Hoppa till huvudinnehåll

Lanterna blev sjuuddig stjärna

Två Nykarlebystjärnor i hantverkarateljé
Två Nykarlebystjärnor i hantverkarateljé Bild: Hedvig Långbacka jultradition

Den vackra Nykarlebystjärnan är en starkt levande tradition som har långa rötter. Med sina sju uddar i granna färger har den också kallats för lanterna.

Redan på 1700-talet var det vanligt att man i Nykarlebytrakten hissade upp lanternor på höga stänger vid husknuten under tiderna före jul – för att hälsa sjöfararna välkomna hem. Nykarleby var en livlig hamnstad och en stor del av stadens manliga befolkning gick till sjöss på våren och återvände när seglationen upphörde pga vinter och is – inte sällan just vid jultid. Nykarlebystjärnan med sina sju uddar i granna färger har också kallats för just lanterna.

På 1800-talet växte traditionen att av trä och vaxat papper tillverka stjärnor, som man kunde placera levande ljus i. Innan möjligheterna till elektriskt ljus i stjärnorna kom på 1920-talet, hängdes stjärnan alltid upp utomhus, för brandfarans skull. Vilka färger som skall finnas i en stjärna tycks ha stått klart ganska tidigt – antagligen var det till en början de olikfärgade lanternorna på skeppen som gav färgerna gult, rött och grönt. Senare kom den djupblå färgen – det är den udd som pekar nedåt som skall vara mörkblå – den syftar på det jordiska och mörka.

Annmaj Smedman-Skog i sin verkstad
Annmaj Smedman-Skog i sin verkstad Bild: Hedvig Långbacka jultraditioner

En av de hantverkare som varje år stiger in i sin verkstad och börjar göra stjärnor i tiotal är Ann-Maj Smedman-Skog. Hon berättar om färgsymboliken i stjärnan: "den gula färgen står för det himmelska ljuset som kommer till oss på julen. Grönt är ju hoppets färg och rött kärlekens – på så sätt kan man säga att Nykarlebystjärnan är en symbol för tro, hopp och kärlek!"

Nykarleby var ju Zacharias Topelius' hemstad och i hans dagböcker hittar man många hänvisningar till lanternorna, stjärnorna i staden. År 1838 antecknar han i sin dagbok på julaftonen: "Lanternor och stjernor och ljus i vart hus – åka ut kl 7 omkring i staden. Julträd i många fönster och illumination i de flesta. Synnerbergs, Holmströms, Lindqvistens, Turdins m.fl. ha julträd. Mina lanternor på Kuddnäs lysa klart på sin höga stängel. Det är en lust att se".

Mina lanternor på Kuddnäs lysa klart på sin höga stängel. Det är en lust att se― Zacharias Topelius

Julafton var dagen då staden fylldes av ljus – i dagens läge är det på Luciadagen de första Nykarlebystjärnorna tänds, först på Kuddnäs' gård, sedan tänds tre stjärnor på stadens huvudgata. Och tusentals stjärnor i hemmen.

Tack vare att seden med stjärnor blev så vanlig i Nykarleby började staden kallas Lilla Betlehem eller Nordens Betlehem.

Nykarlebystjärnor har alltid tillverkats för hand och det har funnits smått legendariska hantverkare som Helge Hedman och Runar Renvall som i sin tur har lärt upp nya hantverkare. En av dem är Ann-Maj som sedan år 2002 har byggt stjärnor och sålt dem, främst till människor i trakten eller med anknytning till Nykarleby. En del exemplar har gått till t.ex. USA och Irland.

"Jag gör allting för hand, från början till slut" berättar Ann-Maj och det första som möter en när man stiger in i hennes verkstad i ett litet före detta hönshus är en hög bräder. Med hjälp av bandsåg, hyvel, cirkelsåg förvandlas bräderna till pinnar som formas så att de kan passas ihop till stjärnuddar. Det behövs 28 pinnar till en stjärna, plus förstås det runda mittpartiet som görs i böjd fanér.

Nykarlebystjärnans tillverkas
Nykarlebystjärnans tillverkas Bild: Hedvig Långbacka jultraditioner

Några absoluta regler för hur en Nykarlebystjärna "skall" se ut finns egentligen inte, men den vanligaste modellen är nog den med sju uddar, även om variationer förekommer. Färgerna är i alla fall alltid desamma. Numera används tyg för att klä stjärnan, stadigt tyg som tål utevistelse. Numera hänger merparten av stjärnorna i fönstren, men visst finns det många som hissar upp sin stjärna t.ex. i flaggstången när julen nalkas.

Ann-Maj berättar att hon har så fullt upp att hon inleder sitt eget julfirande med stjärna i flaggstången först dagarna före jul. Hon är utbildad barnträdgårdslärare och har gått hantverkarlinjen vid Krononby folkhögskola. I sitt arbete får hon användning för båda utbildningarna – hon arbetar med barn i Purmo församling och, under några intensiva veckor, med att föra stjärnetraditionen vidare.

Läs också

Tro

Nyligen publicerat - Tro