Hoppa till huvudinnehåll

Idas arkivblogg: Tillbaka till 1990-talet?

Övergivet köpcenter, 1995
Övergivet köpcenter, 1995 Bild: Yle bildtjänst/Juha-Pekka Inkinen tomt köpcenter

Så går ett år ifrån oss och kommer aldrig åter... Men allting tycks nog gå i cirklar. När jag tänker tillbaka på 2015 märker jag mycket som påminner om 1990-talet. Och inte det bästa från 1990-talet.

2015 har varit ett tungt år. Åtstramningar, krig, terrorattacker, rasism, tudelning och näthat.

Åtstramningar för att säkra marknadens ekonomi

När vår nya regering tillträdde, med statsminister Sipilä (centern), finansminister Stubb (samlingspartiet) och utrikesminister Soini (sannf.) kände man genast av de kalla vindarna.

Vi får höra att Finland inte har råd. Råd att understöda slashasar och fattiglappar?

Bidrag sattes under lupp. T.ex. barnbidrag kan man ju skära i. Såsom 1991.

Hösten 2015 öppnade statsminister Juha Sipilä (centern) diskussionen kring ett samhällsfördrag, som man ville få till stånd med löntagarorganisationer, fackföreningar och näringslivsrepresentanter.

Statsminister Esko Aho (centern) och finansminister Iiro Viinanen (saml) diskuterade också ett samhällsfördrag 1991. Ingen visste riktigt vad samhällsfördraget skulle innebära. Men man ville pressa ner kostnaderna på löner och priser.

Det blev inget fördrag 1991. Inte heller 2015.

Och man skyllde på de stagnerade fackföreningarna. Finansminister Iiro Viinanens uttalande att det är onödigt att höra till facket från 1991 kunde bra vara en replik från 2015.

Ledaren talar till folket

Statsminister Juha Sipilä fick hösten 2015 två gånger tala (predika) till folket. I tv. På bästa tv-tid. Också det ekar 1990, både vad gäller mål och medel.

Såsom statsminister Esko Aho talade till Finlands folk på nyårsdagen 1993.

Vi hann vänja oss vid välståndet som levnadssätt, talar statsminister Esko Aho om för oss. Men recessionen och massarbetslösheten kräver att vi måste uppoffra oss. Finland har producerat hela efterkrigstiden, men man har förbrukat mera än man producerat och skillnaden täckts med lån. Så kan det inte fortsätta längre!

Samhällsinbesparingarna kan tyckas plågsamma för de familjer som drabbats av nedskärningar och arbetslöshet, men problemen måste lösas― Esko Aho

Medan en mängd inbesparingar för de enskilda medborgarna gjorts, har stöden till bankerna uppgått till miljardbelopp. Men stödet görs inte för att rädda bankerna och deras ägare, utan för att garantera att ekonomin skall fungera. Bankstöden är viktiga för den vanliga spararen, påpekar statsministern.

Vårt välstånd byggs på Finlands åkrar och i Finlands skogar, och av konst och litteratur, passar Aho på att nämna i förbifarten. Låter det bekant?

Var och en sin egen lyckas smed?

Många menar att ingen behöver svälta i Finland. Men klyftorna ökar.

Ett torftigt och fattigt liv kanske beror på en själv? Det är bara att rätta magsäcken efter plånboken? Handla på loppisar och skapa recessionsmode?

Eller kanske klä av sig? Toplessmodet, som var en kombination av 1990-talets recession och massarbetslöshet och den nya synen på fritt val, var ett av 1990-talets mest deprimerande fenomen:

Och faktiskt hörs nyheter som tyder på att vi är på väg in i en ordentlig "lama" 2015.

I Kyrkslätt erbjuder man biltvätt med barbröstade kvinnor sommaren 2015.

Läs mera:

Reklam för topless biltvätt i Kyrkslätt

Barbröstade kvinnor tvättar bilar i Kyrkslätt

Under helgen tvättar kvinnor bilar i bar överkropp i Kyrkslätt. En bilreservdelsaffär har "topless biltvätt", som det kallas i deras egen annons. Företagaren anser inte att affärsknepet är sexistiskt.

Rasism och hat

Tungt med nedskärningar, tomma butikslokaler, topless-servitriser och brödköer. Men ett av de värsta problemen är hatet, våldet och föraktet mot andra människor. Som har flammat upp. Eller snarare fått tillstånd att flamma upp.

2015 har varit ett år då mängder av flyktingar flytt för sina liv. Också till Finland har de kommit i större grad än tidigare. Och vad blir reaktionerna: näthat, våld och önskemål om stängda gränser.

Jag tänker tillbaka på den tiden då somalierna flydde från ett kaotiskt och våldsamt Somalia. Och kom till Finland via Sovjetunionen.

Också då ville man stänga gränserna så snabbt som möjligt.

Överborgmästare Raimo Ilaskivi i Helsingfors efterlyste i sitt nyårstal 1991 klara ställningstaganden i flyktingfrågan. Politiskt förföljda flyktingar bör man hjälpa, men inte "välståndsflyktingar hit skickade av affärsmän". Då kommer finländarna att framstå som utnyttjade dumbommar.

Folk menar att de som kommer är unga män. De är inte fattiga och borde stanna för att kriga i sitt land. Kvinnor och barn kan man tänka sig att ta emot. Kanske.

Så lät det också 1991.

Och alla anlagda bränder och demonstrationer och våldet mot flyktingarna 2015. Reaktionerna från statsmakten ekar 1990-tal. Man avfärdar dem som engångsföreteelser.

Redan 1989 talade man om rasism, bomber och främlingshat som engångsföreteelser. President Mauno Koivisto menade 1989 att man bara eldar på om man talar om rasismen. Och samma reaktion hörs med bomben mot en flyktingförläggning i Valkeala 1991.

Samma män(niskor) som försvarar skyddslösa kvinnor mot våldsamma muslimska män vill gärna ta till hårda åtgärder för att korrigera fel tankesätt. Eller fel hudfärg och språk.

Näthatet är förstås mycket starkare nu 2015, för det finns så många plattformar och forum där man kan vädra sina aggressioner. Men man såg nog näthat redan på 1990-talet, när nätet var ungt.

Kärlek och medmänsklighet

Men det jag inte minns från 1990-talet är den stora mängden motröster. Folk som vill hjälpa flyktingarna, som inte tycker det är okej att bränna ner flyktingboenden, som upplåter sitt hem för flyktingarna. Tillsammans kan man jobba för en bättre värld. Och Finland kan också komma på världskartan för att man tar emot flyktingar med hjärta och själ!

Somalier anländer till Finland, 1989
Somalier på mottagningscenter 1989 Somalier anländer till Finland, 1989 Bild: Yle bildtjänst/Jukka Kuusisto mottagningscenter

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet