Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Tillbaka till 1990-talet?

Övergivet köpcenter, 1995
Övergivet köpcenter, 1995 Bild: Yle bildtjänst/Juha-Pekka Inkinen tomt köpcenter

Så går ett år ifrån oss och kommer aldrig åter... Men allting tycks nog gå i cirklar. När jag tänker tillbaka på 2015 märker jag mycket som påminner om 1990-talet. Och inte det bästa från 1990-talet.

2015 har varit ett tungt år. Åtstramningar, krig, terrorattacker, rasism, tudelning och näthat.

Åtstramningar för att säkra marknadens ekonomi

När vår nya regering tillträdde, med statsminister Sipilä (centern), finansminister Stubb (samlingspartiet) och utrikesminister Soini (sannf.) kände man genast av de kalla vindarna.

Vi får höra att Finland inte har råd. Råd att understöda slashasar och fattiglappar?

Bidrag sattes under lupp. T.ex. barnbidrag kan man ju skära i. Såsom 1991.

Hösten 2015 öppnade statsminister Juha Sipilä (centern) diskussionen kring ett samhällsfördrag, som man ville få till stånd med löntagarorganisationer, fackföreningar och näringslivsrepresentanter.

Statsminister Esko Aho (centern) och finansminister Iiro Viinanen (saml) diskuterade också ett samhällsfördrag 1991. Ingen visste riktigt vad samhällsfördraget skulle innebära. Men man ville pressa ner kostnaderna på löner och priser.

Det blev inget fördrag 1991. Inte heller 2015.

Och man skyllde på de stagnerade fackföreningarna. Finansminister Iiro Viinanens uttalande att det är onödigt att höra till facket från 1991 kunde bra vara en replik från 2015.

Ledaren talar till folket

Statsminister Juha Sipilä fick hösten 2015 två gånger tala (predika) till folket. I tv. På bästa tv-tid. Också det ekar 1990, både vad gäller mål och medel.

Såsom statsminister Esko Aho talade till Finlands folk på nyårsdagen 1993.

Vi hann vänja oss vid välståndet som levnadssätt, talar statsminister Esko Aho om för oss. Men recessionen och massarbetslösheten kräver att vi måste uppoffra oss. Finland har producerat hela efterkrigstiden, men man har förbrukat mera än man producerat och skillnaden täckts med lån. Så kan det inte fortsätta längre!

Samhällsinbesparingarna kan tyckas plågsamma för de familjer som drabbats av nedskärningar och arbetslöshet, men problemen måste lösas― Esko Aho

Medan en mängd inbesparingar för de enskilda medborgarna gjorts, har stöden till bankerna uppgått till miljardbelopp. Men stödet görs inte för att rädda bankerna och deras ägare, utan för att garantera att ekonomin skall fungera. Bankstöden är viktiga för den vanliga spararen, påpekar statsministern.

Vårt välstånd byggs på Finlands åkrar och i Finlands skogar, och av konst och litteratur, passar Aho på att nämna i förbifarten. Låter det bekant?

Var och en sin egen lyckas smed?

Många menar att ingen behöver svälta i Finland. Men klyftorna ökar.

Ett torftigt och fattigt liv kanske beror på en själv? Det är bara att rätta magsäcken efter plånboken? Handla på loppisar och skapa recessionsmode?

Eller kanske klä av sig? Toplessmodet, som var en kombination av 1990-talets recession och massarbetslöshet och den nya synen på fritt val, var ett av 1990-talets mest deprimerande fenomen:

Och faktiskt hörs nyheter som tyder på att vi är på väg in i en ordentlig "lama" 2015.

I Kyrkslätt erbjuder man biltvätt med barbröstade kvinnor sommaren 2015.

Läs mera:

Reklam för topless biltvätt i Kyrkslätt

Barbröstade kvinnor tvättar bilar i Kyrkslätt

Under helgen tvättar kvinnor bilar i bar överkropp i Kyrkslätt. En bilreservdelsaffär har "topless biltvätt", som det kallas i deras egen annons. Företagaren anser inte att affärsknepet är sexistiskt.

Rasism och hat

Tungt med nedskärningar, tomma butikslokaler, topless-servitriser och brödköer. Men ett av de värsta problemen är hatet, våldet och föraktet mot andra människor. Som har flammat upp. Eller snarare fått tillstånd att flamma upp.

2015 har varit ett år då mängder av flyktingar flytt för sina liv. Också till Finland har de kommit i större grad än tidigare. Och vad blir reaktionerna: näthat, våld och önskemål om stängda gränser.

Jag tänker tillbaka på den tiden då somalierna flydde från ett kaotiskt och våldsamt Somalia. Och kom till Finland via Sovjetunionen.

Också då ville man stänga gränserna så snabbt som möjligt.

Överborgmästare Raimo Ilaskivi i Helsingfors efterlyste i sitt nyårstal 1991 klara ställningstaganden i flyktingfrågan. Politiskt förföljda flyktingar bör man hjälpa, men inte "välståndsflyktingar hit skickade av affärsmän". Då kommer finländarna att framstå som utnyttjade dumbommar.

Folk menar att de som kommer är unga män. De är inte fattiga och borde stanna för att kriga i sitt land. Kvinnor och barn kan man tänka sig att ta emot. Kanske.

Så lät det också 1991.

Och alla anlagda bränder och demonstrationer och våldet mot flyktingarna 2015. Reaktionerna från statsmakten ekar 1990-tal. Man avfärdar dem som engångsföreteelser.

Redan 1989 talade man om rasism, bomber och främlingshat som engångsföreteelser. President Mauno Koivisto menade 1989 att man bara eldar på om man talar om rasismen. Och samma reaktion hörs med bomben mot en flyktingförläggning i Valkeala 1991.

Samma män(niskor) som försvarar skyddslösa kvinnor mot våldsamma muslimska män vill gärna ta till hårda åtgärder för att korrigera fel tankesätt. Eller fel hudfärg och språk.

Näthatet är förstås mycket starkare nu 2015, för det finns så många plattformar och forum där man kan vädra sina aggressioner. Men man såg nog näthat redan på 1990-talet, när nätet var ungt.

Kärlek och medmänsklighet

Men det jag inte minns från 1990-talet är den stora mängden motröster. Folk som vill hjälpa flyktingarna, som inte tycker det är okej att bränna ner flyktingboenden, som upplåter sitt hem för flyktingarna. Tillsammans kan man jobba för en bättre värld. Och Finland kan också komma på världskartan för att man tar emot flyktingar med hjärta och själ!

Somalier anländer till Finland, 1989
Somalier på mottagningscenter 1989 Somalier anländer till Finland, 1989 Bild: Yle bildtjänst/Jukka Kuusisto mottagningscenter

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Sjöscouterna styr ut på havet

    Klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

    I sjöscoutingen kombinerar man klassiska scoutfärdigheter med navigation och segling.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Fästingen - Finlands farligaste djur

    Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och TBE

    Fästingar är små spindeldjur som lever på att suga blod. Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelios och kumlingesjuka (TBE).

  • Vad innebär algblomning?

    Vad menas med algblomning?

    Östersjön är det mest förorenade havet på vårt klot, säger forskare Juha-Markku Leppänen. Hur har situationen uppstått?

  • Välj sommarort enligt väder

    Fråga meteorologen var man bör fira sin semester.

    Ett sommarlov på stugan kan bli förstört om det bara regnar hela tiden. Varför inte fråga en meteorolog var man bör fira sin semester? Så gjorde man 1966.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Sommarglädje på stränder och hav

    1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

    Med dessa gamla arkivfilmer kan man bege sig till ett 1930-tal fyllt av glädje, sommar, sol, båtar och utflykter.

  • På vattenskidor vid Sandudd

    Unga damer vattenskidar längs en vajerbana 1952.

    På Sandudds sandstrand år 1952 åker unga damer vattenskidor längs en vajerbana. De ivrigaste av dem har vingar på ryggen.

  • Farttävlingar på Pojoviken

    Racerbåtarna är snabba, tuffa och farliga.

    I den här journalfilmen får vi följa med racerbåtar som i häftig vind startar i tävlingar på Pojoviken. Racerbåtarna påminner om våra dagars vattenskotrar, de är snabba, tuffa och farliga.

  • Trikåmode och strandliv

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets kläder

    Med humor och vackra kvinnor presenteras 1930-talets nya trikåkläder.

  • Miss Sommar utses i Hangö 1962

    Domarna har ett kinkigt jobb att välja den vackraste.

    En massa vackra flickor finns det, menar redaktören. Här väljs den vackraste i Hangö, nämligen Miss Sommar. Domarna har ett kinkigt jobb.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jan-Erik och Li Andersson talar om papparollen

    Li säger rakt ut vad hon anser om pappas idéer.

    Den åttaåriga Li Andersson och hennes pappa, konstnären Jan-Erik Andersson, samtalar i Villa Wasa om papparollen. Li säger rakt ut vad hon anser om att pappa kastat ut tv:n och målar fingrarna i glada färger.

  • Tove Jansson läser Farlig midsommar

    En av Tove Janssons vildaste, mest spännande Muminböcker.

    Farlig midsommar från 1954 är en av Tove Janssons vildaste, mest spännande och gladaste Muminböcker med försvinnanden, äventyr, skräck och teater. Här läser Tove Jansson hela boken.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet