Hoppa till huvudinnehåll

Korruptionen större problem än Boko Haram

John Onaiyekan
Kardinal John Onaiyekan John Onaiyekan Bild: EPA/ ROLF VENNENBERND john onaiyekan

- Det som dödar Nigeria, det som håller landet tillbaka, det som kostar enorma summor, är den grova korruptionen, den som politikerna har gjort laglig genom att stifta tillåtande lagar.

Det säger den katolska kardinalen John Onaiyekan, en av Afrikas mest inflytelserika religiösa ledare.

Onaiyekan var en av två nigerianer som deltog i den konklav i Vatikanen som valde Franciskus till påve år 2013.

- Idag är alla överens om att Nigeria inte kan fortsätta i samma spår som hittills. Väljarna röstade för en förändring i presidentvalet i våras, menar Onaiyekan.

Det unika med presidentvalet var att en sittande president, Goodluck Jonathan, för första gången accepterade ett valresultat som betydde att han måste avstå makten åt en politisk motståndare.

Stamhövdingar och religiösa ledare

Väljarna såg Jonathan som en representant för den kristna eliten. Korruptionen i huvudstaden Abuja var som ett lock på den annars snabbt växande ekonomin.

Jonathan hör inte till någon av de största av Nigerias över 400 stammar, men hans ijo-stam står nära de största och mäktiga kristna igbo- och yoruba-stammarna i söder.

De här kristna stammarna har länge dominerat politiken och ekonomin i huvudstaden Abuja och landets finansiella centrum Lagos.

- Det var därför muslimen Mohammadu Buhari valdes till president, säger kardinal Onaiyekan.

Muhammadu Buhari, president i Nigeria
Muhammadu Buhari Muhammadu Buhari, president i Nigeria Bild: EPA/ CHRISTOPHE PETIT TESSON muhammadu buhari

Militärdiktator ska bekämpa korruptionen

Den enligt Onaiyekan karismatiske Buhari var militärdiktator under ett par år i mitten av 1980-talet. Det är därför paradoxalt att han nu representerar en ny chans att bekämpa korruptionen.

- Att välja en 72-årig före detta militärdiktator för att genomföra en förändring i samhället låter ändå ganska absurt, säger Onaiyekan.

Dagen innan jag möter Onaiyekan deltar jag i ett seminarium i katedralen i Coventry där en annan nigeriansk religiös ledare talar.

Ärkebiskop Josiah Idowu-Fearon är generalsekreterare för den anglikanska kyrkogemenskapens 85 miljoner medlemmar i 165 länder. Därmed är han också nästhögst i rang inom Engelska kyrkan.

Ärkebiskop Josiah delar kardinal Onaiyekans optimism att Nigeria kan bekämpa korruptionen och bli ett land som inkluderar hela befolkningen i den ekonomiska och politiska utvecklingen.

- Men vi måste sluta välja mänskor som mig till ledande positioner, säger han.

Ledarna representerar alltid eliten

Enligt Josiah är problemet med Buhari det samma som för nästan hela Afrika, nämligen att ledarna alltid väljs någondera från den religiösa eliten eller den traditionella eliten.

Buhari hör till den traditionella fulani-eliten i sin delstat Katsina i norra Nigeria och han åtnjuter stort stöd av muslimska ledare i hela norra Nigeria.

Josiah är själv från delstaten Kaduna, en av de delstater som är ökänd för våldet mellan kristna och muslimer. I februari år 2000 dödades över tusen personer i våldsamheter.

- Vi jobbar hårt på gräsrotsnivå för att normalisera relationerna mellan grupperna. Försoning är mycket viktigt. Men ofta är det de religiösa ledarna som spär på.

Också de traditionella eliterna använder provokationer och motsättningar för att befästa sina positioner i kampen mot varandra.

Jag frågar kardinal Onaiyekan vad han tycker om ärkebiskopens uttalande att de religiösa ledarna ofta är en del av problemet. Han tar inte åt sig av kritiken.

- Josiah talar om norra Nigeria, där de blåblodiga resterna av kalifatet fortfarande har starka nätverk, säger Onaiyekan.

Kalifatet är Sokotokalifatet som regerade i det som nu är norra Nigeria under 1800-talet. Det upphörde när britterna besegrade det år 1903.

Inom kalifatet enades ett 30-tal fulani- och hausakungadömen till ett av Afrikas starkaste riken någonsin.

- President Buhari hör till de här fulanikungligheterna, säger Onaiyekan, så han har varit en del av problemet. De gamla stameliterna har använt sig av islam för att befästa sin position.

Boko Haram motsätter sig eliten

Det är så vi kommer in på problemen med Boko Haram, som utropade ett nytt kalifat hösten för ett år sedan.

- Det finns många utbildade ungdomar nu som växer upp i skuggan av det här feodala systemet som genomsyrar politiken, affärsvärlden och den akademiska världen, säger kardinalen.

Så länge ungdomen växte upp i extrem fattigdom var den lätt att kontrollera. Dagens värld, med bättre utbildningsmöjligheter, en snabbt växande ekonomi och bättre kommunikationer, är annorlunda.

- De märker att systemet inte tillåter dem att avancera. De börjar bli rastlösa, säger kardinal Onaiyekan, de börjar bli arga.

Boko Haram är enligt honom en motreaktion. Unga män känner att de har lovats rättvisa möjligheter, men sedan märker de att det var en illusion.

Unga männen kan bli ett problem

Det går att dra paralleller till tredje generationens invandrare i många invandrartäta förorter i Europa.

- Om vi inte får bukt med korruptionen kan de här unga männen bli vårt nästa stora problem, det riskerar att explodera till något mycket större än Boko Haram idag.

Boko Haram översätts oftast till ”västerländsk utbildning är syndig”.

- Det betyder, påpekar Onaiyekan, att de protesterar mot att de eliter som har förtryckt folket i norra Nigeria i 60 år får sin utbildning i väst. De är så rika att många av dem har studerat i till exempel Harvard.

Kardinalen lutar sig fram mot mig och säger med eftertryck:

- Jag är varken muslim eller med i Boko Haram, men jag håller med dem.

Enstaka aktioner mot Boko Haram

Eliterna i norra Nigeria förnekade länge att Boko Haram var en riktig terroristorganisation. De misstänkte att det handlade om betalda gäng finansierade av politiska konkurrenter i söder.

President Buhari inledde sin valkampanj med att nästan bara tala om den grova korruptionen i Abuja och inom den smutsiga oljeindustrin.

Enligt honom var religiöst våld inget nytt och barn och ungdomar har länge kidnappats och försvunnit i norra Nigeria.

Den internationella uppmärksamheten kring de 276 flickorna som kidnappades i delstaten Borno i nordöst våren år 2014 www.bringbackourgirls.ng fick till slut Buhari att tänka om. Boko Haram blev en nationell inrikespolitisk fråga.

I slutet av presidentvalskampanjen i våras lovade han att utrota Boko Haram före årets slut.

Det har helt tydligt misslyckats.

Började bra

I början genomförde armén några framgångsrika attacker som fick stor uppmärksamhet i medierna.

Också armén var nöjd. Som före detta generalmajor var presidentens order effektiva och ledde till färre civila dödsoffer och större respekt för mänskliga rättigheter än under president Jonathans populistiska krig mot terrorismen.

Den nionde september meddelade det nigerianska försvarets högkvarter att Boko Haram har utrotats.

Men Boko Haram slog tillbaka. Den tjugonde september började en ny våg av dödliga terrorattacker. Den senaste var så sent som den trettionde november.

Boko Haram har blivit försvagat, men det vi nu är rädda för är att de ska sprida sig över hela landet, säger kardinal Onaiyekan. De låg bakom ett terrordåd i Abuja i oktober, då 18 personer dödades.

Karta över Nigeria
Karta över Nigeria Bild: Yle nigeria karta

Korruptionen internationell fråga

President Buhari prioriterar helt klart att bekämpa korruptionen i Abuja och oljeindustrin.

På lång sikt uppfattar han att terrorismen bara kan bekämpas om den systematiska korruptionen inom eliten rotas ut.

Buhari har utsett sig själv till oljeminister, vilket de flesta bedömare ser som något positivt.

Det finns bara ett sätt att bekämpa korruptionen, du måste riva ner väggarna och bygga upp en helt ny infrastruktur, säger Carole Nakhle, chef för Crystol Energy i London, ett ledande konsultbolag inom de internationella olje- och naturgasmarknaderna.

- Anledningen till att afrikanska ledare brukar misslyckas i sina ambitioner att rota ut korruptionen är att de bara byter ut några fönster och hoppas att det ska räcka, menar hon.

Nakhle är mycket skeptisk till Buharis chanser att lyckas eftersom hela systemet är så starkt att det antagligen kan stå emot.

- Det är som att kämpa mot ett jättemonster.

Nigeria är ett praktexempel på det som kallas resursförbannelsen. Det är när stora naturresurser har en förmåga att hämma tillväxten och korrumpera den politiska makten.

- Men samtidigt har Nigeria utvecklats så långt att nuvarande status quo är ohållbart, anser Nakhle.

Nyckeln ligger till stor del hos de internationella oljebolagen.

- Om de börjar kräva att alla större avtal blir offentliga, så är det till stor hjälp för Buhari, menar hon.

På en bar i Coventry träffar jag en annan expert på den internationella energimarknaden, Neil Hirst. Han är expert på global energimarknadsstyrning på Imperial College London.

Under flera år jobbade han som chef för det Internationella energirådet IEAs avdelning för global dialog.

- Om korruptionen genomsyrar landet är det svårt att övertyga folk att samma personer som är inblandade nu plötsligt är experter på att göra oljeindustrin transparent.

Enligt Hirst är lösningen att ta in internationella experter på hög nivå. Det ger trovärdighet.

- Buhari måste snabbt komma igång med det här. Han måste också få in sina egna personer på inflytelserika poster.

Risken är förstås stor att han skapar ett nytt nätverk av personer som till slut kan bli lika korrupta som dem de försöker bekämpa.

Hämnd leder ingen vart

Kardinal Onaiyekan har bett Buhari att inte gå för hårt åt de korrupta eliterna han vill utrota.

- Risken är att det kan leda till våldsamma konflikter. Bättre är att förmå eliterna att ändra sina sätt.

I en intervju för den nigerianska tidningen Vanguard säger Onaiyekan att det är viktigt att staten tar tillbaka det som har stulits, men att det måste göras på rätt sätt.

- Vi måste undvika så gott det går att förödmjuka och skämma ut personer som kanske själva upplever att de har jobbat för landets bästa.

President Buhari är 73 år gammal, vilket enligt många bedömare kan betyda att ambitionerna att kämpa mot korruptionen är ärliga.

- Han har själv sett, på nära håll, hur frustrerad ungdomen är, säger Onaiyekan. Han vet att nya tider är på kommande.

Därför ser Onaiyekan positivt på framtiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes