Hoppa till huvudinnehåll

Björn recenserar StarCraft II: Legacy of the Void

E-sportjättens popularitet har svalnat stadigt de senaste åren, men är Legacy of the Void det som behövs för att blåsa liv i StarCraft?

Väntan har varit lång. Som protoss-spelare har kampanjen för just “min” ras äntligen lanserats, sex år efter att grundspelet StarCraft II släpptes. Spelet har sett både glansdagar och ett långsamt fall av spelarbasen under sin livslängd. Den förra expansionen Heart of the Swarm lyckades blåsa lite liv i spelet, men med en väldigt enkel kampanj och en vid lansering obalanserad multiplayerdel gjorde det inte det avtryck det kunde gjort.

Avslutningen på en stor rymdsaga

StarCraft kom ut 1998, väldigt länge sedan, och var vid release ett av de mest välpolerade realtidsstragispelen för den tiden. Det var det mest säljande spelet det året och spelarbasen växte så det knakade. Det släpptes till och med en portning till Nintendo 64! Och i detta spel började en historia om människor och utomjordingar, om hjältar, kärlek, ledare och svek. En närmast episk rymdopera helt enkelt.

Som vanligt i spel från Blizzard är historierna sällan små, och så även i StarCraft. Alla raser har detaljerade historier, gudar, och en skapelsemytologi som målar bakgrunden för alla strider i spelet. Och det är med stor glädje jag kan säga att efter 17 år så knyts säcken ihop. Storyn avslutas storslaget och det är skönt att det känns avklarat för karaktärerna man har följt i så många år.

Något för den som vill spela ensam

Men även om storyn i sig är episk så är expansionens huvudperson; Artanis, kanske den tråkigaste karaktären hittills Han ställs aldrig inför några svåra val utan alla situationer löses enkelt med att hålla god etikett, tro på andra och sätta den höga moralen först. Som tur är vägs det upp av en väldigt välspelande kampanj.

Uppdragen introducerar nog många variabler för att hållas intressanta spelet igenom, och det finns en känsla av utmaning i en hel del uppdrag. Detta är välkommet efter Heart of the Swarms aningen ljumma kampanj, som dessutom var så enkel att svårighetsgraden ‘brutal’ ofta var löjeväckande enkel. Här finns nog med svårighetgrad och achievements nog för att hålla spelet i liv många timmar.

Ny satsning på onlinespelandet

Att spela StarCraft online har alltid varit en tung upplevelse. Skillnaden i svårighetsgrad mot att spela singleplayer och online är för många som att springa rakt in i en vägg. Legacy of the Void introducerar ett fokus på en co-op upplevelse online istället för bara tunga matcher där spelare ställs mot andra spelare.

Helt nya uppdrag där du spelar med en vän mot datorn med intressanta hjältar ger en ny dimension för den som vill prova något utanför huvudkampanjen. Det finns också ett ‘Archon mode’, ett läge där två spelare styr samma bas och enheter. Det är fritt fram hur man vill dela upp ansvaret och med dålig kommunikation kan det bli rörigare än att spela ensam. Trots detta är det ett intressant upplägg som kanske inte är mer förlåtande än vanlig multiplayer, men känns mindre ensamt och ger upplägg till intressanta strategier.

Snabbare tempo

Även för den som föredrar klassisk pvp online finns det ganska stora nyheter. Blizzard har spetsat till receptet för att få en snabbare och intressantare upplevelse, säkerligen med ett tänk på att få e-sporten att blomstra igen.Varje bas innehåller nu mindre resurser, en del mikromanagement är borttaget och den första lugna stunden i varje match är avsevärt förkortad.

Detta gör matcherna väldigt snabba, näst intill stressiga. Att expandera till en ny bas är nu viktigare än någonsin och avvägningen av risken beroende på den knapphändiga informationen om vad motståndaren gör är svårare än någonsin. Proffsmatcherna är helt klart intressantare att se på med de nya förändringarna, men för den nya spelaren som vill ge sig på att spela online kan det nu kännas ännu mer frustrerande innan man kommer igång och har roligt.

Mer av det goda

StarCraft II har länge varit den klara ledaren bland realtidsstrategispel. Det har liknats med den moderna tidens schack, och har hållit en hög status som e-sport i många länder. Den nya expansionen avslutar storyn och ger samtidigt ett lyft till onlinedelen, vilket gör att spelet kommer leva ännu en tid trots anstormningen av andra spel på e-sportscenen.

Det finns utmaningar för den som gillar det, men det finns också roligt för den som bara vill slappna av, för sig själv eller med vänner online. Och såklart är det fortfarande det absolut bästa spelet för den som vill spela riktigt bra realtidsstrategi mot andra online på blodigt allvar.

Nyligen publicerat - X3M