Hoppa till huvudinnehåll

Här testar man medborgarlön

Utrecht testar medborgarlön
Utrecht testar medborgarlön Utrecht testar medborgarlön Bild: Creative Commons utrecht

Det handlar om en idé som har fascinerat människor, allt från socialister till högerextremister, under flera århundraden.

Thomas Paine gav år 1797 ut en pamflett (Agrarian Justice) där han föreslog att staten skulle föra över en basinkomst till alla människor. Ingenting skulle krävas i gengäld.

Idén var då för radikal, men i dag finns det möjligheter till förverkligande. I Utrecht, en av Hollands största städer, planerar man ett pilotprojekt med basinkomst, skriver brittiska The Guardian. Också 19 andra kommuner uppges planera en liknande basinkomst.

- Vi är medvetna om riskerna. Vi har valt att inte tala om en basinkomst eftersom folk har en uppfattning om att det handlar om gratis pengar till människor som sitter hemma och tittar på tv, säger Heleen de Boer, grön fullmäktigemedlem i Nijmegen, till The Guardian.

Stödet ges till alla personer som är med i pilotprojektet. Det finns ingen behovsprövning. Enligt planerna får mottagarna cirka 800 euro per månad i stöd. Dessutom får de behålla inkomsterna från sitt jobb.

Flitfällor ska undvikas

Så kallade flitfällor uppstår då människor som får ett jobb förlorar sina bidrag, och därmed riskerar att få det ekonomiskt sämre.

Med medborgarlön vill man få bukt med flitfällorna. Meningen är också att på ett nytt sätt motivera människor som det nuvarande systemet tvingar till arbete, men som kontinuerligt avbryter sitt jobbande på grund av att arbetet är olämpligt.

Medborgarlönen förväntas ge människor utrymme och tid att själv söka sig ett lämpligt jobb på lång sikt.

Dagens system är dyrt

Man har räknat ut att kostnaderna för det nuvarande systemet för socialskydd är skyhöga. Kostnaderna består av bidragspengar, men det är också dyrt att upprätthålla en invecklad byråkrati.

I Utrecht hoppas man på att experimentet med medborgarlön ger möjlighet att bevisa att arbetslösa inte enbart försöker undvika jobb då de tar emot bidrag.

- Det handlar om att lita på människor, säger de Boer.

Grundidén med medborgarlön

  • Ovillkorlig inkomst för alla - oavsett om personen studerar, har ett företag, är anställd eller är arbetslös.
  • Betalas oavsett individens övriga inkomster.
  • Betalas utan krav på arbetsprestation eller beredskap att ta emot arbete.
  • Ska motivera människor att verkligen söka efter just det jobb som passar dem bäst, och att vidareutbilda sig vid behov.
  • En enkel stödmodell som avlägsnar onödig byråkrati i en välfärdsstat. Byråkratin minskas och administrationskostnaderna sjunker.
  • Basinkomsten täcker grundbehoven; mat, kläder och tak över huvudet.
  • Den optimala nivån på basinkomsten är oklar. Nivån kan inte vara för låg, och ett system med basinkomst får inte heller medför stora nedskärningar i den offentliga sektorn.
  • Inkomsterna beskattas lågt.
  • Vid högre inkomst skärps beskattningen, och en allt större del av inkomsten går till skatt. Skatteskalorna är progressiva så att de personer som klarar sig bra utan basinkomst betalar tillbaka den (i form av skatt)

Aktuellt också i Finland

I början av december väckte det internationell uppmärksamhet att Finland planerar att införa en månatlig medborgarlön på 800 euro.

I verkligheten har Finland inte ännu kommit så långt. Juha Sipiläs (C) regering har i alla fall beslutat att introducera ett experiment med medborgarlön under den här regeringsperioden. Experimentet förbereds av Folkpensionsanstalten och genomförs i vissa regioner. Avsikten är att se hur olika befolkningsgrupper påverkas av en basinkomst, eller partiell sådan, och vilka kostnader det medför.

En basinkomst betyder ett socialskyddssystem där alla fullvuxna får en summa pengar per månad och den ersätter de olika formerna av nuvarande minimisocialskydd.

Det huvudsakliga argumentet för medborgarlön är att minska på byråkratin och förenkla socialskyddet. Dessutom ska flitfällorna fås bort och personer som lever på olika stöd ska lättare och snabbare ska kunna ta emot arbete.

Det är dock oklart hur dyrt en medborgarlön skulle bli för samhället.

Dagens villkor passiverar

Dagens dyra och byråkratiska socialskydd innebär att arbetslösa sitter hemma och är inaktiva. Myndigheterna kontrollerar att den arbetslösa inte gör något eftersom det är villkoret för socialbidrag.

Systemet kräver att bidragstagaren aktivt hela tiden för fram bevis för sin belägenhet, konstaterar Karina Jutila, direktör för tankesmedjan e2 i tidningen Syre.

Byråkratin kostar

Jutila säger att en basinkomst, trots kostnader, sparar in mycket pengar eftersom det inte behövs rigida kontroller för alla olika utbetalningar. Det här är en stor skillnad i jämförelse med nuläget.

En traditionell syn är att människan måste kontrolleras. Om man däremot ser människans självbestämmanderätt som en möjlighet att utvecklas vidare kan det bidra till att hela samhället utvecklas. Basinkomsten handlar inte heller bara om pengar. Det är också en fråga om hur man använder sin tid.

För individen är det nuvarande systemet komplicerat. Ett bidrag kan ofta komma sent om ett intyg har saknats. Den som har fått jobb kan eventuellt tvingas sluta arbeta eller skjuta fram sin utbildning eller ställa in planerade program.

En basinkomst kan betyda att man lättare kan planera sitt liv och använda sin energi till annat, till exempel till att söka arbete.

Ett experiment i Kanada på 1970-talet då varje familj i staden Dauphin fick en summa pengar i fem år visade att fler unga började studera. Mikrolån till kvinnor i Indien har visat att en förutsägbar och regelbunden basinkomst till vuxna gör att alla i familjen mår bättre. Alkoholproblem minskar, barnen får bättre mat, människor vågar göra investeringar, starta företag och låta barnen gå en längre tid i skolan. Experiment i Kanada, Namibia och Indien pekar på ökad ekonomisk aktivitet, minskad kriminalitet och större utbildningsbenägenhet.
― Karina Jutila i tidningen Syre

En trygg människa är mer öppen

En ekonomisk grundtrygghet främjar delaktighet i samhället, och minskar riskerna för marginalisering vid arbetslöshet. Att inte stå helt utanför arbetslivet är viktigt och människor behöver en chans att känna sig nyttiga. Arbetslösa och de som har korttidsjobb behöver någon form av trygghet i sina liv.

Stabilitet kan också göra människor mer motiverade att öppna sig för sin omgivning. Om man inte behöver oroa sig för sitt uppehälle finns det tid och energi för annat.

Den sociala integriteten kan öka, och oväntad kreativitet kan uppstå då man ges en möjlighet att tänka i nya banor. Engagemang i idrottsrörelser, ungdomsförbund och andra sociala organisationer kan öka.

Om en basinkomst ökar välmåendet kan det också minska kostnaderna för vård.

Med nuvarande system riskerar arbetslösheten att gå i arv. De unga lär sig inte vad arbete är då de aldrig ser det i sina hem. Utslagningen ökar.

Olika modeller

Jan Otto Andersson, docent i nationalekonomi vid Åbo Akademi skriver i ett inlägg i Hufvudstadsbladet (24.10.2015) om olika experiment med basinkomst.

Ett alternativ till medborgarlön är enligt Andersson "negativ" inkomstskatt som ges fullt ut åt personer som inte har andra inkomster. Skatten minskar ju mer man förtjänar tills den övergår till en normal ”positiv” skatt när inkomsterna överstiger en viss nivå.

Andersson, som också är grundande medlem av Basic Income Earth Network (BIEN) föreslår att man genomför sex olika experiment samtidigt under två, tre år. Tre experiment skulle genomföras inom vissa grupper (arbetslösa, 23-åringar och småföretagare) och tre på lokal nivå i olika delar av landet.

Docenten föreslår en skattefri månatlig basinkomst på 700 euro, och att inkomster och bidrag utöver detta beskattas med 50 procent. Småföretag kunde anställa en person som utöver lönen (som beskattas med 50 procent) skulle erhålla 700 euro skattefritt.

Enligt Andersson skulle de här experimenten visa hur arbetslösa lyckas undvika så kallade flit- och fattigdomsfällor i dagens skatte- och bidragssystem. Man skulle också se hur basinkomsten påverkar 23-åringarnas studier, familjebildning och placering i arbetslivet. Vidare får man en bild av hur basinkomst kan påverka sysselsättningen för småföretagare.

Enligt Andersson är det tänkbart att hälsan, familjelivet, självbilden och samhällssynen kan förändras med dylika nya arrangemang. Han frågar sig också vad som händer med kriminaliteten, föreningslivet och samhällsandan i försöksområdena.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes