Hoppa till huvudinnehåll

Tidigare svenska kan innebära problem i glesbygden

Svenskaundervisning, Bjärnå skola
Svenskaundervisning, Bjärnå skola Bild: Yle / Monica Forssell bjärnå skola

Från och med nästa höst kommer finskspråkiga elever att läsa svenska redan från och med sjätte klass.

Det här kan bli ett problem för många mindre lågstadieskolor som inte har behöriga lärare i svenska.

Från och med hösten 2016 börjar svenskundervisningen för finskspråkiga redan under sjätte klassen i grundskolan. Tidigare har undervisningen börjat i sjunde klass som ett så kallat B1-språk

I svenskspråkiga skolor börjar eleverna oftast läsa finska som A1-språk redan i årskurs tre.

Antalet timmar i svenska i grundskolan ökar ändå inte i, men de portioneras nu ut från och med sjätte klass till nionde klass. Tidigare hade eleverna lika många timmar i svenska under tre års tid - från sjuan till nian.

- Regionalt kan det bli ett problem. I skolor som har låg- och högstadiet i samma byggnad är det inget problem, men i glesbygden kan det bli svårt, säger Satu Pessi som ordförande för Svensklärarna i Finland.

Motivation viktigt också för läraren

Satu Pessi säger att alla behöriga klasslärare i princip borde kunna undervisa i svenska, men alla är ändå behöriga eller motiverade.

- Den lärare som ska undervisa i ett nytt språk måste själv vara inspirerad att lära ut språket, och dessutom måste hen vara behörig, säger hon.

Svenskläraren har ett stort inflytande över hur eleven uppfattar svenskan.

- Läraren borde förmedla för eleven att svenska är kul. Det borde börja med lek och sång, säger hon.

Brahestadslärare positiv

- Den nya läroplanen i svenska vållar inga problem för oss, säger Tapani Rinkinen som är rektor i Kirkonkylän koulu som är en skola för årskurserna 1-6. Skolan ligger i Brahestad där 98 procent av befolkningen är finskspråkig.

Kirkonkylän koulu ligger nära en högstadieskola och de två skolorna har redan tidigare utnyttjat varandras lärare i undervisningen. Rinkinen har lärt ut slöjd i högstadieskolan och nu kommer Kirkonkylän koulu att få hjälp med språkundervisning.

- Vi skulle ändå klara oss också utan hjälp från högstadieskolan. Jag har själv studerat i Göteborg och kunde vid behov också undervisa i svenska, säger Rinkinen.

Trots att han är positiv till att eleverna får lära sig svenska tidigare är han fundersam till hur alla skolor i praktiken ska få det att gå ihop.

- Alla lärare borde kunna så pass bra svenska att de kan undervisa sjätteklassare, men allt handlar om hur bra man har upprätthållit sin språkkunskap sen studietiden, säger han.

Han ser ändå förändringen i läroplanen som en enbart positiv sak. Också undervisningen i andra språk borde tas in i ett tidigare skede, enligt honom.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes