Hoppa till huvudinnehåll

Svärtan som lugnar och förskönar

flicka i hatt framför en kakelugn
Flicka i hatt framför en kakelugn flicka i hatt framför en kakelugn Bild: Elsa Rinne flicka

När jag var liten var min favoritsaga Snövit och de sju dvärgarna. Där beskrevs Snövits läppar vara röda som rosor, hyn vit som snö och håret svart som ebenholz. Det var då som min fascination för det svarta var född. Den svarta färgen blev synonymt med något som glänser och ändå är mörkt. Det svarta blev det ultimata sköna för mig.

en dam från 1700-talet
en dam från 1700-talet Bild: Elsa Rinne dam

Den svarta kemin

Svart är ingen färg. Den består av alla färger. Det är svårast att färga tyger svart. Svart är mystiskt, syndigt och allvarligt, enligt många.

Är den svarta färgen de ädla människornas färg? De som vill stå i bakgrunden och ge plats åt de andra färggranna individerna. Modedesigners klär sig alltid i svart. För att låta sina underbara kreationer lysa på modellernas kroppar. Ljusmästare och scenarbetare går klädda i svart, för att se osynliga ut på scenen.

rötter
rötter Bild: Elsa Rinne rötter
hyacint
hyacint Bild: Elsa Rinne hyacint

Den lilla svarta

Svart är så mycket mer än bara en färg. Det vet dräkthistorikern Tonie R. Lewenhaupt, som skrivit en elegant, avlång bok om den svarta färgen i dräkthistorien. På omslaget stoltserar en stiliserad, svart, blänkande festblåsa. Boken Svart som...är en personlig, lyrisk men också historisk betraktelse av den svarta färgens väsen.

Tonie berättar om sin första lilla svarta klänning och en annan svart dräkt, som var väl sydda av hemsömmerskor och i fint material. Hon slet ut dem inifrån. Tonie fick styrka av de svarta plaggen. Som nybliven modejournalist kände hon sig aldrig underlägsen på modevisningarna i Paris.

När hon reser från landet till staden, klär hon sig i svart.

"De svarta kläderna gör mig lugn, jag känner mig som jag tillhörde staden och dess villkor."

Hemma på landet bär hon sällan svart. Lika lite som andra som bor på landet.

"Nära jorden har det aldrig funnits samma behov av svart som i staden."

Folkdräkter är aldrig svarta, enbart byxorna och skorna är svarta.

"Landsbygdens skuggor är annorlunda än stadens; mer naturliga, mer skiftande med solen och vinden. Stadens gator med sina hårda vinklar och geometriska fasader gör skuggorna anonyma och samtidigt tydliga som bokstäver."

svart spetsklänning
svart spetsklänning Bild: Elsa Rinne svart klänning
bur
bur Bild: Elsa Rinne bur

Det svarta en motpol till materialismen

Tonie R. Lewenhaupt har funderat på varför vi så ofta i dag väljer att klä oss i svart. Är det svarta ett utryck för mättnad och trötthet, ett slags sorg över det materialistiska, konsumerande samhällets ytlighet, frågar hon. Hon tror att vi genom våra svarta kollektiva kostymer håller samman, förenklar vårt liv.

De svarta kläderna ger oss kanske en känsla av lugn mitt i det kaos som är vardagen och staden. Vi är som urklippta silhuetter ur svart kartong...individer men ändå i grupp.

garfiskt tryck av en präst
Fransk evangelist från Avignon och Nimes. garfiskt tryck av en präst Bild: Elsa Rinne präst

Sensualism och sorg

Filmstjärnor i svarta åtsittande fodral av siden, franska underkläder i svart spets, prästkåpor och sorgekläder i svart ylle. Det svarta signalerar både sensualism, sorg och värdighet, tänker jag som skriver detta i klädd en svartvit tunika, svarta långbyxor och svarta läderstövlar. Är man klädd i svart är man korrekt.

Enligt Tonie R. Lewenhaupt är det ändå vi som bär kläderna som styr svärtan.

en vitt hatt gjort av svanfjädrar
En rysk huvudbonad från sekelskiftet. Svandun och svart fjäder. en vitt hatt gjort av svanfjädrar Bild: Elsa Rinne svanhatt

I morgon följer en artikel om den svarta färgen i inredningen, Med svart blir hemmet ett museum.

Läs också