Hoppa till huvudinnehåll

Statsvetare: Mindre demokrati med listval

Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015
Ska Finland ha personval eller listval på landskapsnivå? Arkivbild. Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015 Bild: Yle/Johanna Ventus riksdagsval,riksdagval åbo

Att använda listval i de nya självstyrelseområdena vinner inget gehör hos statsvetaren Claus Stolpe. Det flyttar över makten från väljarna till partiet, säger han.

Regeringen funderar som bäst på regionförvaltningsreformen och som en del av det uppstår frågan hur landskapsfullmäktige i de nya självstyrelseområdena ska väljas.

Finland kommer i framtiden att ha 18 självstyrelseområden som tar över ansvaret för social- och hälsovården från kommunerna och samkommunerna.

Makten från väljarna till partierna

I Finland tillämpas personval i såväl kommunalvalet som riksdagsvalet. Nu diskuteras möjligheten att tillämpa listval för landskapsfullmäktige.

- Jag är inte så förtjust i listval, på helt demokratiska grunder. Det för över inflytandet från väljarna till partierna, säger statsvetaren Claus Stolpe på Åbo Akademi i Vasa.

Claus Stolpe
Claus Stolpe Claus Stolpe Bild: Yle/Joni Kyheröinen claus stolpe

Vid listval bestämmer partierna kandidaternas rangordning. I till exempel Sverige använder man listval.

Stolpe får medhåll av veteranpolitikern Ulla-Maj Wideroos som är ordförande för den svenska reformgruppen. Den gruppen granskar social- och hälsovårdsreformen ur finlandssvenskt perspektiv.

- Jag tycker inte om listval på någon nivå. Makten flyttas från väljaren till partierna, säger Wideroos.

Ulla-Maj Wideroos
Ulla-Maj Wideroos Ulla-Maj Wideroos Bild: Yle/Malin Hulkki ulla-maj

Stolpe och Wideroos är överens om att det blir onödigt krångligt att ha personval vid kommunalval och riksdagsval, samtidigt som man har listval för landskapsfullmäktige.

- Ett enhetligt system är att föredra, säger Wideroos.

"Vårdpolitiker" i landskapsfullmäktige?

Stolpe ser ändå en möjlig motivering till listval på landskapsnivå, att personer med expertis och ett brinnande intresse för vårdfrågor blir invalda.

- Man behöver nödvändigtvis inte vara utbildad inom hälsovården, det räcker med att man brinner för frågorna. Med listval finns det möjligheter att få in ett väldigt sakkunnigt gäng, säger Stolpe.

Kalla dem då "renodlade vårdpolitiker" eller dylikt.

Får man sitta på tre stolar?

En annan nöt som regeringen ska knäcka är om politikerna framöver ska ha rätt att sitta på tre stolar: i kommunfullmäktige, i landskapsfullmäktige och i riksdagen.

Om det blir så att man är valbar till alla tre nivåer uppstår frågan hur man ska få tiden att räcka till.

- Det finns 24 timmar i dygnet. Klarar man av att sköta så pass många ansvarsfulla uppdrag? säger Stolpe.

Men samtidigt blir det mindre att sätta sig in i för kommunalpolitikerna eftersom ansvaret för social- och hälsovården flyttas till landskapsnivå.

Här kommer vi tillbaka till frågan om "renodlade vårdpolitiker". Kanske man kunde dela på uppgifterna? De som är intresserade av vårdfrågor ställer upp i valet till landskapsfullmäktige.

Men det är inte riktigt så enkelt heller. Landskapsfullmäktige kommer trots allt att ha andra uppgifter utöver vården. Dessutom kan det hända att kommunerna får nya uppgifter.

Risk för att makten koncentreras

Om det är möjligt att sitta med på alla tre nivåer finns också risken för att makten koncentreras till färre personer.

Är det möjligt att man har bättre kunskap om de beslut man fattar om man sitter med på alla tre nivåer?

- Eventuellt. Bara man har tid och energi att sätta sig in i allt. Men i den andra vågskålen har vi just maktkoncentrationen. Jag tycker att beslutsmakten kunde spridas ut lite, säger Stolpe.

Wideroos kompar Stolpe också i den här frågan: Det är inte önskvärt att koncentrera makten till färre personer.

Partierna borde variera sina kandidater

Slutligen kommer frågan om staten faktiskt ska gå in och begränsa rättigheten att ställa upp i val.

- Det skulle vara ett ganska stort ingrepp i personers rätt att kandidera. Ska vi ha det så? Och hur mycket ska vi begränsa? Får man sitta i ett eller två organ? Och i vilka i så fall? frågar sig Wideroos.

Hennes förhoppning är att man inte ska behöva ta till lagstiftning: Partierna borde själva förstå att variera sina kandidater i de olika valen.