Hoppa till huvudinnehåll

Tågtunnel tas inte alltid på allvar i Estland

Avsiktsförklaring om tunnelutredning Helsingfors-Tallinn skrivs under. Fr.v. Helsingfors biträdande statdsdirektör Pekka Sauri, Nylands landskapsdirektör Ossi Savolainen, trafikminister Anne Berner, infrastrukturminister Kristen Michal, Harju ländsdirektö
Avsiktsförklaring om tunnelutredning Helsingfors-Tallinn skrivs under. Fr.v. Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, Nylands landskapsdirektör Ossi Savolainen, ministrarna Anne Berner och Kristen Michal, Harju länsdirektör Ülle Rajasalu. Avsiktsförklaring om tunnelutredning Helsingfors-Tallinn skrivs under. Fr.v. Helsingfors biträdande statdsdirektör Pekka Sauri, Nylands landskapsdirektör Ossi Savolainen, trafikminister Anne Berner, infrastrukturminister Kristen Michal, Harju ländsdirektö Bild: Gustaf Antell tunnel

Intresset för en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn har hittills varit lamt i Estland. Ändå skrev Finland och Estland under en avsiktsförklaring på tisdagen. Också städerna Helsingfors och Tallinn skrev under avtalet som möjliggör fortsatt planering av projektet.

Det var en liten ceremoni för ett projekt som har fått lite uppmärksamhet i Estland. Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn nämns oftast lite skämtsamt när ester talar om framtiden.

Inför sitt möte med Finlands trafikminister Anne Berner (C) sade den estniska infrastrukturministern Kristen Michal roat att de finska medierna börjar bli ivriga.

- I Finland spekulerar ni redan om vad en tågresa till Tallinn skulle kosta.

Avsiktsförklaringen handlar om ett ökat transportsamarbete mellan huvudstadsregionerna.

I Estland har intresset för en tunnel varit lågt, men i samarbetet ingår också ett potentiellt gemensamt biljettsystem för lokal trafik i Tallinn och Helsingfors.

Dessutom bekräftar parterna vikten av järnvägsförbindelsen från Tallinn till Berlin, Rail Baltic.

Minister Michal bedyrar ändå att han har blivit optimist när det handlar om en tunnel under Finska viken.

- Jag tror att den skulle bli ekonomiskt lönsam för båda länderna, säger han.

Den finska ivern påverkar esterna

Tunneln har alltså aldrig tagits på stort allvar i den estniska debatten. I år kommer det antagligen att ändras eftersom Finland tar frågan på så stort allvar.

- De flesta ester tycker att det är en intressant idé, säger Michal, men de frågar sig om det är realistiskt. Regeringen vill ta beslut om tunneln före nästa val år 2018. Jag tror att det blir ett positivt beslut.

Michal tror inte alls på att tunneln kan vara klar år 2030, som finska medier har spekulerat under de senaste dagarna.

- Det är inte realistiskt, men jag tror att den finns där när jag pensionerar mig, tillägger han. Eller kanske redan i slutet av 2030-talet. Så snabbt som möjligt ska det hur som helst bli.

För oss handlar det ändå om att pricka av projekten i rätt ordning. Helsingforstunneln kräver att Rail Baltic-förbindelsen redan finns.― Kristen Michal

Visionen om en vägförbindelse från Helsingfors till Tallinn är snart 150 år gammal. I Harju läns arkiv finns ritningar från 1871 på en bro till Helsingfors, en bro som skulle hållas uppe med ballonger.

- Drömmarna har hittills varit lite ljusblå, men nu börjar idéerna få färg, säger Michal.

Den tunnel som nu diskuteras skulle bara vara för tågtrafik.

- För oss handlar det ändå om att pricka av projekten i rätt ordning. Helsingforstunneln kräver att Rail Baltic-förbindelsen redan finns, menar Michal. En tunnel vidare norrut är ett logiskt nästa steg.

I september möttes ett 20-tal arkitekter från Finland och Estland i Tallinn för att gemensamt planera hur ett tunnelbygge kan genomföras.

Mellan 8 miljoner och 20 miljoner passagerare väntas resa med tunneltåget per år, enligt prognoserna.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen