Hoppa till huvudinnehåll

"Prao" hjälper asylsökande att få foten in i arbetslivet

Tre arbetare vid ett bygge
Tre arbetare vid ett bygge Bild: Mika Kanerva yrke

Ett nytt unikt projekt ska hjälpa asylsökande att komma in i det finländska arbetslivet i snabbare takt.

Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland har startat ett pilotprojekt. Med hjälp av projektet ska asylsökande få en praktikplats - gå på "prao"- vid ett företag eller en förening. Det är frågan om handledda arbetstillfällen, tröskeln ska vara låg.

- Meningen är att sysselsätta de asylsökande och visa de asylsökande hur det finska arbetslivet fungerar. Så att de känner sig delaktiga i samhället, berättar projektkoordinator Anna Tenho vid Röda Korset.

Projektkoordinator Anna Tenho vid Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland
Anna Tenho Projektkoordinator Anna Tenho vid Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland Bild: Yle/ Nora Engström röda korset i egentliga finland

God respons både från arbetstagaren och arbetsgivaren

Totalt 30 asylsökande deltar i projektet. Flyktingförläggningarna i Åbotrakten har berättat om projektet för invånarna och sedan har personerna fått anmäla intresse för en praktikplats. I det första skedet har engelskakunskaper varit ett kriterium, men i framtiden är det inte ett krav, eftersom de flesta som kommer hit inte kan engelska.

Livet på flyktingförläggningen passiverar. Dygnsrytmen ändras också om man inte har något att göra.

De asylsökande intervjuades i november och då tog man reda på personens utbildning, arbetserfarenhet och vad hen är intresserad av att jobba med.

Röda Korset har också kontaktat företag, organisationer och föreningar för att fråga om de har jobb att erbjuda. Det kan också handla om frivilligarbete.

- De första praktikperioderna inleddes i december. Responsen har hittills varit god, både från arbetsgivaren och arbetstagaren, säger Tenho.

Livet på flyktingförläggningen passiverar

Att bo på en flyktingförläggning eller ett tillfälligt nödboende utan vardagsrutiner och arbete passiverar. Det säger Pauli Heikkinen, verksamhetsledare vid Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland.

- Det här är ett viktigt projekt som alla vinner på. Livet på flyktingförläggningen passiverar. Dygnsrytmen ändras också om man inte har något att göra. De asylsökande som kommer hit är inte heller vana vid att få pengar av staten. Därför skulle de gärna jobba och tjäna pengar. Och det finns ju mycket att göra i vårt samhälle, konstaterar Heikkinen.

Pauli Heikkinen, verksamhetsledare för Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland
Pauli Heikkinen. Pauli Heikkinen, verksamhetsledare för Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland Bild: Yle/ Nora Engström pauli heikkinen

Enligt Heikkinen ordnas finskakurser åt de flesta asylsökande på flyktingförläggningarna, men det är det enda organiserade programmet i vardagen. Därför behövs det också annan sysselsättning. Många asylsökande har lång arbetserfarenhet, är utbildade och är alltså en viktig resurs för Finland, säger Heikkinen.

- Folk vill och kan jobba. Många asylsökande har kunskap om jordbruk och den typen av arbetskraft används redan på landsbygden. En del är högutbildade exempelvis inom elektronikbranschen. Sedan finns det ju barberare, restaurangarbetare, bilmekaniker och företagare. Det finns en hel del kunskap och arbetskraft som kunde fungera som en vitaminspruta för näringslivet. De asylsökande borde genast få arbete då de kommer hit och det borde vi också fokusera på vid flyktingförläggningarna, konstaterar Heikkinen.

Tenho instämmer. Många asylsökande är högt utbildade och har en lång arbetserfarenhet som de inte kan dra nytta av i Finland.

Kartläggning av de asylsökandes kunskaper borde vara rutin

Enligt de nuvarande reglerna får en asylsökande, som har alla behövliga dokument, börja jobba i Finland efter tre månader. De asylsökande som inte har alla papper i skick måste vänta ett halvt år. De här reglerna är vansinniga, konstaterar Heikkinen.

- Vi behöver ny arbetskraft av folk som vill vara med och bygga det här landet, säger Heikkinen.

Flyktingförläggningen i Pansio, Åbo.
Flyktingförläggningen i Pansio i Åbo. Flyktingförläggningen i Pansio, Åbo. Bild: Yle/Monica Forssell flyktingförläggningen i pansio

Pilotprojektet inleddes i slutet av oktober och i slutet av januari ska Röda Korsets distrikt i Egentliga Finland utvärdera projektet. Efter det fattar man beslut om hur projektet utvidgas. Intresse för projektet finns också på andra håll i Finland.

- Flyktingförläggningar och myndigheter runt om i Finland har varit intresserade av det här projektet. Även Migrationsverket har varit positivt inställt till det här. Det finns inga dåliga sidor. Det skulle vara ren och skär dumhet att inte utnyttja de möjligheter som det här projektet medför, konstaterar Heikkinen.

Tenho hoppas att man i framtiden kunde kartlägga folks arbetserfarenhet och kunskaper då de anländer till en flyktingförläggning.

- Det här borde bli en rutin på flyktingförläggningar. Då kunde vi ordna arbetstillfällen och hjälpa asylsökande att bekanta sig med arbetslivet och frivilligarbete i Finland, säger Anna Tenho.

Läs också