Hoppa till huvudinnehåll

Hur galen får en kvinna vara?

karin johannisson, idéhistoriker och författare
Karin Johannisson, idéhistoriker och författare. Copyright: Albert Bonniers förlag. karin johannisson, idéhistoriker och författare Bild: Albert Bonniers förlag idéhistoriker och författare

Idéhistorikern Karin Johannisson undersöker i sin bok Den sårade divan var gränserna går för kvinnlig galenskap. Följer den eventuellt andra mönster än manlig galenskap?

Vi återpublicerar nu den här artikeln eftersom vi nåtts av budet om att Karin Johannison har dött.

Ja, vem vill inte verka lite galen, men bara så där lagom, smått pikant? Liksom som en garant för att man inte är en slätstruken karaktär …

Men när går normalitet över i galenskap? Och följer kvinnlig galenskap eventuellt andra mönster än manlig galenskap?

Tre fallstudier

Johannisson rör sig i sin bok Den sårade divan främst i början av 1900-talet. Hon har studerat patientjournaler och undervisningsfilmer på mentalsjukhuset Beckomberga i västra Stockholm.

Beckomberga, interiör
Beckomberga interiör Beckomberga, interiör Bild: Beckomberga beckomberga

Tre kvinnliga konstnärer, inne i många år på Beckomberga har varit föremål för Johannissons fallstudier; författaren Agnes von Krusenstjerna, konstnären Sigrid Hjertén och blivande nobelpristagaren i litteratur Nelly Sachs.

Det underliggande såret

Gemensamt för alla tre i unga år är en dålig modersrelation. I Sigrid Hjerténs fall är problemet närmast den frånvarande modern. Hon dör när Sigrid är två år och relationen till styvmodern är inte god.

För alla tre gäller också en förstorad ångest som de inte hanterar. I Nelly Sachs fall handlar det om paranoia när hon tar över det judiska traumat.

agnes von krusenstjerna,
Författaren Agnes von Krusenstjerna agnes von krusenstjerna, Bild: Landstinget agnes von krusenstjerna

Ut ur Tredje riket

Bosatt i Tyskland har Sachs ännu en assimilerad judisk identitet. När hon som en bland de sista tillsammans med sin mor kommer till Sverige, börjar hon höra knackningar i väggarna och uppleva sig jagad osv.

För Agnes von Krusenstjernas del gäller bland annat en smärtfylld ungdom med en hejdad identitetsutveckling och frågor om hur man skall bli älskad. Hon upplever sig också instängd i en borgerlig miljö.

Sigrid Hjertén stänger in sin ångest i den egna kroppen. Hon blir allt sjukare i psykosomatiska besvär och det särskilt när hennes man, konstnären Isaac Grûnewald, glider ifrån henne.

Isaac Grûnewald, konstnär
Sigrid Hjerténs man, konstnären Isaac Grûnewald. Isaac Grûnewald, konstnär Bild: Albert Bonniers förlag pärmen till per i. gedins bok om honom.

Precis som Zelda

Johannisson liknar Sigrid Hjertén vid författaren Zelda Fitzgerald. I bägges liv ingår en mondän livsstil med resor, partyn, besök på inneställen, designkläder, men också storkonsumtion av piller och sömnmedel. Båda lever i såriga äktenskap med kriser och försoningar.

Sigrid och Isaac
Sigrid Hjertén och Isaac Grûnewald. Sigrid och Isaac Bild: YLE sigrid och isaac

De lever också bägge i skuggan av en man som omvärlden uppfattar som briljant medan deras egna konstnärskarriärer blir i skymundan. Båda har en komplicerad relation till sitt enda barn och båda får uppleva att världen vänder dem ryggen när deras beteende blir alltför besvärande.
Sigrid Hjerténs målning.
En av Sigrid Hjerténs högst personliga målningar. Sigrid Hjerténs målning. Bild: Moderna muséet sigrid hjerténs målning.

Det nervösa sammanbrottets loop

Dessutom ges de samma diagnos när de tas in på mentalsjukhus, schizofreni. De dör också samma år på varsitt sjukhus.

Johannisson säger att för bägge har det nervösa sammanbrottet blivit en ond peripeti, en omkastning från frisk till sjuk, en ödespunkt.

”Bad girls and good girls”

Enligt Johannisson har den kvinna som spräcker normen för den förväntade kvinnligheten klart riskerat att kallas galen. ”Snälla flickor” får inte bli ”stygga flickor”.

Det största normbrottet har varit känslokyla inför man och barn samt avvikande sexualitet. Men den otillfredsställda och deprimerade hemmafrun kan ses som en omvänd spegling av ett manligt kvinnoideal, säger Johannisson.

Känslor som går inåt

Det har inte riktigt funnits plats för en grandios, excentrisk, utagerande, udda, berusad eller sexuellt utlevande kvinnlighet. Medan män jagas av demoner, jagas kvinnor av självhat och skam, säger Johannisson.

Litterärt sällskap på Villa Golickes glasveranda 1938. Med ryggen mot fönstret Leena och Elmer Diktonius, med ryggen mot kameran Eva Wichman och Ralf Parland. I högra hörnet sitter Gunnar Ekelöf, Ebbe Linde och Sven Grönvall. Foto av Ebbe Linde
Författaren Gunnar Ekelöf. Litterärt sällskap på Villa Golickes glasveranda 1938. Med ryggen mot fönstret Leena och Elmer Diktonius, med ryggen mot kameran Eva Wichman och Ralf Parland. I högra hörnet sitter Gunnar Ekelöf, Ebbe Linde och Sven Grönvall. Foto av Ebbe Linde Bild: Public domain. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Litter%C3%A4rt_g%C3%A4ng_p%C3%A5_Villa_Golicke.jpg 1938,Terijoki,Elmer Diktonius,Ralf Parland,Gunnar Ekelöf,Ebbe Linde,Eva Wichman,Modernismens litteratur,konstnärskoloni

När författaren Gunnar Ekelöf i timmar kunde delge sin psykiater bekännelser om sitt onanerande, var samma sak otänkbar för kvinnor med sexualiserat ångestbeteende så som exempelvis Agnes von Krusenstjerna och Sigrid Hjertén.

Mentalsjukhuset som ett skydd

.
Däremot har ett visst utrymme funnits att inom mentalsjukhusets väggar leva ut, rasa högt – som isynnerhet i Agnes von Krusenstjernas fall.

von Krusenstjerna kunde använda mentalsjukhuset lite i likhet med ett spa. Hon checkade in och ut och bad också om förflyttningarna mellan olika avdelningar efter eget behag.

I och för sig var behandlingarna här häftigare, med alltifrån flera timmars långbad till nersövning till och med veckovis.

Läkaren kavaljer på Nobelfesten

Nelly Sachs upprättade en mycket nära relation till sin läkare, han var också hennes kavaljer under Nobelfesten 1966. Sachs är dessutom det första kända kvinnliga fallet vars behandlingar diskuterades med hänsyn till att hon inte skulle förlora sin skaparförmåga.

Sachs var själv också mycket skeptisk till att få elchocker. Men de visade sig hjälpa henne så utfallet var gott i hennes fall.

Nelly Sachs, författare, nobelpristagare 1966.
Författaren Nelly Sachs, nobelpristagare 1966. Nelly Sachs, författare, nobelpristagare 1966. Bild: Fotografiska muséet nobelpristagare 1966.

Egna kläder och delikatesser

Johannisson ser alla dessa tre som starka ”divor” också i den meningen att de lyckas få behålla sina egna kläder inom sjukhusets väggar. Bitvis har de privata rum och tidvis beställs också delikatesser till dem, t.ex. på exmakens bekostnad.

På frågan hur galen en kvinna då får vara, kommer idéhistorikern Karin Johannisson till att gränserna för kvinnan är snävare än för mannen. MEN att det intressant nog också i en så sluten och maktfullkomlig värld som mentalsjukhusets har funnits utrymme för en egen kvinnlig psykets estetik.

Läget i dag

Det är ett faktum, säger Johannisson, att den psykiska ohälsan i Sverige ökar dramatiskt i gruppen unga kvinnor mellan sexton och tjugofyra år. Det beror, enligt henne på att kvinnor upplever kraven, instängdheten i en viss roll att vara behaglig, att vara jättevackra och presterande och lyckliga inte minst.

-När en kvinna stänger in de här starka känslorna, tenderar de ju att vända sig i någon slags självhat eller självkritik som måste komma ut någonstans och då blir det ätstörningar eller panikattacker eller ångest eller depression eller borderline eller andra sådana här diagnoser som ju anses vara rätt kvinnliga diagnoser, konstaterar Karin Johannisson.

långbro sjukhus
Långbro sjukhus långbro sjukhus Bild: Fotografen okänd långbro sjukhus

Karin Johannisson nämns också i artikeln:
Erotik i stället för Gud hos Agnes von Krusenstjerna

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje