Hoppa till huvudinnehåll

En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

En bild med texten "rubriken har makten".
De allra flesta läser endast rubriken när de scrollar genom flödet på t.ex. Nyhetskollen, Twitter eller Facebook. En bild med texten "rubriken har makten". nyhetsskolan

En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna Törn-Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

- Ett "besvikelseklick" är inte värt något för oss. Vi vill att människor ska vara nöjda med vårt innehåll, inte känna sig lurade, säger Törn-Mangs.

Det här betyder inte att rubriken måste vara tråkig.

- Man ska utnyttja språket och försöka skriva fräscha och sprittande rubriker.

Törn-Mangs använder ofta synonymordlistor för att kunna variera sitt språk.

- Det finns sällan en orsak att använda ett så vanligt ord som ”stor” i en rubrik. Det finns mycket roligare ord!

Tips på en bra webbrubrik

1. Skriv en rubrik som står på egna ben och som är skräddarsydd för just den artikel den hör ihop med.
2. Använd presens och aktiva ord.
3. Rubriken får gärna ha en siffra. Till exempel: ”Tio ord som bara finns i Närpes”
4. Testa gärna en lite längre rubrik på webben. Då kan man berätta lite mer!
5. Förvandla rubriken till en förklaring. Till exempel: ”Ukraina - detta har hänt”

Kom ihåg: Rubriken får inte luras för att jaga ”klick”.

Det viktigaste man ska tänka på när man skriver en webbrubrik är att den måste förklara vad artikeln handlar om, den får inte vara ”luddig”, säger Törn-Mangs. Det här hänger ihop med vårt webbeteende i dag. Ofta nås vi av nyheter utanför sitt sammanhang, t.ex. genom en google-sökning eller i Facebookflödet och då är det viktigt att man direkt förstår vad det handlar om.

Tänk också på att rubriken ska vara skräddarsydd så att den hör ihop med just den artikeln.

- Plocka gärna ut en unik detalj och lägg med det i rubriken.

Johanna Törn-Mangs tittar in i kameran.
Johanna Törn-Mangs Johanna Törn-Mangs tittar in i kameran. Bild: Yle/Ilmari Fabritius Johanna Törn-Mangs

Törn-Mangs uppmanar Yle Nyhetsskolans elever att inte skriva uppsatsrubriker utan istället skapa något nytt och spännande.

Kanske en sådan här rubrik?

Törn-Mangs har samlat några rubriker från Svenska Yles webb som hon tycker är bra.

Olika rubriker från Svenska Yles webb.
Här har vi lyckats, om vi får säga det själva. Olika rubriker från Svenska Yles webb. Bild: Yle/Mirjam Heir nyhetsskolan

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Historisk valseger, åtalad minister och studiestress

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Se bilderna från årets debattfinal

    Vår praktikant Alexandra Stjernberg fotograferade debatten.

    I debattfinalen möttes Tölö gymnasium, Kristinestads gymnasium, Lovisa gymnasium och Ålands lyceum. När de här ungdomarna debatterar är tonen artig och respektfull. Debattörerna är pålästa och har god debatt-teknik. Dessutom har de glimten i ögat och njuter av att stå scen och argumentera.

  • Nyhetsquizet: Primärval, snus och syntetisk bensin

    En frågesport för dig som vill testa din nyhetskunskap.

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Förintelsen, fredsförslag och farligt virus

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Fyrk, folkmängd och farlig farsot

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Vulkanutbrott, klimat och oscarsnomineringar

    En frågesport för dig som vill testa din nyhetskunskap.

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Attacker, religion och strömavbrott

    En frågesport för dig som vill testa din nyhetskunskap.

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Rökning, ny regering och vulkanutbrott

    En frågesport för dig som vill testa din nyhetskunskap.

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsquiz: Regeringskris, klimatmöte och Pisa-resultat

    En frågesport för dig som vill testa din nyhetskunskap.

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Lögndetektorn: Tortyrfilmer, hotelser och porr - den som modererar diskussioner på nätet utsätts i sitt arbete för folks mörkaste sidor

    Saga blev utbränd av att gallra bland det värsta folk delar

    Diskussioner om nätetikett och artighet på internet var populära då diskussioner på nätet var ett nytt fenomen. Nu verkar det som att man gett upp med att försöka uppfostra allmänheten till artighet. Fokus ligger istället på att rensa bort de värsta hatinläggen. Men det är ett tungt arbete att moderera nätdiskussioner.

  • Nyhetsquiz: Bluffrea, Finlandiapris och kulturskandal

    En frågesport för dig som vill testa din nyhetskunskap.

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.