Hoppa till huvudinnehåll

Aggressionens många ansikten

Duvor, hökar eller duvhökar?

Nu så här i jultider ser statistiken över familjevåldet dyster ut i vårt land. Det har att göra med många olika orsaker, som till exempel att vi spenderar mera tid hemma, att spänningar som funnits under ytan bubblar upp, att vi dricker mera alkohol och att impulskontrollen försvagas.

- Just denna form av våld i nära relationer beror ofta på att mannen har dålig impulskontroll, säger Kaj Björkqvist som är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi Vasa, och som har människans aggressioner som sitt specialområde.

Mera om våld i nära relationer hittar du här.

Vi blandar ofta ihop aggressivitet med att vara arg. Men medan ilska och vrede är känslor, så är aggressivitet ett beteende. Vi kan med andra ord vara arga utan att vara aggressiva, och vi kan vara aggressiva utan att vara arga.

- Ett aggressivt beteende har som syfte att skada någon eller något, endera fysiskt, verbalt eller socialt.

Kaj Björkqvist
Professor Kaj Björkqvist vid Åbo Akademi i Vasa. Kaj Björkqvist Bild: Yle/Sofi Nordmyr kaj björkqvist
Det är först senare, efter ettårsåldern, som barn lär sig slå.

Man kan dela in aggression på många olika sätt. Björkqvist har i sin forskning beskrivit tre olika aggressionsformer: den fysiska, där man till exempel sparkar, slår eller tar till vapen, den verbala där man sårar andra genom ord, och den indirekta där man på ett listigt sätt försöker skada någon annan, ofta i form av social manipulation som exempelvis skvaller eller uteslutning ur gruppen.

Det förekommer könsskillnader mellan dessa tre, så att pojkar använder mer fysisk aggression än flickor, medan flickor använder mer indirekt aggression än pojkar. Beträffande verbal aggression är pojkar och flickor lika aggressiva. Samtidigt följer dessa tre former utvecklingsmässigt efter varandra, så att fysisk aggression uppstår först, sedan verbal aggression, och till sist indirekt aggression.

När blir då en människa aggressiv? Eller är vi det från födseln?

- Ser man på aggression från ett utvecklingsperspektiv så kan vi se att bebisar enbart kan vara aggressiva genom att bita, klösa eller knuffas. Under den här perioden i livet är alltså vår aggression enbart fysisk, på samma sätt som djurens.

Det är först senare, efter ettårsåldern, som barn lär sig slå.

- Att knyta näven och rikta ett slag mot någon är en ganska avancerad handling för ett litet barn. Därför måste de första ha sett någon som slår för att de själva skall komma på att göra det.

Barn springer i skogen.
För att ett barn skall börja slå med knytnävarna kräver det oftast att hen först sett någon annan slå, till exempel på tv. Barn springer i skogen. Bild: Mika Kanerva våld i par- och närrelationer

Ord möjliggör aggressivt beteende

Lite senare kommer språket in i barnets värld. Då lär sig barnet att språket även kan användas i ett negativt och/eller aggressivt syfte, till exempel genom att hota eller skälla ut någon.

- Det är tryggare att vara verbalt aggressiv eftersom det då finns en distans mellan en själv och motståndaren. Den fysiska aggressionen förutsätter en direktkontakt och då är risken större för att man själv blir skadad.

Björkqvist berättar att det nämligen förhåller sig så att alla aggressionsformer innehåller en konsekvensbedömning: hur farligt är detta i förhållande till hur effektivt det är? Enligt detta väljer vi sedan strategi.

Då vi når förskoleåldern har vår sociala intelligens utvecklats så att vi kan förstå och föreställa oss hur andra känner och hur de kan tänka. Detta kan användas i manipulativt syfte, och barnet kan bete sig indirekt aggressivt. Denna förmåga förfinas och slipas fram under hela latensåldern, och når sedan sin kulmen just innan och i högstadieåldern.

- Innan dess har det mest varit träning av relationer, att hitta sin plats i hierarkin. Det riktiga allvaret kommer in där kring 12-årsåldern strax innan vi börjar rikta in oss på det motsatta könet. Det är också under denna period vi är som mest aggressiva.

Björkqvist påpekar att folk ofta felaktigt tror att aggression är en drift så som hunger, törst eller sex. Dessa fungerar kumulativt enligt den så kallade reservoirmodellen

- Om du inte äter eller dricker blir du hungrig eller törstig. En del kan bli mycket sexuellt frustrerade om de inte får ha sex. Aggressionen följer inte denna modell. Om du inte får slå någon så ökar inte ditt aggressiva behov kumulativt.

Ifall något hotar vår avkomma, hierarkin eller vårt revir så försvarar vi oss.

Det är särskilda situationer som triggar aggressivitet, det är inte så att det skulle vara ett grundbehov hos oss. Däremot bär vi alla på aggressioner, de kan vara latenta hos vissa, medan andra lever ut sina aggressioner. Och ur ett evolutionsperspektiv har ju aggressivt beteende varit nödvändigt för vår överlevnad.

- Ifall något hotar vår avkomma, vår plats i hierarkin eller vårt revir så försvarar vi oss, och då använder vi oss av ett aggressivt beteende. Se till exempel på djuren hur de gör. Det har också visat sig att då hierarkin i en grupp inte är fastslagen så uppstår ofta aggressioner, men då hierarkin är fastslagen så uppstår acceptans.

Aggression kan alltså vara bra ifall det handlar om att försvara sig, annars skulle vi genast ha dött ut.

Man visar mittenfinger bakom en glasvägg.
Våld är ett aggressivt beteende, men man måste inte vara arg för att ta till våld Man visar mittenfinger bakom en glasvägg. Bild: Yle / Eva-Maria Koskinen hotelse

Duvor, hökar och duvhökar

Björkqvist, som även bedriver fredsforskning, berättar att det finns ett så kallat spelteoretiskt synsätt på evolutionen där man undersökt hur stor procent av mänskligheten som måste vara fredligt sinnade för att vi inte skall ta kål på varandra. Forskarna har delat in människor i kategorierna duvor, hökar och duvhökar. Duvorna representerar de människor som är fredliga, som inte roffar åt sig och som inte försvarar sig. Hökarna är däremot de som roffar åt sig, som anfaller och beter sig aggressivt. Duvhökarna är de som är fredliga, men de försvarar sig vid hot.

- Man har räknat ut att om balansen är sådan att hälften är duvhökar, en fjärdedel duvor, och en fjärdedel hökar, så är samhället stabilt.

Om alla var hökar så skulle de ta livet av varandra på direkten.

Det är naturen som korrigerar och rättar till det så att det inte blir för mycket av vare sig det ena eller det andra.

- Om det enbart fanns duvor så skulle det endast kräva en mutation för att utplåna allt liv. Om alla var hökar så skulle de ta livet av varandra på direkten.

Björkqvist påpekar att även om det ur ett evolutionistiskt perspektiv varit nödvändigt att bete sig aggressivt, så är steget långt till att tro att aggressivitet i form av exempelvis krig är oundvikligt. Krig är dessutom ett relativt nytt fenomen om vi ser till när de uppstått.

- Krig är inte en naturlig sak, det finns inget i den mänskliga naturen som tvingar oss till att ha krig. Man kan alltid hitta andra lösningar på konflikter. Precis som slaveriet har avskaffats går krig också att avskaffa. Det kommer säkert att ta flera hundra år, men det kommer att ske, tror jag.

Att vänja sig av med aggressivt beteende

Skulle man ha problem med aggression i någon form, så finns det olika terapier som kan hjälpa en att lära sig av med sitt beteende. Björkqvist påpekar att det krävs vilja för att lyckas, ingen terapi fungerar om personen inte själv vill ändra sitt beteende. Om man vill väcka denna vilja till liv så kan terapi vara ett alternativ.

Vi människor är trots detta ändå funtade så att vi vill undvika att slåss. Men de gånger vi begår aggressiva handlingar så är det långtifrån alltid för att vi egentligen skulle vara arga.

- I till exempel krig så skjuter och dödar vi ju inte varandra för att vi skulle vara arga på just den personen vi skadar. Mördare är inte alltid arga på den de dödar, motivet kan vara något helt annat.

Här kan man förresten göra ytterligare en indelning, mellan emotionell aggression som är impulsiv, vrede som övergår i aggressiva handlingar, och instrumentell aggression som strävar till att nå vissa mål, till exempel om man tävlar om ett jobb och försöker sinka chanserna för rivalen, eller om man begår mord för pengar. Sådan aggression kan utföras utan minsta vrede, alldeles iskallt. Dessa båda former blandas dock ofta i praktiken ihop då man begår en aggressiv handling.

En skräckslagen mun.
Aggressivitet en medfödd egenskap? En skräckslagen mun. Bild: Yle/Pekka Kauranen tand,Tänder,skrika

Aggressivitetskalkylerande

Men okej, om vi då ser till pudelns kärna: vad beror aggressiviteten på?

- Den har ofta emotionella orsaker. Det kan vara en medfödd komponent, man ser det ofta hos impulsiva människor. De flesta sociala varelser slår inte trots att hen är arg, men de med dålig impulskontroll klarar inte av detta. Det råder viss ärftlighet här, och alkohol är en faktor som försämrar impulskontrollen.

Björkqvist tillägger att det även handlar om inlärning. Om man vuxit upp i ett hem med aggressiva modeller, så fortsätter man ofta som vuxen med det mönstret. Man har till exempel kunnat se att barn som plågat djur till största delen kommer från hem där hen upplevt våld. Därmed inte sagt att ett barn som upplever våld i familjen automatiskt blir en våldsam person.

- Då man tar till våld har det alltid gått för långt. Men man kan döda på många olika sätt, även verbalt och socialt, påminner Björkqvist.

Fredligt samhälle ingen utopi

Trots att det kan se mörkt ut i världen just nu, påminner Björkqvist om att vi bör se på den nuvarande situationen ur ett människohistoriskt perspektiv.

- Visst har vi blivit mer civiliserade. Vi har skippat dödsstraffet i många länder, avskaffat slaveriet och så vidare. Det finns naturligtvis mycket kvar, men vi skall inte glömma bort de områden som gått framåt.

Björkqvist tror att en värld utan dödande är fullt möjlig. Eller, det är faktiskt bevisat redan, eftersom det finns så kallade ”peaceful societies”, alltså fredliga samhällen, runt om kring på jorden där folk lever utan aggressiva beteenden.

Till exempel inuiterna på Grönland, nubierna i södra Egypten och norra Sudan, Amishfolket i norra USA och Kanada, och tahitierna är några av de mer kända folkslagen som lever i fredliga samhällen. Detta innebär inte att det inte skulle finnas några problem i de olika samhällena, men förekomsten av aggressivitet är alltså så gott som obefintlig.

Men om flera folkslag kan leva utan aggressivt beteende, så måste ju resten av världen kunna göra det också? Vad väntar vi på, vad är nyckeln till fred på jorden?

- Man har sett att dessa folkslag uppfostrar sina barn annorlunda, man lär dem helt enkelt inte att vara aggressiva, säger Björqkvist.

peace war
Är fred på jorden verkligen en utopi? peace war Bild: Pixabay/Culturalibre peace war