Hoppa till huvudinnehåll

Läshunden låter barn läsa högt utan att rätta

Läshunden Molly tillsammans med matte, biblioteksfunktionär Helena Österblad.
Läshunden Molly tillsammans med matte, biblioteksfunktionär Helena Österblad. Läshunden Molly tillsammans med matte, biblioteksfunktionär Helena Österblad. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney malax bibliotek

Barn behöver ofta läsa högt för att bli goda läsare. Om det känns jobbigt att staka sig och läsa fel så kan det vara skönt att få läsa för en hund.

Idén med läshundar har de senaste åren spritt sig i Finland. Tanken med läshundar är att det kan vara lättare att läsa högt om man läser ensam för en hund, istället för exempelvis i klassrummet. Om man dessutom klappar hunden medan man läser så utsöndras välmåendehormonet oxytocin i barnets kropp.

Läshundar är alltså en sorts terapihundar och idén kommer ursprungligen från Amerika. Årets Vasa Littfest (den 5-7.11) har som tema ”Djur och människa” och får också besök av en läshund.

Läshunden Molly populär

I Malax finns läshunden Molly. Molly är en ljus afghanhund som vid det här laget är van vid att barn läser för henne. Hennes ägare, biblioteksfunktionären Helena Österblad, tyckte att Molly med sin lugna och vänliga personlighet kunde passa som läshund. Tanken var att prova på, men Molly blev snabbt populär.

-Ibland är vi som några filmstjärnor när vi kommer till en skola. Alla ropar på Molly och kommer fram och klappar henne.

Vi träffar läshunden Molly på Yttermalax bibliotek, när hon får besök av klass 2b från Yttermalax skola.

-Molly vet vad som är på gång. När jag flätar hennes päls och tar fram ett speciellt jobbhalsband åt henne, då är det dags att träffa skolbarn, berättar Helena Österblad.

Molly står lugnt i ytterdörren och ser barnen cykla in på gården. Deras skola ligger inte långt bort, det går bra att komma med cykel.

- Du ser ut som en kamel, säger ett av barnen när de hängt av sig sina kläder. Molly viftar svalt vänligt på svansen till svar. Någon kamel är hon verkligen inte, men endel av hennes släktingar lever och klarar sig fint i ökenområden.

Känns bra att läsa för Molly

De barn som vill läsa för Molly väljer en bok och får sen komma och sätta sig i en lila soffa. De får lägga fötterna bekvämt på några kuddar på golvet. På en röd och guldrandig dyna på golvet ligger Molly behagfullt utsträckt. Hennes blonda man liksom rinner längs hennes kropp och en bit ut på golvet.

Bredvid Molly sitter ägaren Helena Österblad tyst och håller i Mollys koppel. Ibland lägger Molly ner huvudet på golvet och ser nästan ut att somna till barnens läsande röster.

Läshunden Molly lyssnar på en berättelse.
Läshunden Molly lyssnar på en berättelse. Bild: Yttermalax bibliotek läshund

-Det kändes bra att läsa för Molly och jag tror att hon lyssnade, berättar Daniel Setälä. Redan på förhand visste han att han ville läsa ur en spännande bok. Han valde ”Hjälp, vi kommer för sent” av Helena Bross och Christel Rönns.

Eetu Koskela är mån om att hålla ögonkontakt med Molly medan han läser. Molly märker det och lyssnar uppmärksamt.

Känns det då annorlunda att läsa för Molly? Jo, de som läser för Molly tycker att det är bättre så här. I klassen är det ganska mycket ljud, men här bakom några hyllor i ett avskilt hörn på biblioteket är det tyst.

Att inte behöva tro att man gör fel

-Tanken med läshundar är att barn ska få läsa högt för någon som lyssnar utan att rätta och avbryta. De ska få läsa precis som de läser, berättar Helena Österblad. Det är viktigt att inte bli avbruten, bland annat för att de inte ska behöva känna någon prestationsångest. De måste få njuta av sin läsning, utan att hela tiden tro att de gör fel.

En annan tanke med läshunden är att barn ska bli mer vana vid att framträda naturligt i olika sammanhang, att våga ställa sig upp och läsa eller prata inför publik.

Mollys uppdrag som läshund har blivit betydligt större än vad ägaren Helena Österblad tänkte sig. De besöker tillsammans både bibliotek och skolor. Men skolbesöken fungerar på sätt och vis bättre. Då kan elever som är svaga läsare på egen hand få komma till ett avskilt rum och läsa för Molly. När Molly besöker bibliotek träffar hon ofta en hel klass och då kan svaga läsare komma i skymundan för mer högljudda elever.

När Molly har en paus mellan läsningarna ligger hon på golvet och ivriga händer klappar och smeker hennes päls. Ofta kommer hon hem med ännu fler flätor, eftersom barnen tycker om att fläta hennes långa päls. Molly njuter av barnens sällskap. Men det tar också på krafterna och hon somnar genast barnen far iväg.

-Hon brukar vara helt slut när hon kommer hem efter ett skol- eller biblioteksbesök, säger
Helena Österblad.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje