Hoppa till huvudinnehåll

Snabbare än vinden på Gloskärsfjärden i Larsmo

gloskärsfjärden, österbotten isjakt, larsmo
Gloskärsfjärden. gloskärsfjärden, österbotten isjakt, larsmo Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén österbotten isjakt

Det blev en lång väntan för isjaktsseglarna Timo Sivula och Mikael Petterson. Men efter nyårshelgens köldknäpp blev det seglingspremiär på den glasblanka Gloskärsfjärden i Larsmo.

Det är vinterns allra första riktigt kalla morgon och solen är sakta på väg upp som ett tvekande orange klot. Timo Sivula från Karleby och Mikael Pettersson från Vasa har båda kommit till Strandis i Larsmo för att segla isjakt.

Det är otroligt vackert men väldigt kallt.

- Det här är första isarna i vinter. Vi brukar börja segla i slutet av november så vi har fått vänta ordentligt. Det är lite väl kallt, men vi är laddade, säger Mikael Pettersson.

Det är sällan det är sådana här förhållanden, spegelblank is utan snö. En en färskvara kallar Pettersson föret. Och det ser ut att hålla i sig hela veckan.

Tre gånger vindens hastighet

I Finland finns det knappa 80 personer som åker isjakt. Mellan 20 och 30 av dem deltar i FM-tävlingarna.

Att segla isjakt påminner om att vanlig segling, men på is, och det går mycket snabbare. Med en isjakt seglar man två till tre gånger vindens hastighet.

- I dag siktar de på att komma upp till 60-70 kilometer i timmen när det blåser mellan två och tre sekundmeter, säger Timo Sivula.

Sivula har kommit upp i 103 kilometer i timmen. Det är inte lite i den relativt lätta farkosten av trä och glasfiber. Konstruktionen är gjord i slutet av 1930-talet och så värst mycket har den inte ändrat säger Pettersson. Farkosten ska vara lätt så att man kan spänna fast den på biltaket och ge sig ut för att leta isar.

Inspirerade för VM

Det var när Finland ordnade världsmästerskapet i isjaktssegling 1998 som Timo Sivulas intresse för att segla isjakt vaknade. Sen dess har han själv byggt flera jakter.

Men vad är det som får dem att bege sig ut i kylan och blåsten tidiga vintermorgnar när andra helst vill skrota hemma i pyjamas. Att rigga jakten i bara händerna tar också sin rundliga tid.

- Det är farten och accelerationen, det är något helt annat än att segla på sommaren, säger Mikael Pettersson.

Trygga isar på tävling

Men Sivulas rekord på 103 kilometer i timmen. Hur kändes det?

- Jag var rädd, säger Timo Sivula och skrattar. Men på tävling glömmer man skräcken direkt. Då gäller det bara att vara först, säger Sivula.

Det blir inte heller så mycket färdsegling, det är farligare. Man träffar på råkar och vakar och dålig is. På tävlingar är isen kollad och genomseglad och -knackad.

- Då behöver man inte fundera över om isen håller utan bara hålla koll på själva jakten, säger Sivula.

Varken Sivula eller Pettersson tycker att det är en speciellt farlig sport. Men man måste veta vad man gör och behärska sin jakt.

Snart är det dags för VM-tävlingar som ordnas av det Österrikiska isjaktsförbundet. Sex finländare är anmälda till världsmästerskapet och nu finns det inte längre mycket tid att finslipa tävlingsformen.

- Jo, det är knappt om tid och det kommer inte många helger att träna. Så nog får man säga att jag är förväntansfull, säger Sivula medan han med bara händer riggar jakten inför premiärturen.

Vinden tar tag i seglet

Men det är just då som seglingen tar en oväntad vändning.

- Tar du med redaktören? ropar Sivula till sin kompis.

Och plötsligt är det jag som kryper ner i den trånga jakten. Vinden tar tag i seglet och vi får snabbt upp farten och susar fram över den spegelblanka Gloskärsfjäden i drygt 60 kilometer i timmen.

Det är en otrolig känsla, solen skiner och det knäpper i isen där vi seglar fram. Det är full fart men ändå rofyllt ute på fjärden där vårt enda sällskap är några långfärdsskridskoåkare. Lite nervöst känns det när vi ska svänga. Jakten känns ganska lätt precis i det ögonblicket.

Men jag kan gott förstå varför Timo Sivula och Mikael Pettersson stiger upp tidigt för att jaga blankisar. Man får en riktig adrenalinkick som håller i sig hela dagen.

- Och som en bonus får man också se väldigt många vackra soluppgångar, säger Timo Sivula.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten