Hoppa till huvudinnehåll

Fiskarna illa ute då vattentemperaturen vid Mainebukten stiger rekordsnabbt

Hummerfiske i Mainebukten
Hummern är fiskeindustrins livslina i Maine. Hummerfiske i Mainebukten Bild: Yle / Christian Vuojärvi hummerfiske

I USA:s nordostligaste hörn har fiskarna fått erfara från första parkett vad klimatförändringen kan leda till. Den tidigare så viktiga fiskeindustrin har lidit stort de senaste årtiondena i delstaten Maine. Delvis på grund av den globala uppvärmningen.

Yle Nyheter hoppade ombord på yrkesfiskaren Steve Trains båt Wild Irish Rose för att ta del av hans och hans kollegers verklighet. Tidigare fångade han allt från torsk till kammusslor och räkor men numera är hummern hans levebröd.

- Det var inte så att jag specialiserade mig. Hummern var allt som fanns kvar. Fiskstammen mår dåligt och räkfisket är förbjudet. De är inte längre tillgängliga för mig, berättar han.

Steve Train, yrkesfiskare i Maine
Yrkesfiskaren Steve Train ser allt oftare extrema väderfenomen. Steve Train, yrkesfiskare i Maine Bild: Yle / Christian Vuojärvi maine

Nya fiskarter har dykt upp vid Mainebukten

Att fiskeindustrin har ändrat karaktär utanför Maines kust beror delvis på tidigare årtionden av överfiske men också klimatförändringen har spelat en roll. Vattentemperaturen vid Mainebukten har stigit rekordsnabbt vilket har lett till att torsken flytt norrut.

- Vi ser den globala uppvärmningssignalen i Mainebukten. Det är den långa 30-åriga trenden. Vi har sett stora förändringar i fisket som vi kan koppla till uppvärmningen, berättar Andrew Pershing som är forskningschef vid Gulf of Maine Research Institute, GMRI.

Steve Train medger att han sett effekter av klimatförändringen. De stigande vattentemperaturerna har lett till att nya fiskarter dyker regelbundet upp vid Mainebukten. Till exempel den svarta havsabborren.

- De är rysliga rovdjur som jagar hummer och det skrämmer mig något oerhört. Vi ser också skäggbrosme allt oftare. Så på så sätt ser vi förändringar, säger han.

- Å andra sidan, så var isläget ifjol det värsta sedan 1993. Man kunde säga att väderförhållandena är mer extrema. Stormarna är exempelvis värre. Det är möjligt att det handlar om cykliska fenomen. Men vattentemperaturen har definitivt stigit och artbeståndet har förändrats.

Tuffa anpassningsåtgärder på grund av rekordsnabb uppvärmning

Fiskeindustrin i Maine har haft svårt att anpassa sig till den nya verkligheten. Otaliga fiskare och företag inom fiskeindustrin har gått i konkurs eller avslutat sin verksamhet. Numera är det endast det hårt reglerade hummerfisket som blomstrar.

Mainebukten är det hav i världen som värmts upp allra snabbast de senaste årtiondena. Jen Levine, som basar för enheten för hållbart fiske vid GMRI, drar sig inte för att kalla det för en tragedi.

- Fiskeindustrin har varit tvungen att anpassa sig till väldigt hastiga förändringar. För många har det varit omöjligt och de har varit tvungna att lägga av. Ur ett forskarperspektiv kan man ändå se det som en möjlighet. Vi har en möjlighet att se vad förändringarna innebär och hjälpa fiskarna att anpassa sig. Den strategi vi kommit fram till kanske kan utnyttjas på annat håll.

- Är jag oroad? Jag är mycket oroad, men vi är åtminstone allt bättre utrustade att ta proaktivt itu med förvandlingen, säger hon.

Jen Levine, chef för enheten för hållbart fiske vid Gulf of Maine Research Institute
Jen Levine är oroad över den snabba uppvärmningenvid Mainebukten. Jen Levine, chef för enheten för hållbart fiske vid Gulf of Maine Research Institute Bild: Yle / Christian Vuojärvi levine

Då Yle Nyheter var ombord på Steve Trains fiskebåt hade han fiskelyckan med sig. Hans hummerfångst var en av årets största och han ser med tillförsikt mot framtiden.

- Fiskarna kommer att klara sig. De anpassar sig. Jag tror att fiskeindustrin kommer att överleva här i Maine. Vi kommer också i fortsättningen att bidra med inkomster och arbetstillfällen i vår delstat, säger han.

"Uppvärmningen är inbakad i systemet"

Andrew Pershing, forskningschef vid Gulf of Maine Research Institute
Inga snabba lösningar i sikte, säger forskaren Andrew Pershing Andrew Pershing, forskningschef vid Gulf of Maine Research Institute Bild: Yle / Christian Vuojärvi pershing

Under det stora klimatmötet som pågår som bäst i Paris försöker världens ledare komma överens om ett bindande avtal som tvingar länderna att begränsa koldioxidutsläppen.

- Då jag doktorerade för 15 år sedan var klimatförändringen ett abstrakt tema. Nu 2015 ser vi redan följderna. Vi ser hur det påverkar fiskeindustrin vid Mainebukten och vi ser att delar av världens befolkning är i trångmål på grund av stigande vattennivåer. Det är ett konkret hot som världens länder måste ta på allvar. Nu måste vi avgöra vad vi vill göra för att anpassa oss till de förändringar som redan skett och de förändringar som kommer att ske, säger forskaren Andrew Pershing.

Han är också mån om att påpeka att den eventuella överenskommelsen inte på kort sikt kommer att sätta stopp för den globala uppvärmningen.

- Temperaturen i atmosfären reagerar nu på utsläpp från 80-talet, så uppvärmningen är just nu inbakad i systemet. De åtgärder man diskuterar i Paris påverkar klimatet först under medlet av det här århundradet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes