Hoppa till huvudinnehåll

Framtidens mat krälar och flyger

pärmen till Lena Huldén: Minikarjaa Hyönteiset ruokana
pärmen till Lena Huldén: Minikarjaa Hyönteiset ruokana lena huldén: minikarjaa hyönteiset ruokana

I tusentals år har mänskor ätit insekter. Inte för att de lidit hungersnöd, utan för att det är gott. Men varför gör inte vi i Europa det? I framtiden kommer vi att göra det.

Lena Huldén, entomolog (insektforskare) vid Helsingfors universitet har sammanställt ett digert informationspaket i boken Minikarjaa, Hyönteiset ruokana (Like 2015). Hon presenterar insektätandets historia, var man ätit insekter, varför vi borde göra det och hur man kan göra det i Finland.

För även om de flesta europeer tycker att tanken på att sätta en larv eller en syrsa i munnen är otroligt obehaglig så kommer många av oss i framtiden att vara entomofager, insektätare. Helt enkelt för att jorden ska kunna förse tillräckligt många människor med det protein de behöver.

Lena Huldén och Anna Dönsberg
Lena Huldén och Anna Dönsberg Bild: Amanda Mylläri lena huldén och anna dönsberg

I industrialiserade länder får invånarna största delen av sitt protein från boskapsuppfödning och fiske. Haven börjar vara utfiskade och av all odlingsbar mark går 70 procent till boskapsuppfödning. För ett kilo nötkött krävs tre till tio kilo säd. Säd som i sig kunde vara mänskoföda. Om vi vill bevara biodiversiteten så kan vi inte börja hugga ner de sista urskogarna för att få betesmark utan då måste vi uttryckligen hålla oss till insekter.

Hurdå?

Det lättaste sättet att börja, enligt Lena Huldén, är att gå till en djuraffär och köpa fältsyrsor. Dom säljs som mat till t.ex. ödlor. Fältsyrsor kan man föda upp hemma i lådor och när man har till räckligt av vuxna syrsor lägger man dem i frysen så att de dör.

Så kokar man upp olja och lägger i syrsorna. Dom är färdiga på ungefär en halv minut. Därefter tar man upp dem, saltar dem och äter. Det enda man måste vara noga med är att de alla är levande när de läggs i frysen. Man kan också hoppa över frysandet. Men då riskerar man att någon av dem rymmer och väcker en på natten med sitt spelande.

odlingsbur för svart soldatmyra: Fram 432 av Katharina Unger
odlingsbur för svart soldatmyra: Fram 432 av Katharina Unger katharina unger: farm432

Elegant matmaskin

I Minikarjaa Hyönteiset ruokana finns också en bild på en hushållsapparat där man kan odla svart soldatfluga i sitt eget kök. Österrikiska Katharina Unger har utvecklat en enhet kallad ”Farm432” som på 432 timmar förvandlar ett gram ägg av svart soldatfluga till 2,4 kilo larvprotein i form av puppor med hjälp av lite köksavfall. Larverna innehåller 42 procent protein så det är ett mycket effektivt sätt att skaffa mat. Pupporna kan man sedan använda i matlagningen istället för kött.

Maskinen är vit, elegant utformad och stor som en matberedare. Den kan lätt misstas för en designhögtalare. Meningen är att den ska kunna stå hemma på diskbänken och se snygg ut, samtidigt som den producerar god och näringsriktig mat. Klart dominerande är den stora glaskupolen, under den lever flugorna sitt korta liv, som bara varar ett par dygn. Se videon hur det går till.

Nej inte jag!

- Det finns inte en enda människa som inte äter insekter, säger Lena Huldén. Om du dricker en kopp kaffe eller äter en bit choklad så har du fått i dig insekter eller deras ägg. Och om du äter grönsaker så har du bara två alternativ; antingen äter du så fruktansvärt besprutade grönsaker att inga insekter kunnat leva på dem eller så får du i dig åtminstone bananflugelarver. Det är ingenting märkligt med det.

Samla inte vad som helst

Det bästa sättet att börja som entomofag är alltså att odla insekter själv. För det finns 22.000 insektarter i Finland och du måste känna till vilken art det lönar sig att samla. Vissa arter ger ingen näring, andra kan vara direkt giftiga eller leva i en miljö som är så full av bakterier att de är oätliga av den orsaken.

Bild: YLE/ Sandra Suominen kampen 2013

- Jag vill inte att folk ska börja gräva i myrstackar efter myrägg, säger Lena Huldén. Det leder bara till att andra djur kommer in i stacken och förstör den som boning för myrorna. Sök då hellre upp hästmyror i gamla stockhus för de ställer till med skada.

Halvfabrikat

Det troligaste är att vi inte alla börjar odla våra insekter själva utan i framtiden köper vi proteinmjöl som är gjort på malda insekter. Det kommer att komma halvfabrikat till butikerna som innehåller insektprotein och vi kommer att kunna köpa insektsmjöl som man kan sätta i t.ex. semlor eller köttbullar. I jämförelse med hur invecklad och industrialiserad produktionen av t.ex. sojamjöl är så är det här mycket renare och enklare.

ätbara larver
ätbara larver ätbara larver

Hur etiskt är det?

När det gäller djurhållning så står vi inför en koldioxidparadox. Om vi vill att djurens ska avge så lite koldioxid som möjligt så bör både deras rörelsefrihet och livstid begränsas. Det bästa ur klimatsynpunkt är att ha så effektivt och industriellt uppfödda grisar och broilers som möjligt. För om de tillåts leva enligt sina behov så höjs koldioxidutsläppen. Men där kommer frågan om etiskt djurskydd emot. Vi vill ju inte att de ska leva så.

Insekter däremot kräver mycket lite plats. Vi kan odla så kallade sällskapliga arter ihop och vi kan föda upp dem på billiga råvaror och de lever bara en kort tid. Något problem med slakten blir det inte heller. Det är bara att plocka in dem i en frys. Det lönar sig inte heller att behandla insekter dåligt en längre tid. För om de inte får sina minimibehov tillgodosedda så dör dom - allihop. Och det är ju inte en bra affär. En insekt som förökar sig mår i princip bra.

Delikatess på menyn

Länder som Kina, Thailand, Mexico och länderna söder om Sahara är experter när det kommer till insekter som livsmedel. I Kina har insektodlandet industrialiserats till stora fabriker. De första restaurangerna i Finland som har insekter på menyn kommer att komma inom några år, bara EU-lagstiftningen blir färdig. Den ska gälla alla EU-länder och alla ätbara arter, så det tar sin tid.

Utvecklingen går långsamt när det är frågan om att introducera ett nytt livsmedel. En enda skandal och det här stannar upp, och det här är alldeles för viktigt för att slarvas bort, betonar Lena Huldén.

I vår kommer Topi Kairenius att utkomma med en kokbok för entomofager, även den på Like. Läckra recept med krispiga smaker utlovas.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje