Hoppa till huvudinnehåll

Svår fredsprocess börjar i Libyen

libyska soldater förbereder sig för attack mot IS
De libyska rebellgruppernas enighet föll samman efter revolutionen. Idag strider forna rebeller på olika sidor i inbördeskriget. libyska soldater förbereder sig för attack mot IS Bild: EPA krigare

De två största parterna i Libyens inbördeskrig ska idag underteckna ett avtal som många hoppas blir början på slutet på kaoset i landet. Maktvakuumet har effektivt utnyttjats av terrorgruppen IS, som lägger allt större områden vid Medelhavskusten under sig.

Inbördeskriget i Libyen har efter diktatorn Muammar Gaddafis fall splittrat landet i två tävlande regeringar, otaliga lokala miliser och väpnade islamistgrupper.

Striderna har pågått i över ett och ett halvt år och krävt tusentals offer.

USA:s utrikesminister John Kerry hade i måndags för första gången på länge goda nyheter att komma med om inbördeskrigets Libyen, efter förhandlingar mellan representanter för de två parlamenten, Libyens grannländer och Stormakterna.

John Kerry i Rom den 13 december 2015.
John Kerry. John Kerry i Rom den 13 december 2015. Bild: EPA/GIORGIO ONORATI kerry

Majoriteten av medlemmarna i de två tävlande parlamenten som styr var sin del av landet tänker stöda ett avtal om eldupphör och bildandet av en enighetsregering.

- Vi är fast beslutna att få allt ut av att en majoritet ur båda de libyska parlamenten har kommit samman för att underteckna ett avtal. De vägrar att längre låta enstaka individer eller maktpolitik stå i vägen utan tänker nu gå framåt tillsammans och vi är fast beslutna att hjälpa dem, sa Kerry.

Stora hinder, väpnade motståndare

Kerrys uttalande gav ändå samtidigt en bild av hur stora hindren för fred i Libyen nu är.

Landet har alltså två tävlande parlamenten som strider om kontroll.

Varken det folkvalda och internationellt erkända så kallade Tobruk-parlamentet som styr stora delar av östra Libyen, eller det självutnämnda parlamentet i huvudstaden Tripoli är internt eniga.

Många medlemmar i bägge parlamenten motsätter sig avtalet.

Olika beväpnade grupper strider i Libyen.
Väpnad grupp utanför staden Sirte. Olika beväpnade grupper strider i Libyen. Bild: EPA/STR libyen

Bägge parlamenten har också en uppsjö av väpnade grupper som till varierande grad är dem lojala men som också strider sinsemellan om lokala maktpositioner.

De två parlamenten utövar heller inte någon total kontroll i de områden de styr.

Dessutom finns en rad väpnade stammiliser, islamistgrupper och rena terrorgrupper som helt oberoende av politikerna utövar kontroll i mindre områden.

De ser i stor utsträckning ett avtal som ett hot mot sina maktpositioner.

Avtalet som ska skrivas under på onsdagen har alltså många motståndare på olika nivåer av det politiska och våldsamma kaos som maktkampen i Libyen har blivit.

IS-fästet närmast Europa

Att inte driva igenom avtalet kan ändå få långtgående konsekvenser långt utanför Libyen, påpekade Kerry.

- Vi kan inte låta nuläget i Libyen fortsätta. Det här läget har alltid varit farligt för Libyen och för libyerna. Nu då Islamiska staten ökar sin närvaro och uttryckligen flyttar resurser till Libyen, har det blivit farligt för alla, sa Kerry.

Terrorgruppen IS har sen länge total kontroll över staden Sirte på Libyens centrala Medelhavskusten och kontrollerar nu ett flera hundra kvadratkilometer stort och sakta växande område kring staden.

Trots att IS inte är allierad med någon annan större spelare i Libyens maktkamp och strider mot alla andra grupper har gruppen på grund av det rådande kaoset sakta men säkert utökat sitt territorium kring Sirte.

Hotet från IS-fästet bara några hundra kilometer från Maltas, Siciliens och Greklands stränder betyder nu åtminstone att de libyska politiker som står bakom fredsavtalet kan räkna med västländernas politiska stöd.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes