Hoppa till huvudinnehåll

Efter Fed - Europa och USA går skilda vägar

Penningpolitiken går skilda vägar efter räntehöjningen i USA
Penningpolitiken går skilda vägar efter räntehöjningen i USA Bild: Jyrki Lyytikkä/Yle symbolbild

Den amerikanska centralbankens räntehöjning innebär att penningpolitiken går åt olika håll på båda sidor om Atlanten. På några års sikt kan det få konsekvenser när USA stramar åt samtidigt som Europa fortsätter med en stimulerande politik.

Återhämtningen efter finanskrisen 2008 har gått mycket snabbare i USA än i Europa. Läget är nu så bra att den amerikanska centralbanken Fed ansåg att det var dags att höja styrräntan med 0,25 procentenheter, efter att räntan legat nära noll i snart sju år.

- Det att Fed ser med tillförsikt på ekonomin skapar förtroende på de globala finansmarknaderna och hos dem som planerar investeringar. Det är ett bra tecken att väldens största ekonomi har en ordentlig högkonjunktur på gång, säger Nordeas chefsekonom Aki Kangasharju.

Stora skillnader mellan eurozonen och USA

En av de viktigaste orsakerna till räntehöjningen är läget på den amerikanska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har halverats från omkring tio procent år 2009 till fem procent nu.

USA har så gott som full sysselsättning och om arbetslösheten fortsätter att sjunka ytterligare anses det finnas risk för överhettning med ökad press uppåt på löner och priser. Därför ville Fed agera nu för att inte försena sig ifall inflationen skulle börja ta fart. Å andra sidan verkar den rädslan vara överdriven då inflationen är 0,2 procent, med andra ord långt från målet som är två procent.

Också inom eurozonen har arbetslösheten börjat sjunka, men mycket långsamt. Europa ligger på samma nivå idag som USA var på under den värsta krisen.

Arbetslösheten i procent i USA och eurozonen
Arbetslösheten i procent i USA och eurozonen Bild: Yle arbetslöshet

Inom eurozonen går återhämtningen från den svåraste krisåren pinsamt långsamt. Bara Tyskland har fått ordentligt fart på produktion och sysselsättning. I eurozonen har nivån på de fasta investeringarna inte ändrats nämnvärt sedan 2011 och de ligger långt under nivån före finanskrisen.

Fasta investeringar i USA och eurozonen
Fasta investeringar i USA och eurozonen Bild: Yle investeringar

Nu finns ändå lite ljusning i sikte för Finland och eurozonen. Den kraftiga tillväxten i USA och förväntningarna om en räntehöjning har lett till att dollarns värde har förstärkts i förhållande till euron.

- Finlands export till USA har ökat så mycket att USA nu är på tredje plats i exportstatistiken efter Sverige och Tyskland, säger Kangasharju.

Ändå finns det alltid hotbilder med räntehöjningar. Aki Kangasharju ger ett exempel från den ekonomiska historien: Det har i allmänhet gått så att tre år efter att Fed första gången har höjt räntan är konjunkturcykeln över och recessionen tar över.

- Om världens största ekonomi går in i en recession är det dåliga nyheter för Finland. Därför har Finland nu bråttom att göra egna reformer så att Finland hinner få ekonomin att växa innan nästa recession i världsekonomin, säger Kangasharju.
Annorlunda den här gången?

Exceptionell situation

Normalt brukar börskurserna sjunka när centralbanken höjer styrräntan. Men den här gången gick det tvärtom. Marknaden var nöjd och kurserna steg. Men mycket är annorlunda nu än när Fed förra gången höjde räntan år 2006.

- Vi har i historien ingen annan period då centralbankerna har tryckt så mycket pengar som nu. Likviditeten finns och Fed har ingen avsikt att suga upp den. Det kan hända att den här högkonjunkturen är långvarigare än normalt. Om högkonjunkturen i USA bara fortsätter så fortsätter uppgången i Europa också.

Det innebär att Europeiska centralbanken kommer att reagera, säger Kangasharju.

- ECB kommer att börja höja räntan och det kanske sker under 2018. Om Finland då inte har hunnit få upp tillväxten kommer räntehöjningen att bromsa tillväxten. Oberoende av ifall scenariet i den globala ekonomin är bra eller dåligt måste Finland snabbt genomföra reformer.

Valutorna går skilda vägar

Pengarna söker sig alltid dit avkastningen är bättre. Därför kan man vänta sig att skillnaden mellan dollarn och euron blir större.

- Situationen är brutal då USA har räntor på plussidan och dessutom stigande och i Europa är de korta räntorna på minussidan. Skillnaden är helt enkelt så betydelsefull att valuta rinner från lågränteområden till högränteområden och därför sjunker eurons värde i förhållande till dollarn, säger Nordeas chefsekonom Aki Kangasharju.

Risker för utvecklingsländer

Den starka dollarn kan också medföra risker för världsekonomin. När amerikanska bolag tar hem sina vinster är de mycket mindre än tidigare och det här kan påverka företagens lönsamhet. Det kan i sin tur få ekonomin att snabbare hamna in i en recession.

- En annan risk är att en dålig ekonomisk utveckling i utvecklingsländerna kan leda till att deras valutor sjunker i värde och det kan få inflationen att blossa upp. Om företag har stora lån i dollar skapar det lönsamhetsproblem som kan leda till konkurser.

Olika penningpolitik

Vid presskonferensen efter Feds räntemöte lät centralbankens styrelseordförande Janet Yellen förstå att Fed kommer att genomföra ett flertal moderata räntehöjningar under nästa år och på medellång sikt kommer räntenivån att vara flera procentenheter högre än nu.

Fedchefen Janet Yellen
Feds styrelseordförande Janet Yellen Fedchefen Janet Yellen Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS janet yellen

I Europa finns inom ett par år inte en stramare penningpolitik i sikte. Snarare tvärtom.

- Det är möjligt att ECB blir tvungen att försvara sin trovärdighet. Trycket ökar hela tiden att man borde öka stimulansen genom att öka köpen av skuldebrev och eventuellt med en sänkning av depositionsräntan, säger chefsekonom Aki Kangasharju vid Nordea.

Läs också:Högre styrränta i USA
Fed väntas höja räntan

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes