Hoppa till huvudinnehåll

Årets svenska nyord är här!

Svenska Akademiens ordlista.
Stirrar du för länge på den här bilden på din mobil och får ont av det? Nyordslistan har ett ord för det åt dig! Svenska Akademiens ordlista. Bild: Yle/Hedda Jakobsson ordlista

Årets lista med svenska nyord är här, och som vanligt bjuds det på en del ord som verkar märkligt okända för många, som exempelvis vejpa, klittra och plattfilm. Men varför blev det just de här orden?

Ibland undrar man ju hur de här orden väljs. Så vi frågade Anders Svensson, redaktör på Språktidningen och en av deltagarna i gruppen som väljer nyorden.

- En tanke med nyordslistan är att välja ord som har en hygglig spridning, säger Anders. Det hjälper till exempel att det hörts i dagstidningarna.

Anders favorit är bland annat obror – alltså en osjysst typ.

- Vissa ord är ju från ungdomsspråket och är ganska vardagliga, menar Anders. Sedan är det ju klart att man måste använda språket efter situationen.

En artikel från Svenska Yles nyhetsavdelning om att Stubb eller Sipilä eller Soini beter sig som en obror skulle med andra ord kanske inte sitta helt rätt.

De nya orden får gärna beteckna någon nytt i samhället

- De nya orden får gärna beteckna någon nytt i samhället, fortsätter Anders. Om vi har ett ord för en ny företeelse som är tongivande i samhället och som har chans att överleva även i framtiden, så är det god chans att det tas med. Robotjournalistik, till exempel.

Orden samlas in på flera sätt. Medlemmarna i urvalsgruppen spanar och tjuvlyssnar som små agenter efter trender i samhället. Även allmänheten skriver in och föreslår ord. Det är vanligt att gruppen får in brev från folk som skriver att de använder ett visst ord i sin familj, men det har ju en begränsad spridning så det funkar inte.

- Sen har vi folk som lusläser artiklar i dagstidningarna som de sen skickar listor på och som vi granskar.

Vejpa?

Många ord på listan är direkta engelska låneord, som exempelvis vejpa, alltså att röka en e-cigarett, som har sitt ursprung i det engelska ordet vapor och som syftar till ångan som e-cigaretter släpper ur sig. Andra exempel på årets lista är douche (en osympatisk person) och mansplaining (förklaring som ges av män till kvinnor, som förutsätts vara mindre vetande).

Det här retar många som frågar sig om man inte bara kan använda de existerande svenska orden?

Ungdomsspråk handlar mycket om att skapa gruppsamhörighet

- Visst kan man säga skitstövel istället för douche, säger Anders. Men ett ord som douche hör till de vardagliga orden med ungdomlig karaktär. Ungdomsspråk handlar mycket om att skapa gruppsamhörighet och det gör man delvis genom språket och det gäller då att inte använda samma ord som föräldragenerationen. Det är ett sätt att distansera sig.

Engelska är ju en vanlig del av den skandinaviska kulturen och eftersom svenska och engelska ligger så nära varandra språkligt blir ett naturligt utbyte, även om det än så länge är svenskan som står för lånandet. Ett annat exempel som Anders tar upp är svajpa som är en slags korsning mellan engelskans swipe och svenskans svepa som har gamla, germanska anor.

Det är ju inte heller begränsat till ett enda språk. Tidigare har man tagit in ord som förekommit bland språkanvändare med anknytning till länderna i Mellanöstern.

Det finns också en liten japansk trend som bubblar vid sidan av

- Det finns också en liten japansk trend som bubblar vid sidan av, säger Anders. Det är främst mangakulturen, den japanska ungdomskulturen som kanske var ovanlig här för tio eller tjugo år sedan men som nu blivit allt större i Norden.

Cosplay, ett ord som visserligen gått via engelskan innan den kom till oss men som betecknar en företeelse som är stor i Japan, är ett ord som kommit med den här trendvågen.

Måste man använda nyord för att fatta något?

Finlandsvenskar har ju redan finlandismer, måste vi fylla våra huvuden med alla de här nya orden också för att kunna läsa en svensk dagstidning i framtiden? Anders tror så här:

- Vissa ord kommer att förbli ungdomsspråk, som till exempel obror, så dem behöver man knappast lära sig om man inte specifikt vill ha koll på ungdomen i Sverige, säger han. Men sedan finns det andra ord som EU-migrant och transitflykting, politiska ord som det är bra att förstå om man vill hänga med i den dagliga diskussionen på andra sidan Östersjön.

Svenskfinlands egna lista

Här i Finland finns det ju redan en hel del ord unika för finlandssvenskar som används frekvent och betecknar skeenden i samhället, som till exempel morkkis - den moraliska baksmällan. När får finlandssvenskarna sina ord med på nyordslistan?

det är ju i första hand en sverigesvensk lista

- Vi sneglar över havet en del, men det är ju i första hand en sverigesvensk lista, säger Anders.

Anders påpekar att den skiljer sig från Svenska Akademiens ordlista där det finns en del finlandismer med. Den här svenska utgångspunkten innebär också att för att ett finlandsvenskt ord ska komma med, så krävs det att det får speciellt mycket synlighet, kanske bundet till någon specifik händelse.

Men man kan ju tänka sig att vi skulle krafsa ihop en ny lista inför nästa års urval. Anders föreslår att man skickar den till Institutet för de inhemska språken i så fall. Och man får gärna skicka honom en kopia också.

Listan hittar du här.

Nyligen publicerat - X3M