Hoppa till huvudinnehåll

Gösta Ågrens dikter utan land

Gösta Ågren
Gösta Ågren är aktuell med diktsamlingen "Dikter utan land". Gösta Ågren Bild: Paschinsky Studio, Sets förlag gösta ågren

Sedan debuten år 1955 har Gösta Ågren gett ut en imponerande rad diktsamlingar, bland dem den hyllade Jär-trilogin som utkom mellan åren 1988-1992. Trilogins första del Jär tilldelades också Finlandiapriset – det var på den tiden då man ännu kunde få Finlandiapriset för lyrik, noveller och essäer, och inte endast romaner …

Den nu aktuella diktsamlingen heter Dikter utan land och är indelad i fyra avdelningar – den första avdelningen heter ”1809” och hänvisar till Finska kriget som utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808-09.

Den första dikten handlar om soldaten Erik Blomster som dog på ”Tårneå sjukhus” vintern 1809, men vars hjärtas bultande solo kan höras i en symfoni än idag.

Dialektiskt tänkande

Gösta Ågrens dikter kännetecknas av ett slags dialektiskt tes-antites-tänkande där en negation ofta undergräver det sagda, och olika begrepp/företeelser/tankesprång sätts i motsatsförhållande till varandra för att utmynna i någon form av syntes eller konklusion.

Ett fint exempel på detta är dikten ”Två” där frågan om styrka vs svaghet ställs på ända:

Den starke är hjälplös,
ty styrka måste ju sparas.
Förbrukas den, blir man
svag. Därför rör han sig

metodiskt, eftersom
häftig rörelse öppnar
styrkan. Därför arbetar han
som om arbetet var

frihet, inte innehåll. Därför
liknar han intill förväxling
den andre, vars styrka,
svagheten, inte kan besegras!

Många av dikterna i samlingen kretsar kring frågor om tid, plats, minnen, drömmar, livet och döden.

Ågren konstaterat att åren inte ligger bakom oss utan att vi skjuter framför oss ”in / i framtiden, som fylls / av minnen och avfall. (---)”

Tiden löper som en linje, eller ett spjut av gener, genom århundraden av krig och lagar mot en okänd framtid vars öde vi inte känner till.

Pärmbild till Gösta Ågrens lyriksamling "Dikter utan land".
Pärmbild till Gösta Ågrens lyriksamling "Dikter utan land". Bild: Sets förlag gösta ågren

En tro på den fria människan

Ett annat tema som Ågren ofta återvänder till är frågan om friheten – när och var kan man uppleva själens frihet, och vilket är det pris vi tvingas/är beredda att betala för vår frihet?

I diktsamlingens andra avdelning, ”En vandring genom Ralph Waldo Emersons essäer”, har Gösta Ågren låtit sig inspireras av den amerikanske författaren och filosofen Ralph Waldo Emerson (1803-82) som var en av de främsta företrädarna för transcendentalismen, en amerikansk rörelse som trodde på godheten i människan och som betonade vikten av frihet och oberoende.

I dikterna går Gösta Ågren i dialog med Emerson, och texterna kan sägas vara tolkningar eller sammanfattningar av centrala frågeställningar inom transcendentalismen.

För en som inte är insatt i Ralph Waldo Emersons skrifter blir Gösta Ågrens dikter korta och kraftfulla introduktioner och tankeväckande vägvisare till Emersons livssyn och filosofiska universum.

Dikternas titlar anspelar på olika essäer skrivna av Emerson och de utgör också ett slags sammanfattning av idéer som var centrala för transcendentalismen och Emerson, och som följaktligen är av största vikt också för poeten Ågren själv: Historien, Självtillit, Gottgörelse, Andliga lagar, Kärlek, Vänskap, Förtänksamhet, Heroism, Översjälen, Cirklar, Intellektet, Konst, Diktaren, Upplevelse, Karaktär, Uppförande, Gåvor, Naturen, Politik, Nominalist och realist …

Gösta Ågrens dikter bjuder på motstånd och ställer krav på läsaren, de utmanar och pockar på uppmärksamhet.

Varje enskild dikt är som en kinesisk teblomma som långsamt vecklar ut sig och gör smaken, och upplevelsen, starkare och djupare med tiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje