Hoppa till huvudinnehåll

Jenny Wolframs företag stoppar rykten på sociala medier

Jenny Wolfram, Brandbastion, grundare
Jenny Wolfram Jenny Wolfram, Brandbastion, grundare Bild: Yle/Patrik Schauman grundare 4.12.2015

Brandbastion hjälper bolag och stater att hantera rykteskriser och andra problem på sociala medier. Jenny Wolfram grundade bolaget för två år sedan, då under namnet Faceforce. Tillväxttakten under de två första åren har varit snabb.

Den växande marknadsföringen på Facebook och andra sociala medier för med sig nya risker. Företagen kan lätt förlora sitt rykte eller till och med dömas i rätten om de inte håller ordning på kommentarerna till sina inlägg.

- Kommentarer på bolags inlägg i sociala medier får ofta lika mycket synlighet som själva inlägget. Det finns många som försöker utnyttja det här för att själva få uppmärksamhet, säger Jenny Wolfram.

Wolfram lyfter fram hur ett konkurrerande företag kan försöka åka snålskjuts på en reklam.

Ett bolag som till exempel gör reklam kan råka ut för kommentarer som förtalar deras produkter. Konkurrenter sätter gärna in länkar till sidor som säljer deras produkter i stället för dem som marknadsförs i den ursprungliga reklamen.

- Det uppstår lätt en situation där ett företag satsar allt mer pengar på att få synlighet, men konkurrenterna snappar åt sig kunderna genom kommentarer, säger Wolfram.

Det uppstår lätt en situation där ett företag satsar allt mer pengar på att få synlighet, men konkurrenterna snappar åt sig kunderna genom kommentarer.― Jenny Wolfram, grundare av Brandbastion

Lagen kan kräva moderering

Företagen riskerar inte bara att förlora kunder. Hela idén till Brandbastion föddes när Wolfram i slutskedet av sina juridikstudier studerade ett domslut i Australien.

Där hade ett läkemedelsföretag dömts för missvisande nätkommentarer till företagets kampanj på Facebook. Rätten ansåg att företaget ansvarade för all information i samband med sina reklamer. Också den som spreds av andra.

Sedan dess har den här tolkningen fått allt starkare fotfäste runt om i världen. I Finland har frågan inte prövats i rätten.

Brandbastions idé är att hjälpa företag att hålla reda på vad som skrivs om dem på nätet och reagera när det uppstår problem.

- Vårt program både hittar skadliga kommentarer, tar bort dem och skickar dem vidare till kunderna vid behov. Det klarar vi av inom åtta minuter dygnet runt på 22 olika språk, säger Wolfram.

Företagens ökade intresse för den här typen av tjänster syns klart på Brandbastion.

- När vi började var det få som talade om kommentarer på nätet. Då var det också få företag som aktivt satsade pengar på reklam på Facebook. Men under det senaste året har intresset ökat mycket. Mest har vi vuxit i USA, säger Wolfram.

Fler hot om våldsdåd

Det är inte bara företag som intresserar sig för Brandbastions tjänster. Flera stater anlitar Brandbastion för att hålla ett öga på sin turistreklam på sociala medier.

- Speciellt under senaste tiden har många kommentarer hotat med bomber. Då har vi identifierat kommentarerna och skickat dem vidare till staternas säkerhetstjänster. Samtidigt har vi gömt kommentarerna. I de flesta fall handlar det säkert inte om allvarliga bombhot, men många som läser dem blir väldigt upprörda, säger Wolfram.

Också företag drabbas av attentatshot på sociala medier.

Wolfram lyfter fram ett vagt hot om ett attentat mot en stor butikskedja ett givet veckoslut. Hotet spreds på sociala medier. Inget attentat inträffade, men butikerna var nästan tomma hela veckoslutet.

- Sådant har en stor betydelse för en butiks försäljning och dess rykte. När rykten eskalerar på sociala medier finns det inget slut. Då är det för sent att reagera. Många problem skulle ha kunnat undvikas om bolagen skulle ha varit uppmärksamma och hittat problemen redan i början, säger Wolfram.

Brandbastion hjälper också företag att undvika misstag på sociala medier.

Filmindustrin i USA gör ofta reklam på sociala medier för filmer med många våldsscener. Då finns det alltid en risk att det råkar ske ett anstötligt våldsdåd som en skolskjutning vid samma tider som en sådan filmtrailer skall publiceras.

- Då är det ju inte rätt tidpunkt att sätta ut en våldsam trailer. I de fallen lyckas vi identifiera det här och direkt ta kontakt med kunden innan det blir en kris på sociala medier, säger Wolfram.

När rykten sprids på sociala medier finns det alltid en risk att de läcker till traditionella medier. Då är det alltid en allvarlig situation för ett företag.― Sallamaari Muhonen, konsult på bolaget Netprofile

Svårt att stoppa virala rykten

Alltid är det inte ens klart var kriser på sociala medier börjar.

Sallamaari Muhonen är konsult på bolaget Netprofile och håller på att skriva en bok om förtroendekriser på sociala medier.

Hon berättar om en bild av en matportion med vattnig sylt som flöt ihop med någon slags grå smet som såg osmaklig ut. Bilden spreds på nätet av en person som sade att hans eller hennes gamla pappa hade fått maten som en del av hemvården.

Bilden väckte allmän bestörtning på nätet, och det utpekade bolaget fick slutligen försvara sig i pressen, utan att ens veta om portionen verkligen hade serverats av dem eller inte.

- När rykten sprids på sociala medier finns det alltid en risk att de läcker till traditionella medier. Då är det alltid en allvarlig situation för ett företag. Företag kan på sociala medier plötsligt kopplas ihop med rasism eller pornografi, säger Muhonen.

Sallamaari Muhonen lyfter också fram hur krävande det kan vara att korrigera ett felaktigt rykte som har fått stor spridning. Flygbolaget Finnair upptäckte för en tid sedan en debatt bland nötallergiker i Sverige där de trodde att de inte var välkomna på Finnairs flyg till Asien.

Finnair tvingades följa olika diskussionskedjor ända till början för att hitta det ursprungliga missförståndet. Till slut hittade Finnair en kund som hade blivit informerad om att Finnair på asienflygen serverar mat som innehåller nötter.

Därför kan flygbolaget inte garantera att luften är totalt fri från nötrester. Detta hade kunden uppfattat så att nötallergiker inte kan köpa biljetter till dessa flyg.

Alla kommer i framtiden att skydda sina varumärken på sociala medier.― Jenny Wolfram, grundare av Brandbastion

En växande marknad

Både möjligheterna och riskerna på de sociala medierna gör att efterfrågan på företag som modererar kommentarer på sociala medier ökar. Samtidigt ökar också konkurrensen inom branschen.

Jenny Wolfram tror ändå att Brandbastions databas hjälper i konkurrensen.

Alla kommentarer analyseras först av ett dataprogram som antingen låter dem stå kvar, raderar dem eller skickar dem vidare till kunden. Endast kommentarer som dataprogrammet inte kan identifiera skickas till Brandbastions anställda.

Under de två första åren har Brandbastions koncept varit framfångsrikt. För tillfället har Brandbastion ca 30 anställda runt om i världen. Det omedelbara rekryteringsbehovet är 16.

- Jag tror att vi nu är i en liknande situation som då antivirusprogrammen började komma. Då tyckte många att de inte behövde ett sådant. Nu är läget det samma för oss på sociala medier. Många funderar nu på om de behöver våra tjänster eller inte. Alla har ju i dag antivirusprogram, så alla kommer i framtiden att skydda sina varumärken på sociala medier, hoppas Jenny Wolfram.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes