Hoppa till huvudinnehåll

Ständig uppkoppling kan leda till gräshoppshjärna

grafik, människor
Den nya tidens teknologi har möjliggjort att vi idag vet mera om hur hjärnan påverkas av digitaliseringen. grafik, människor Bild: Pixabay/geralt grafik människor

Vad gör egentligen den ständiga uppkopplingen med våra hjärnor? Svaret ligger höljt i framtidens dunkel, men forskare varnar för att vi håller på att bli slavar under teknologin.

Vi har i alla tider fascinerats och förfasats över nya uppfinningar. Den nya tidens teknologi har möjliggjort att vi idag vet mera om hur hjärnan påverkas av digitaliseringen. Men än har vi inte alla svar, långt ifrån.

Finns risken för att vi utvecklar så kallade gräshoppshjärnor, alltså att vi ständigt hoppar från fokus till fokus?

- Vi har alltid haft svårt för att göra saker parallellt. Att vi bara kan koncentrera oss på en sak i taget är ingen ny företeelse, säger Annika Hultén, forskardoktor vid Aalto-universitetet med hjärnan som specialområde.

Risk för barnen

Hjärntränare Reidar Wasenius menar å sin sida att det beror på hur man ser på saken. Men han ser en del potentiella faror.

- Det är farligare då barn blir vana vid den nya teknologin, för det påverkar strukturen i deras hjärnor, säger han.

På bara ett par decennier har livet förändrats drastiskt. Vi förutsätts göra flera saker på en gång, det skall gå snabbt och vi skall vara beredda att oavbrutet byta perspektiv. ”Multitasking” har blivit tidens melodi.

- Å andra sidan har tekniken gjort oss mycket effektiva och kreativa. Det kanske är så att det är vi själva som sätter ribban så oerhört högt? säger Hultén.

Teknologin används till stor del som underhållning där tillfredsställelsen är omedelbar.

- Dagens barn har vant sig vid att alltid ha något roligt att göra som till exempel att titta på videon eller spela dataspel. Den äkta verkligheten kan på så vis te sig tråkig, färglös och icke belönande jämfört med den digitala. Det resulterar i att de inte orkar koncentrera sig, och tar fram telefonen istället, säger Wasenius.

Slavar under vårt belöningssystem

Hultén påpekar att hjärnan lär sig genom upprepning. Även omedelbar feedback vid försök och då man lyckas fungerar som belöningssystem. Vår uppmärksamhet fångas också av nya företeelser, som i exempelvis ett dataspel. De här belöningssystemen finns inbyggda i både dataspelen och de sociala medierna, vilket gör att vi lätt fastnar.

- Men forskning visar att den bästa belöningen trots allt är det sociala umgänget, säger Hultén.

Forskare varnar för att våra dagar nu för tiden består av ett oändligt antal mikroprojekt, vilket resulterar i att vår förmåga att prioritera försvinner. Vi får svårt att se vad som är viktigt och kan inte koncentrera oss länge utan hoppar över till exempelvis Facebook. Det kräver självdisciplin att ta sig ur detta, och till att börja med bör man identifiera vad det är som stjäl ens uppmärksamhet.

- Visst kan teknologin orsaka koncentrationssvårigheter om vi börjar missbruka det, men det kan allt möjligt annat göra också. Det är inte teknologin i sig som framkallar beroende, utan hur vi hanterar det, menar Hultén.

Wasenius säger att om man ständigt blir avbruten i arbetet så ger det förändringar i hjärnan. Det håller Hultén med om, men menar att det skall vara så eftersom den plastiska hjärnan förändras och utvecklas under hela vårt liv.

Fin- eller fulspelande?

Trots att mycket gott följer med digitaliseringen, så ser Wasenius vissa orosmoln. Till exempel varnar en del forskare för att dagens barn förlorar förmågan att ta till sig längre texter, att läsning som helhetsupplevelse håller på att gå förlorad. Djupläsningen får ge vika för ytläsning.

- Till och med de artiklar som finns på nätet blir olästa eftersom ingen orkar läsa långa texter längre, säger Wasenius.

Hultén påpekar att vår förmåga till djupläsning inte försvunnit, trots att den nya digitala läsningen tillkommit. Både Hultén och Wasenius menar att det finns mycket goda sidor med dataspelande. Det finns meningsfulla spel där man lär sig mycket och där man kan knyta sociala kontakter, så kallat djupspelande, eller flow om man så vill, där man har förmågan att gå in i djup koncentration.

Skadligt blir det om vi inte ens vid behov kan vara koncentrerade. Det kan till exempel ta sig uttryck så att vi i vår strävan att vara till lags måste hålla kontakt med folk på olika sociala medier.

- Istället för gräshoppshjärnor kunde man tala om att vi beter som sprattelgubbar. Vi dras åt olika håll och blir tankspridda då vi måste splitta vår koncentration åt så många olika håll, säger Wasenius.

I Radio Vegas program Pia med flera kan du lyssna på ovanstående diskussion i sin helhet.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa