrkor.

Andra menar att de båda ordförandena motsätter sig avtalet för att de är rädda för att mista sin egen position.

– Det är inte alls klart om de två ledarna alls vill få till stånd ett avtal. Det är de moderata politikerna i båda lägren som har stött avtalet och de två ledarna har allt mer visat att de står för en hårdare linje, säger Mattia Toledo vid Europeiska utrikespolitiska rådet till nyhetsbyrån AP.

Fortsatt kaos grogrund för Islamiska staten i Libyen

Utan ett avtal uteblir också den enade fronten mot IS i Libyen västländerna och Libyens grannländer vill få till stånd.

Det fanns hopp om att de båda regeringarnas styrkor tillsammans kunde gå till angrepp mot IS-fästet i staden Sirte vid Medelhavet.

Forna rebeller som stöder Tripoli-regeringen väntar på att anfalla IS i Sirte.
Tripoli-regeringens styrkor försökte angripa IS i Sirte i mars. Sen dess har IS lyckats utvidga sitt territorium i området. Forna rebeller som stöder Tripoli-regeringen väntar på att anfalla IS i Sirte. Bild: EPA/STR sirte

Terrorforskaren Hans Brun vid försvarshögskolan i Stockholm säger att en enad front är enda sättet att slå IS i Libyen.

– En enad front är nog en nödvändighet om man ska lyckas hålla IS borta från Libyen, men jag undrar om det nu kommer att bli verklighet. Jag är bekymrad över utvecklingen, säger Brun.

Det finns flera problem här. Dels har landet väldigt långa landgränser mot bland annat Tunisien och Egypten och det finns väldigt gott om vapen där sen kriget år 2011, alltså övergivna libyska vapen. De vapnen kan man delvis använda för att sprida våldet till grannländerna i Nordafrika. Men det finns också en risk för att de här vapnen och människor kan transporteras över medelhavet, till exempel till Italien och Frankrike― Hans Brun, terrorforskare

Libyen är nu splittrat mellan otaliga väpnade grupper.

Bara en bråkdel är helt lojala någondera regeringen, utan kämpar lika mycket för egna intressen som för regeringarna.

Många grupper eller stammiliser är inte lierade med någondera regeringen utan styr och strider om sina egna små eller större enklaver.

Brun säger att det är precis sådana klimat grupper som IS frodas i.

– Just det här kaoset är något som jihadistiska grupper generellt sett vill ha, eftersom de är skickliga och välorganiserade nog att utnyttja det. De andra grupperna är många, splittrade och var och en för sig inte speciellt starka, säger Brun.

IS sakta men säkert allt starkare

Trots att IS i princip har fiender på alla fronter i Libyen har gruppen sakta men säkert lyckats utvidga området under dess kontroll.

Enligt Brun beror det snarare på fiendernas svaghet än på att IS ännu skulle vara uppseendeväckande starkt i Libyen.

– IS har väldigt gott om pengar och har en förmåga att föra in ännu mer folk och dessutom resurser i området. Det gör dem betydligt starkare än de andra splittrade grupperna i området och det är det som ger IS en fördel, säger Brun.

En annan fördel IS i Libyen enligt Brun har, är att dess kärna består av mycket erfarna jihadister.

Många medlemmar i IS libyska filial tros vara veteraner från kampen mot Sovjetarmén i Afghanistan på 80-talet och har långvariga nätverk i området.

– IS har alltså tillgång till väldigt erfaret folk som har stor stridsvana. Dessutom har man möjlighet att köpa mer vapen, utrustning och ammunition än de andra grupperna på grund av sin finansiella position, säger Brun.

En grupp krigare laddar ett antipansarvapen under strider utanför Tripoli.
Efter revolutionen 2011 har rebellerna splittrats i många små grupper. Efter regimens fall finns gott om vapen i omlopp i landet. En grupp krigare laddar ett antipansarvapen under strider utanför Tripoli. Bild: EPA/STR tripoli

Hotet växer också mot Europa

Brun säger att IS i Libyen förutom finansiellt stöd, snart också kan stärkas helt konkret av moderorganisationen i Syrien och Irak.

Farhågan är att tusentals krigare från nordafrikanska länder som har åkt för att kriga i Syrien och Irak kan återvända om trycket där ökar på grund av bombningar och förluster.

I det libyska kaoset kan de återvändande erfarna krigarna betyda allvarliga konsekvenser.

Ju starkare IS blir i Libyen, desto längre bort sträcker sig hotet det utgör och Libyen är geografiskt väl beläget för gruppens ändamål.

– Det finns flera problem här. Dels har landet väldigt långa landgränser mot bland annat Tunisien och Egypten och det finns väldigt gott om vapen där sen kriget år 2011, alltså övergivna libyska vapen.

- De vapnen kan man delvis använda för att sprida våldet till grannländerna i Nordafrika. Men det finns också en risk för att de här vapnen och människor kan transporteras över Medelhavet, till exempel till Italien och Frankrike, säger Brun.

Brun efterlyser därför en helhetsstrategi mot IS, för att eldar som släcks i ett område inte ska leda till bränder på annat håll.

– Det som krävs nu är att omvärlden, inklusive länder som till exempel Sverige och Finland, utvecklar en gemensam och global strategi för att tackla det här problemet. Jihadismen är ett globalt problem och kräver en global lösning.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes