Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

Nyhetsmentorn Anna Savonius håller introduktion till projektet i Hoplaxskolan.
Nyhetsmentorn Anna Savonius förklarar för elever i Hoplaxskolan att en nyhet kan ha olika vinklingar, beroende på vem och varifrån man ser på saken. Nyhetsmentorn Anna Savonius håller introduktion till projektet i Hoplaxskolan. Bild: Yle/Mirjam Heir nyhetsskolan

Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

Yle Nyhetsskolan bygger på ett samarbete mellan Svenska Yle, lärare och elever. Vanligtvis tar en eller flera lärare kontakt för att diskutera upplägget och bestämma vilken elevgrupp som ska vara med och ungefär hur länge.

Det vanliga är att man i grundskolan satsar en termin eller ett helt läsår på projektet. Under en termin hinner alla elever göra varsin nyhet medan man under ett läsår hinner med åtminstone två.

Eleverna kan jobba enskilt eller i grupp, det här är upp till skolan att bestämma. Jobbar man i grupp fungerar det bäst om man delar på ansvar för text, bild, video etc.

Yle Nyhetsskolans gäng rekommenderar alltid att lärare går ihop och samarbetar inom det här projektet.

För gymnasiets del passar projektet bra inom en kurs som på ett eller annat sätt kan tangera nyhetsproduktion. Ett annat förslag är att samla intresserade elever som deltar i projektet utanför lektionstid och som sedan tilldelas en kurs för sitt arbete. Med ett sådant arrangemang är det bra att utse en lärare eller elev som fungerar som redaktionssekreterare.

Yle Nyhetsskolan kan även arrangeras i form av en intensiv kurs under t.ex. en temavecka eller liknande.

Vi kommer på besök

Under projektperioden besöker Yle Nyhetsskolans koordinator och nyhetsmentor skolan några gånger. En introduktion i början och en feedbacksession i slutet hör till grundupplägget och fler träffar med olika fokus går att ordna där emellan.

Vi kan till exempel hålla en lektion i intervjuteknik, källhantering eller liknande. Ett annat alternativ är att koordinatorn och/eller mentorn kommer till skolan för att handleda eleverna när de jobbar med sina nyheter, mer som en nyhetsverkstad utan särskilt tema.

Exempel: en klass 8

Ett gäng lärare bestämmer sig för att anmäla en elevgrupp i årskurs 8 till projektet. Lärarna vill jobba helhetsskapande och eleverna får arbeta med sina nyheter på olika sätt under lektioner i t.ex. bildkonst, samhällslära, matematik och modersmål.

Man går in för att delta under en termin och projektet inleds då med att koordinatorn och nyhetsmentor (en journalist från Svenska Yles nyhetsredaktion) kommer på besök. Under intron berättar de om Svenska Yle, public service, nyheter osv. Huvudfokus under det första besöket är: Vad är en nyhet?

Målsättningen med introduktionen är att eleverna ska börjar spåna på möjliga nyhetsämnen.

Fram till följande träff jobbar lärarna och eleverna på egen hand, med hjälp av instruktioner och tips på projektets webbsida. Under den här perioden bestämmer eleverna sig för vad nyheten ska behandla, läser in sig på ämnet, funderar på vilka de ska intervjua och hurudan form de vill ha på nyheten; ska det vara en klassisk webbartikel med text och bild eller är de mer intresserad av att göra ett bildspel eller videoklipp?

Journalister brukar tala om att man måste ha ”nyhetsnäsa”, det här gäller även Yle Nyhetsskolans reportrar.

Senare under terminen, under det andra besöket, får Yle Nyhetsskolans unga reportrar mer konkreta tips kring t.ex. rubriksättning, nyhetsvinkel och webbspråk. Den här träffen designas så att den passar in i det skede av nyhetsarbetet som ungdomarna är i.

Efter träff nummer två så finslipar de sina nyheter och skickar sedan in dem till projektkoordinatorn som går igenom dem, ber om eventuella kompletteringar och publicerar slutprodukten på svenska.yle.fi/nyhetsskolan. Vill man ordna en till nyhetsverkstad tillsammans med koordinatorn innan man skickar in nyheterna, är det också möjligt.

När alla klassens nyheter är publicerade kommer koordinatorn och mentorn en sista gång på besök och ger då alla feedback. Att få respons är en mycket viktigt del av processen och ett bra sätt att avsluta det hela.

Tips och råd

Yle Nyhetsskolans gäng rekommenderar alltid att lärare går ihop och samarbetar inom det här projektet. Nyhetsarbetet erbjuder fina möjligheter att väva samman flera läroämnen, t.ex. modersmål, samhällslära, bildkonst och matematik. Skapa en nyhetsredaktion och dela på ansvaret, både mellan lärare och elever!

Journalister brukar tala om att man måste ha ”nyhetsnäsa”, det här gäller även Yle Nyhetsskolans reportrar. Både inför och under projektets gång är det därför bra att försöka hänga med i nyhetsvärlden. En bra början är att läsa vår webbsida för de senaste nyheterna, då blir det både lättare och mera spännande att kläcka en egen nyhetsidé!

Till Yle Nyhetsskolans grundtanke hör att eleverna ska få nå ut till en riktig publik, att det de gör är på riktigt! Eftersom målet är att elevernas nyheter ska publiceras på svenska.yle.fi/nyhetsskolan, finns det vissa krav på form och innehåll som man bör följa. Att läsa instruktionerna om t.ex. bildstorlek, källkritik och annat är därför viktigt.

Låter vårt projekt som något för er, ta då kontakt med Yle Nyhetsskolans projektkoordinator Rose-Marie Dahlström (rose-marie.dahlström[at]yle fi). Har ni frågor är det bara att höra av er!

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Fira feminism men fy för feminist

    Varför vill en del unga inte kalla sig feminist?

    Jag har samma åsikter som feminister men skulle inte kalla mig för feminist, säger 17-åriga Daniel Ahlblad. Gymnasieeleven Emmy Wikström frågar varför "feminist" blivit något av ett skällsord.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Noora från Skam: En liten serie bara exploderade

    Succén gav unga talanger blodad tand.

    Josefine Pettersen som spelar Noora i den norska tv-serien Skam har varit på besök i Finland. Skam blev en jättehit. Det är inte bara ungdomar som älskar serien utan den har trollbundit publik i alla åldrar.

  • Hundskall i Sjundeå blev rättssak

    En Sjundeåbo försöker stoppa hundskolning på granntomten.

    Skällande hundar i Sjundeå blev en sak för förvaltningsdomstolen att ta itu med. Det hela handlar om en Sjundeåbo som vill förbjuda sin granne att skola hundar hemma på gården.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan