Hoppa till huvudinnehåll

Tystlåtna partier gynnas i Finland

Oppositionsledaren Antti Rinne (SDP) talar i riksdagen den 2 juni 2015.
Antti Rinne skulle kanske inte behöva föra en aktiv oppositionspolitik? Oppositionsledaren Antti Rinne (SDP) talar i riksdagen den 2 juni 2015. Bild: Lehtikuva / Martti Kainulainen rikdag

Att ligga lågt är ett politiskt knep som verkar funka i Finland. Enligt statsvetare Åsa von Schoultz kan SDP lugnt vänta ut regeringen och plocka poäng genom att inte säga så mycket.

På nio månader kan väldigt mycket hända. Det vet alla som antingen har fått barn eller är intresserade av politik.

I riksdagsvalet i april hade SDP 16,5 procent av det röstande folkets stöd. Ett historiskt dåligt resultat som blev ännu värre under sommarens gallupundersökningar då stödet sjönk till under 14 procent.

Snabbspola bandet till den 30 december. SDP är Finlands största parti med 22,7 procent av finländarnas stöd. Ordförande Antti Rinne säger att hårt arbete ligger bakom deras stora väljarstöd. Men kan det faktiskt vara så att det är deras hårda arbete som burit frukt? Eller är det regeringens problem som gett dem ett stort väljarstöd?

Vi hoppar tillbaka till våren 2015. Centern går mot brakseger i riksdagsvalet. Juha Sipilä har nästan säkrat statsministerposten långt före valet i april. Och vad gör Centern med sitt stöd? De håller låg profil. De säger lite, men inte för mycket. De är inte arga, de är besvikna. Suomi Kuntoon.

De glider i mål som största parti på valdagen, den 19 april 2015.

Statsminister Juha Sipilä i Bryssel 24 september 2015.
En nöjd statsminister har hållit allt annat än låg profil efter valet. Statsminister Juha Sipilä i Bryssel 24 september 2015. Bild: EPA/LAURENT DUBRULE statsminister sipilä

"Se på när regeringen gör misstag"

Kan SDP lyckas med samma konststycke? Kan de från och med nu hålla låg profil och segla med vänstervindar i tygen ända tills nästa riksdagsval?

Statsvetare Åsa von Schoultz har ägnat en stor del av sin forskning till att studera politiskt deltagande, val, representation och demokrati. Hon menar att det gynnar oppositionspartier att vara försiktiga.

– För de enskilda partierna kan det ibland vara bra att vara tyst. Och det fungerar kanske extra bra om de som sitter i regeringen inte har det så lätt, säger von Schoultz.

Statsvetaren Åsa von Schoultz
Åsa von Schoultz hoppas ändå att partierna för en aktiv oppoisitionspolitik. Statsvetaren Åsa von Schoultz Bild: Robert Seger forskare åsa von schoultz

Som oppositionsparti är det klokast att ligga lågt och inte göra så mycket utspel enligt henne.

– Det räcker bra att se regeringen göra misstag och gynnas av det, säger hon.

Sasi: "Jag orkade inte"

SDP kunde enligt von Schoultz ta det lugnt en stund. Många som är missnöjda med regeringen vänder sig automatiskt till dem just nu.

– Eftersom det nu är tre av de fyra stora partierna som sitter i regeringen så finns det bara ett lite större parti som är alternativet till de som styr och det är i det här fallet Socialdemokraterna, säger hon.

Men som enskild politiker gäller det ändå alltid att ha ljud för sig och synas så mycket som möjligt, menar von Schoultz. Gör man inte det kan det gå dåligt. Så som det gick för Samlingspartiets Kimmo Sasi i riksdagsvalet.

– Jag var för säker på mitt återval och orkade inte göra mitt fältarbete ordentligt. Man måste röra sig på fältet och möta människor och på det sättet skaffa nya väljare, säger han.

Läget har normaliserats

Kimmo Sasi satt i riksdagen i 32 år. Från 1983 till 2015. Han menar att partier däremot kan gynnas av att hålla låg profil.

Enligt Sasi har SDP:s roll som ett försiktigt oppositionsparti gynnat dem i längden, samtidigt som de har ett stort maskineri som arbetar i bakgrunden. Han menar att vad som har hänt under detta halvår är att läget har normaliserats, SDP har fått tillbaka de röster de förlorat och ligger där de ska ligga – mellan 20 och 25 procent.

– SDP misslyckades i början av valperioden genom bråket mellan Urpilainen och Rinne, och de var inte trovärdiga. Men sedan höll den låg profil och De Gröna och Vänsterförbundet tog fältet. Jag tror att man i längden är lite mer trovärdig om man är lite mer försiktig.

Kimmo Sasi sitter inte i riksdagen längre. Bild: YLE/Andy Ödman kimmo sasi

Han menar att ett bra exempel är Centerns väg till valseger i april. Då det gick dåligt för regeringspartierna höll Centern tyst.

– Okej, man har inte sagt något, men man har heller inte gjort något misstag, säger Sasi.

"Finländsk politik diffus"

Enligt Åsa von Schoulz är det den finländska politikens diffushet som gör oppositionspartierna populära, utan att de behöver göra något.

– Det är väldigt svårt för väljarna att veta vad man får då man går till valurnorna. Partierna vet att de måste kunna samarbeta efter att valet hållits, då de flesta partierna siktar på att sitta i regeringen.

Det här betyder i sin tur att partierna håller igen med sina vallöften och det blir aldrig uppenbart för väljarna hurudan politik det blir efter valet.

– Det här eftersom det inte finns några tydliga block eller allianser som för en liknande politik inför valet, säger hon.

Alliansen
I Sverige har de borgerliga partierna bildat Alliansen. Alliansen Bild: EPA/PONTUS LUNDAHL anna kinberg batra

Innehållet i politiken blir därför diffus och svårgenomtränglig för väljarna. Det leder till att man fokuserar på annat än innehållet och förenklar politiken.

– Väljarna tänker då inför valet att är jag nu missnöjd med den politik som förs, ja då får jag väl rösta på ett annat parti.