Hoppa till huvudinnehåll

Företagare tror på tusentals nya jobb i landskapet

Arbete på plåttak.
Arbete på plåttak. Bild: Yle/Marica Hildén Ingå,Västnyland,husbygge

Företagares tro på framtiden håller på att återvända. Resultaten av Egentliga Finlands landskapsprognos visar att företagare är mera hoppfulla än i fjol och tror på en ökning i omsättningen och i lönsamheten. Dessutom tror fler företagare att de kan anställa mer personal och göra större investeringar,

Av de som svarat på enkäten tror 41 procent att företagets omsättning kommer att stiga under 2016. En tredjedel tror på att företagets lönsamhet kommer att öka. Inför år 2015 förväntade sig 19 procent av företagarna en minskad omsättning, i åt har andelen sjunkit till 15 procent. Förväntningarna på företagets omsättning har ökat mest i Reso och Nådendal. Henri Wibom, Egentliga Finlands företagares verkställande direktör, tror att ökningen delvis orsakats av positiva nyheter gällande varvsindustrin.

En femtedel av företagarna uppskattar att investeringarna kommer att växa, medan 16 procent tror att de kommer att anställa mer personal i år.

Enligt Wibom har tidigare prognoser visat sig hålla sträck och ibland till och med överträffats åt det positiva hållet. Inför år 2015 uppskattade företagarna som svarat att de skulle skapa 710 nya arbetsplatser. Slutligen anställde företagarna 823 personer. I Egentliga Finland är det huvudsakligen de små- och medelstora företagen som klarat av att skapa nya arbetsplatser, berättar Wibom. Den största förändringen har skett i Loimaa.

- I Loimaa tror dubbelt fler företagare än i fjol att de kan anställa flera under det kommande året, säger Wibom.

Tron på fler arbetsplatser har ökat mest inom byggbranschen och industrin. Utgående från landskapsprognosen föds tusentals nya arbetstillfällen i Egentliga Finland under 2016.

Två arbetare vid ett bygge
Arkivbild. Två arbetare vid ett bygge Bild: Mika Kanerva yrke

Företagsklimatet varierar

Företagare i S:t Karins, Lundo och Nådendal är mest nöjda med det rådande företagsklimatet. Företagare i Åboland ger företagarklimatet sämst betyg. Enligt Wibom är det ändå stor skillnad mellan Pargas och Kimitoön. I Kimitoöns kommun har 63 procent av de som svarat ansett att företagsklimatet är utmärkt eller gott, i Pargas endast 28 procent.

Då företagare betygsatt samarbetet med kommunen är det Åbo och Pargas som klarat sig sämst.

Wibom tror att företagares missnöje i Pargas kan ha att göra med enskilda fall där företagare hamnat i kläm och att de fallen har orsakat negativ publicitet. Att företagare är nöjda i Kimitoöns kommun kan enligt Wibom bero på goda möjligheter att vara med och påverka näringspolitiken.

I år fick företagare också svara på en hurdan förändring i beskattningen de tror att skulle främja konkurrenskraften mest. En klar majoritet hoppades på en estnisk modell som grundar sig på beskattning i samband med utbetalning av vinster.

"Lättare att bli av med sin äkta hälft"

Hanna Munter, ordförande för Egentliga Finlands företagare är övertygad om att företagarnas positiva framtidssyn bottnar i regeringspolitiken.

- Vi har alla tiders mest företagarvänliga regeringsbas, säger Munter som är speciellt nöjd med att man öppnat upp för möjligheten att knyta lokala avtal.

- Äntligen vill regeringen möjliggöra lokala avtal. Det är rätt riktning, säger Munter som nu väntar på att regeringsprogrammet ska bli verklighet.

Restaurang i Karleby.
Arkivbild. Restaurang i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist matservering

Munter säger att arbetslivet förändrats och att lokala avtal tillåter flexibilitet då man kommer överens om arbetstiden med arbetstagaren. Enligt Munter kan båda parterna ha nytta av lokala avtal.

- När det inte finns någon flexibilitet har man inga andra alternativ än att ge sparken då tiderna är dåliga, säger Munter.

- I dagens läge är det lättare att bli av med sin äkta hälft än med sin arbetstagare, säger Munter som driver ett cateringföretag.

Moderna företag en utmaning för banker

Närmare två tredjedelar av de företagare som planerar att investera i sin verksamhet uppger att de klarar det med företagets inkomster. En dryg tredjedel uppger att behöver lånefinansiering.

Under de senaste åren har många finländska företag som jobbar med modern teknologi klarat sig bra. Ändå kan företag inom just den branschen innebära en utmaning för bankerna då de söker lån för investeringar. Enlig Olli-Pekka Saario, Åbonejdens andelsbanks verkställande direktör, beror det dels på att företag av den typen ofta inte samlar på sig egendom som lämpar sig som lånegaranti, och dels på att det blivit allt svårare att uppskatta förutsättningarna för framgång. Beräkningarna är lättare att utföra då ett företag vill investera i en ny svarv.

Enligt Saario är det viktigt för tillväxten att bankerna vågar tro på modern teknologi.

- Men har man tillräckligt med kunskap och förståelse för branschen? frågar sig Saario.

Egentliga Finlands landskapsprognos grundar sig på Egentliga Finlands företagares enkät som skickats till 8001 företagare. I år svarade 1002 företagare på enkäten.

Läs också