Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Tillbaka till 1990-talet?

Övergivet köpcenter, 1995
Övergivet köpcenter, 1995 Bild: Yle bildtjänst/Juha-Pekka Inkinen tomt köpcenter

Så går ett år ifrån oss och kommer aldrig åter... Men allting tycks nog gå i cirklar. När jag tänker tillbaka på 2015 märker jag mycket som påminner om 1990-talet. Och inte det bästa från 1990-talet.

2015 har varit ett tungt år. Åtstramningar, krig, terrorattacker, rasism, tudelning och näthat.

Åtstramningar för att säkra marknadens ekonomi

När vår nya regering tillträdde, med statsminister Sipilä (centern), finansminister Stubb (samlingspartiet) och utrikesminister Soini (sannf.) kände man genast av de kalla vindarna.

Vi får höra att Finland inte har råd. Råd att understöda slashasar och fattiglappar?

Bidrag sattes under lupp. T.ex. barnbidrag kan man ju skära i. Såsom 1991.

Hösten 2015 öppnade statsminister Juha Sipilä (centern) diskussionen kring ett samhällsfördrag, som man ville få till stånd med löntagarorganisationer, fackföreningar och näringslivsrepresentanter.

Statsminister Esko Aho (centern) och finansminister Iiro Viinanen (saml) diskuterade också ett samhällsfördrag 1991. Ingen visste riktigt vad samhällsfördraget skulle innebära. Men man ville pressa ner kostnaderna på löner och priser.

Det blev inget fördrag 1991. Inte heller 2015.

Och man skyllde på de stagnerade fackföreningarna. Finansminister Iiro Viinanens uttalande att det är onödigt att höra till facket från 1991 kunde bra vara en replik från 2015.

Ledaren talar till folket

Statsminister Juha Sipilä fick hösten 2015 två gånger tala (predika) till folket. I tv. På bästa tv-tid. Också det ekar 1990, både vad gäller mål och medel.

Såsom statsminister Esko Aho talade till Finlands folk på nyårsdagen 1993.

Vi hann vänja oss vid välståndet som levnadssätt, talar statsminister Esko Aho om för oss. Men recessionen och massarbetslösheten kräver att vi måste uppoffra oss. Finland har producerat hela efterkrigstiden, men man har förbrukat mera än man producerat och skillnaden täckts med lån. Så kan det inte fortsätta längre!

Samhällsinbesparingarna kan tyckas plågsamma för de familjer som drabbats av nedskärningar och arbetslöshet, men problemen måste lösas― Esko Aho

Medan en mängd inbesparingar för de enskilda medborgarna gjorts, har stöden till bankerna uppgått till miljardbelopp. Men stödet görs inte för att rädda bankerna och deras ägare, utan för att garantera att ekonomin skall fungera. Bankstöden är viktiga för den vanliga spararen, påpekar statsministern.

Vårt välstånd byggs på Finlands åkrar och i Finlands skogar, och av konst och litteratur, passar Aho på att nämna i förbifarten. Låter det bekant?

Var och en sin egen lyckas smed?

Många menar att ingen behöver svälta i Finland. Men klyftorna ökar.

Ett torftigt och fattigt liv kanske beror på en själv? Det är bara att rätta magsäcken efter plånboken? Handla på loppisar och skapa recessionsmode?

Eller kanske klä av sig? Toplessmodet, som var en kombination av 1990-talets recession och massarbetslöshet och den nya synen på fritt val, var ett av 1990-talets mest deprimerande fenomen:

Och faktiskt hörs nyheter som tyder på att vi är på väg in i en ordentlig "lama" 2015.

I Kyrkslätt erbjuder man biltvätt med barbröstade kvinnor sommaren 2015.

Läs mera:

Barbröstade kvinnor tvättar bilar i Kyrkslätt

Under helgen tvättar kvinnor bilar i bar överkropp i Kyrkslätt. En bilreservdelsaffär har "topless biltvätt", som det kallas i deras egen annons. Företagaren anser inte att affärsknepet är sexistiskt.

Rasism och hat

Tungt med nedskärningar, tomma butikslokaler, topless-servitriser och brödköer. Men ett av de värsta problemen är hatet, våldet och föraktet mot andra människor. Som har flammat upp. Eller snarare fått tillstånd att flamma upp.

2015 har varit ett år då mängder av flyktingar flytt för sina liv. Också till Finland har de kommit i större grad än tidigare. Och vad blir reaktionerna: näthat, våld och önskemål om stängda gränser.

Jag tänker tillbaka på den tiden då somalierna flydde från ett kaotiskt och våldsamt Somalia. Och kom till Finland via Sovjetunionen.

Också då ville man stänga gränserna så snabbt som möjligt.

Överborgmästare Raimo Ilaskivi i Helsingfors efterlyste i sitt nyårstal 1991 klara ställningstaganden i flyktingfrågan. Politiskt förföljda flyktingar bör man hjälpa, men inte "välståndsflyktingar hit skickade av affärsmän". Då kommer finländarna att framstå som utnyttjade dumbommar.

Folk menar att de som kommer är unga män. De är inte fattiga och borde stanna för att kriga i sitt land. Kvinnor och barn kan man tänka sig att ta emot. Kanske.

Så lät det också 1991.

Och alla anlagda bränder och demonstrationer och våldet mot flyktingarna 2015. Reaktionerna från statsmakten ekar 1990-tal. Man avfärdar dem som engångsföreteelser.

Redan 1989 talade man om rasism, bomber och främlingshat som engångsföreteelser. President Mauno Koivisto menade 1989 att man bara eldar på om man talar om rasismen. Och samma reaktion hörs med bomben mot en flyktingförläggning i Valkeala 1991.

Samma män(niskor) som försvarar skyddslösa kvinnor mot våldsamma muslimska män vill gärna ta till hårda åtgärder för att korrigera fel tankesätt. Eller fel hudfärg och språk.

Näthatet är förstås mycket starkare nu 2015, för det finns så många plattformar och forum där man kan vädra sina aggressioner. Men man såg nog näthat redan på 1990-talet, när nätet var ungt.

Kärlek och medmänsklighet

Men det jag inte minns från 1990-talet är den stora mängden motröster. Folk som vill hjälpa flyktingarna, som inte tycker det är okej att bränna ner flyktingboenden, som upplåter sitt hem för flyktingarna. Tillsammans kan man jobba för en bättre värld. Och Finland kan också komma på världskartan för att man tar emot flyktingar med hjärta och själ!

Somalier anländer till Finland, 1989
Somalier på mottagningscenter 1989 Somalier anländer till Finland, 1989 Bild: Yle bildtjänst/Jukka Kuusisto mottagningscenter

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet