Hoppa till huvudinnehåll

Långfärd på skridskor är en form av friluftsliv

En instruktör och en långfärdsskrinnare står framför en grupp långfärdsskridskoåkare på isen.
Instruktören Nina Berglund och långfärdsskridskoåkaren Bengt Lindqvist på isen utanför Långvik framför hela gruppen som är på väg ut på tur. De orangefärgade piggarna alla har runt halsen är isnubbar som behövs för att ta sig upp om man går igenom isen. En instruktör och en långfärdsskrinnare står framför en grupp långfärdsskridskoåkare på isen. Bild: Yle/Camilla Berghäll långfärdsskrinnare

Det blåser kallt och ett några centimeter tjockt snötäcke har lagt sig på isen utanför Långvik i Kyrkslätt. Drygt trettio långfärdsskridskoåkare har samlats för att ge sig ut på en tur under ledning av instruktören Nina Berglund.

Isarna är fortfarande svaga, och senast på söndagen varnade Sjöbevakningen om svaga isar i hela Finska viken. För att ge sig ut på en skridskotur måste man ha rätt utrustning och veta vad man gör. Berglund berättar att man kan höra på ljudet om isen är tillräckligt stark. Om isen är svag har den högt ljud, om den är stark låter den nästan inte alls. Isen "sjunger" också i olika toner.

– Det är ett härligt ljud när det är snöfria isar, och man vet precis på ljudet hur tjock isen är. Det sägs att g-dur är ännu stark is, men då måste man ju vara musikalisk för att uppfatta den där skillnaden, säger Berglund och skrattar.

Berglund berättar att det är viktigt att ha med sig en ispik ute på isen. Med den slår hon hål i isen och sticker sedan ner en mätare i hålet för att mäta isens tjocklek. Idag är isen mellan 8 och 10 centimeter utanför Långvik.

– Vi åker ogärna om isen är under 7 centimeter, men det går att skrinna till och med på 4 centimeter tjock is, säger Berglund.

Alla som ska med på turen är medlemmar i Finlands Långfärdsskrinnare. Utrustningen som alla skridskoåkare ska ha består av isdubbar, så att man kan ta sig upp om man faller igenom isen, kastlina, en del har knäskydd och till och med hjälm. Alla har också ryggsäck på ryggen med reservkläder förpackade i en vattentät påse.

– I ryggsäcken har vi extra kläder som är vakuumförpackade, så att man hålls på ytan om man faller i. Ryggsäcken blir nästan som en flytväst, säger Berglund.

Friluftsliv

Långfärdsskridskoåkning är en form av friluftsliv. Berglund berättar att många som åker långfärdsskridskor också är aktiva båtmänniskor eller paddlare. Berglund själv seglar.

– Om man älskar öppna landskap skrinnar man helst på havsisar. Sjöarna fryser före havet så det det blir nästan mer skridskoåkning på sjöar, säger Berglund.

Säsongen för långfärdsskridskor börjar ungefär i november, beroende på hur kallt det är. Sedan fortsätter den så länge det är snöfritt, när det kommer tillräckligt mycket snö på isen går det inte att åka längre.

I dag ska gruppen ut på en några timmars tur, och Bengt Lindqvist är en av dem som ska med. Han har åkt långfärdsskridskor sedan 20 år tillbaka.

– Sedan på våren i mars kan det vara helt fantastiskt att åka på fina vårisar, säger Lindqvist.

Nybörjarkurs är ett måste

Den som är intresserad av att börja med långfärdsskridskoåkning måste först gå en kurs. Det ordnas kurser varje år och man kan kolla på skrinnari.fi.

– Nuförtiden måste man gå på en kurs, och så måste man gå på en nybörjartur, först efter det får man komma med på sådana här turer, säger Berglund.

Läs också