Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Tillbaka till 1990-talet?

Övergivet köpcenter, 1995
Övergivet köpcenter, 1995 Bild: Yle bildtjänst/Juha-Pekka Inkinen tomt köpcenter

Så går ett år ifrån oss och kommer aldrig åter... Men allting tycks nog gå i cirklar. När jag tänker tillbaka på 2015 märker jag mycket som påminner om 1990-talet. Och inte det bästa från 1990-talet.

2015 har varit ett tungt år. Åtstramningar, krig, terrorattacker, rasism, tudelning och näthat.

Åtstramningar för att säkra marknadens ekonomi

När vår nya regering tillträdde, med statsminister Sipilä (centern), finansminister Stubb (samlingspartiet) och utrikesminister Soini (sannf.) kände man genast av de kalla vindarna.

Vi får höra att Finland inte har råd. Råd att understöda slashasar och fattiglappar?

Bidrag sattes under lupp. T.ex. barnbidrag kan man ju skära i. Såsom 1991.

Hösten 2015 öppnade statsminister Juha Sipilä (centern) diskussionen kring ett samhällsfördrag, som man ville få till stånd med löntagarorganisationer, fackföreningar och näringslivsrepresentanter.

Statsminister Esko Aho (centern) och finansminister Iiro Viinanen (saml) diskuterade också ett samhällsfördrag 1991. Ingen visste riktigt vad samhällsfördraget skulle innebära. Men man ville pressa ner kostnaderna på löner och priser.

Det blev inget fördrag 1991. Inte heller 2015.

Och man skyllde på de stagnerade fackföreningarna. Finansminister Iiro Viinanens uttalande att det är onödigt att höra till facket från 1991 kunde bra vara en replik från 2015.

Ledaren talar till folket

Statsminister Juha Sipilä fick hösten 2015 två gånger tala (predika) till folket. I tv. På bästa tv-tid. Också det ekar 1990, både vad gäller mål och medel.

Såsom statsminister Esko Aho talade till Finlands folk på nyårsdagen 1993.

Vi hann vänja oss vid välståndet som levnadssätt, talar statsminister Esko Aho om för oss. Men recessionen och massarbetslösheten kräver att vi måste uppoffra oss. Finland har producerat hela efterkrigstiden, men man har förbrukat mera än man producerat och skillnaden täckts med lån. Så kan det inte fortsätta längre!

Samhällsinbesparingarna kan tyckas plågsamma för de familjer som drabbats av nedskärningar och arbetslöshet, men problemen måste lösas― Esko Aho

Medan en mängd inbesparingar för de enskilda medborgarna gjorts, har stöden till bankerna uppgått till miljardbelopp. Men stödet görs inte för att rädda bankerna och deras ägare, utan för att garantera att ekonomin skall fungera. Bankstöden är viktiga för den vanliga spararen, påpekar statsministern.

Vårt välstånd byggs på Finlands åkrar och i Finlands skogar, och av konst och litteratur, passar Aho på att nämna i förbifarten. Låter det bekant?

Var och en sin egen lyckas smed?

Många menar att ingen behöver svälta i Finland. Men klyftorna ökar.

Ett torftigt och fattigt liv kanske beror på en själv? Det är bara att rätta magsäcken efter plånboken? Handla på loppisar och skapa recessionsmode?

Eller kanske klä av sig? Toplessmodet, som var en kombination av 1990-talets recession och massarbetslöshet och den nya synen på fritt val, var ett av 1990-talets mest deprimerande fenomen:

Och faktiskt hörs nyheter som tyder på att vi är på väg in i en ordentlig "lama" 2015.

I Kyrkslätt erbjuder man biltvätt med barbröstade kvinnor sommaren 2015.

Läs mera:

Barbröstade kvinnor tvättar bilar i Kyrkslätt

Under helgen tvättar kvinnor bilar i bar överkropp i Kyrkslätt. En bilreservdelsaffär har "topless biltvätt", som det kallas i deras egen annons. Företagaren anser inte att affärsknepet är sexistiskt.

Rasism och hat

Tungt med nedskärningar, tomma butikslokaler, topless-servitriser och brödköer. Men ett av de värsta problemen är hatet, våldet och föraktet mot andra människor. Som har flammat upp. Eller snarare fått tillstånd att flamma upp.

2015 har varit ett år då mängder av flyktingar flytt för sina liv. Också till Finland har de kommit i större grad än tidigare. Och vad blir reaktionerna: näthat, våld och önskemål om stängda gränser.

Jag tänker tillbaka på den tiden då somalierna flydde från ett kaotiskt och våldsamt Somalia. Och kom till Finland via Sovjetunionen.

Också då ville man stänga gränserna så snabbt som möjligt.

Överborgmästare Raimo Ilaskivi i Helsingfors efterlyste i sitt nyårstal 1991 klara ställningstaganden i flyktingfrågan. Politiskt förföljda flyktingar bör man hjälpa, men inte "välståndsflyktingar hit skickade av affärsmän". Då kommer finländarna att framstå som utnyttjade dumbommar.

Folk menar att de som kommer är unga män. De är inte fattiga och borde stanna för att kriga i sitt land. Kvinnor och barn kan man tänka sig att ta emot. Kanske.

Så lät det också 1991.

Och alla anlagda bränder och demonstrationer och våldet mot flyktingarna 2015. Reaktionerna från statsmakten ekar 1990-tal. Man avfärdar dem som engångsföreteelser.

Redan 1989 talade man om rasism, bomber och främlingshat som engångsföreteelser. President Mauno Koivisto menade 1989 att man bara eldar på om man talar om rasismen. Och samma reaktion hörs med bomben mot en flyktingförläggning i Valkeala 1991.

Samma män(niskor) som försvarar skyddslösa kvinnor mot våldsamma muslimska män vill gärna ta till hårda åtgärder för att korrigera fel tankesätt. Eller fel hudfärg och språk.

Näthatet är förstås mycket starkare nu 2015, för det finns så många plattformar och forum där man kan vädra sina aggressioner. Men man såg nog näthat redan på 1990-talet, när nätet var ungt.

Kärlek och medmänsklighet

Men det jag inte minns från 1990-talet är den stora mängden motröster. Folk som vill hjälpa flyktingarna, som inte tycker det är okej att bränna ner flyktingboenden, som upplåter sitt hem för flyktingarna. Tillsammans kan man jobba för en bättre värld. Och Finland kan också komma på världskartan för att man tar emot flyktingar med hjärta och själ!

Somalier anländer till Finland, 1989
Somalier på mottagningscenter 1989 Somalier anländer till Finland, 1989 Bild: Yle bildtjänst/Jukka Kuusisto mottagningscenter

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet