Hoppa till huvudinnehåll

Historieprofessor: Gatupatrullerna är ett symptom på misstro mot ordningsmakten

Polisen skjuter med gummikulor mot demonstranter i Helsingfors.
Polisen skjuter med gummikulor mot demonstranter i Helsingfors. Polisen skjuter med gummikulor mot demonstranter i Helsingfors. Bild: Lehtikuva/Aku Häyrynen demo

Gatupatrullerna hör inte hemma i ett samhälle som kan lita på sina institutioner och sin ordningsmakt. Det säger professor i historia Henrik Meinander, som ser kopplingar mellan dagens skärpta samhällsklimat och 30-talets Europa.

Gatupatrullerna som har grundats i flera finländska städer blåser nytt liv i diskussionen om det skärpta samhällsklimatet i Europa.

Medlem av den fosterländska organisationen Soldiers of Odin.
Gatupatrullanterna vill skydda samhället från det hot som de upplever att invandrare utgör. Medlem av den fosterländska organisationen Soldiers of Odin. Bild: Minna Aula / Yle gatupatrullering

Gatupatrullerna är ett tidigt tecken på att förtroendet för ordningsmakten har naggats i kanten, anser professor i historia, Henrik Meinander.

- Det är ju självklart att de inte hör hemma i ett samhälle som kan lita på sina institutioner och sin ordningsmakt, i det här fallet polisen och armén.

Historien upprepar sig

Gatupatrullerna för historieprofessorns tankar till 30-talets Europa, då det också fanns en polarisering mellan olika ytterligheter och en liknande mobilisering på många håll i Europa.

Historiker Henrik Meinander från Helsingfors universitet.
Histiorieprofessor Henrik Meinander befarar att misstron mot ordningsmakten har ökat i Finland. Historiker Henrik Meinander från Helsingfors universitet. Bild: Yle henrik meinander

Även då skakades de inhemska politiska institutionerna av händelser som uppstått på andra håll i världen.

Det här är ett bra exempel på hur vår demokrati inte enbart bygger på hur vår politiska kultur fungerar, utan den påverkas, rubbas och kantstöts också av geopolitiken.― Henrik Meinander, professor i historia

Meinander nämner amerikanernas krig i Afghanistan och Irak, den arabiska våren och EU:s oförmåga att integreras politiskt som exempel på fenomen som påverkat hemmapolitiken.

- I Europa där vi har upplevt en extremt lång fredsperiod har det uppstått nationella kulturer och självbilder som har utgått från att den här politiska stabiliteten ger oss en trygghet och en säker framtid.

- Det här leder till att det som vi tycker att är självklart, det vill säga att vår ordningsmakt fixar saken, inte mera är självklart, säger Meinander.

Inget övergående fenomen

Situationen blir inte blir bättre, befarar Meinander.

- Så länge som EU inte klarar av att lösa den här flyktingvågen kommer vi att få mera flyktingar. Om vi inte kan erbjuda flyktingarna arbete så är sannolikheten att den här friktionen mellan de gamla finländarna och de nya ökar, säger Meinander.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes