Hoppa till huvudinnehåll

Strängare krav på banker höjer lånemarginaler?

Hus i Sverige.
Hus i Sverige. Bild: Yle/Ingemo Lindroos bostadsbubbla

Finansinspektionen FI vill att bankerna ökar den bufferten man har för varje bostadslån. Enligt FI har bankerna själva god ekonomi men hushållens skuldsättning ökar för mycket.

Banken lägger undan ett visst kapital när man beviljar bostadslån. Riskviktning kallas systemet, och det är just nu under lupp.

Finansinpektionens direktion vill att riskvikten höjs.

Direktionsordförande är Pentti Hakkarainen från Finlands Bank. Han är noga med att poängtera att man inte ifrågasätter bankernas ekonomi.

- Vi som hanterar makrotillsynsverktygen säger egentligen inget om bankernas ekonomi, bara hushållens skuldsättning.

Pentti Hakkarainen
Pentti Hakkarainen Pentti Hakkarainen pentti hakkarainen

Skuldsättningen ökar, men är det ett problem?

Det är låntagningen som FI oroar sig för. Hushållens skuldgrad har ökat oavbrutet sedan 1998. Det som är oroväckande är att låntagningen ökar också under lågkonjunkturen.

Under 90-talets recession minskade skuldsättningen, men inte efter 2009.

- Det beror på de låga räntorna och den hårda konkurrensen mellan bankerna. Men i de flesta fall finns ändå goda grunder att ta bolån, läget gynnar den som köper.

Om låga räntor gynnar köparen, och bankbranschen dessutom säger att soliditeten är god och buffertpengarna i bankerna helt tillräckliga, vad grundar sej då egentligen oron på?

- Bankerna har helt korrekta siffror, det går ingen nöd på dem. Men vi måste tänka på helheten. Om till exempel bostadspriserna sjunker överraskande och mycket så slutar ett stort antal hushåll konsumera, vilket kan slå hårt mot resten av ekonomin.

- Det handlar om att se skogen för träden.

Högre marginaler?

Om bankerna måste lägga undan mer eget kapital för bostadslånen befarar många att de i stället höjer marginalerna. Vissa ekonomer, till exempel Hypo-bankens Juhana Brotherus menar att FI:s beslut kan ha en omvälvande effekt på bostadsmarknaden

Hakkarainen lugnar ner stämningarna.

- Kunderna tjänar nog ändå på konkurrensläget mellan bankerna. Framför allt har vi bara sagt att vi förbereder en höjning av riskvikten. Nu ska vi se på vilka medel vi kan använda och vilken effekt de kan tänkas ha.

- Samma har gjorts i Sverige och Belgien tidigare (skärpning av riskvikten, red. anm.) men inte hade det omvälvande effekt där.

Fotnot: I Finansinspektionens direktion sitter:
ordf. Pentti Hakkarainen, (Finlands Bank)
vice ordförande Martti Hetemäki, (Finansministeriet)
Outi Antila, överdirektör (Social- och hälsovårdsministeriet)
Pirkko Juntti, vicehäradshövding
Vesa Vihriälä, VD, Näringslivets forskningsinstitut
Pirjo Kyyrönen, ledande jurist,

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi