Hoppa till huvudinnehåll

Saknar vår tid en Georg Henrik von Wright?

Georg Henrik von Wright sitter vid sitt skrivbord.
Filosofen Georg Henrik von Wright i biblioteket i sitt hem. Georg Henrik von Wright sitter vid sitt skrivbord. Bild: Yle / Kalle Kultala georg henrik von wright

I år är det 100 år sedan Georg Henrik von Wright föddes. Finlands viktigaste filosof var både en erkänd vetenskapsman och en aktiv samhällsdebattör. Hur har hans tankar om humanism och hans samhällskritik hållit för tidens tand i en snabbt föränderlig värld?

I kylan promenerar jag förbi Forsthuset på Unionsgatan i Helsingfors. Om jag i stället slank in genom dörren där skulle jag gå samma väg som Georg Henrik von Wright på väg till sitt arbetsrum. I Forsthusets aula såg också filosofstudenten Nora Hämäläinen von Wright gå förbi, men hon hann aldrig prata med honom innan han dog.

I stället går jag vidare mot det nybyggda universitetsbiblioteket i Kajsaniemi. På kaféet där träffar jag filosofie doktorn och forskaren Nora Hämäläinen för att diskutera just Georg Henrik von Wright.

Georg Henrik von Wright

Föddes den 14 juni 1916, dog bara två dagar efter att han firat sin åttiosjunde födelsedag år 2003.

Finlands mest kända filosof, internationellt erkänd vetenskapsman. En filosofins grand old man som haft en avgörande roll i hur filosofi idkas på universiteten i FInland i dag.

Koncentrerade sig på analytisk filosofi och filosofisk logik - den deontiska logiken tillskrivs von Wright.

Efterträdde en av 1900-talets mest kända filosofer, Ludwig Wittgenstein, vid universitetet i Cambridge. Redigerade också ett flertal texter som Wittgenstein lämnade efter sig då denne dog.

Medlem av Finlands akademi, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Prisbelönt med bland annat Svenska Akademiens stora pris och Tage Danielsson-priset som han tilldelades 1998.

Aktiv samhällsdebattör vars viktigaste verk i den rollen var Humanismen som livshållning och andra essayer (1978) och Vetenskapen och förnuftet (1986).

Humanist av lång tradition

En sann humanist brukar han beskrivas som. I mänsklighetens historia är trettio, fyrtio år bara ett andetag, men vår värld har ändå förändrats på många sätt efter Georg Henrik von Wrights aktiva dagar. Hans humanism kan ändå inte några årtionden slita ut, säger Nora Hämäläinen.

- Den humanism som han talar utgående från är ju byggd under flera århundraden, många skulle säga några tusen år. Den västerländska tanketraditionen som man brukar spåra till antikens Grekland blir inte föråldrad på några årtionden.

Här behöver vi ett citat av von Wright själv. Så här beskriver han humanismen i boken Humanismen som livshållning: "En humanistisk livshållning är utpräglat intellektuell. Den grundar sig i ett kritiskt och förnuftsmässigt förhållande till verkligheten."

- Så här skulle vi väl alla vilja säga att vi gör: omfattar ett kritiskt och förnuftsmässigt förhållande till verkligheten. Det här ska förstås i kontrast till all typ av vidskepelse, även till sådana religiöst grundande hållningar som med hänvisning till religiösa auktoriteter förnekar vetenskapliga fakta. Det är en västerländsk tankeådra från renässansen, som bygger på att man ställer människan och hennes kunskapsförmåga i centrum.

Nora Hämäläinen sitter i Kafé Gaudeamus intill Helsingfors universitets nya studentbibliotek.
Nora Hämäläinen sitter i Kafé Gaudeamus intill Helsingfors universitets nya studentbibliotek. Bild: Yle/Eva Pursiainen nora hämäläinen

Vår tid är kluven

Jag undrar hur von Wrights humanism ter sig i dag. För i den tid vi lever i nu får många som identifierar sig som humanister eller möjligen intellektuella höra att det de håller på med är onödigt.

- Vi lever kanske inte i en utpräglat intellektuell tid - vårt samhälle utmärker sig kanske inte alltid med särskilt reflektivt och välgrundat tänkande, men många är beredda att åtminstone i princip omfatta en tänkande och kritisk hållning. Det vi lär våra barn i skolan är i viss bemärkelse också en humanistisk livshållning. Man kan säga att vårt samhälle är kluvet, med både tydligt anti-intellektuella drag och en stark betoning av det mänskliga förnuftet, säger Nora Hämäläinen.

von Wright skriver också att humanismen är historiskt föränderlig. Varje tidsålder måste på nytt besvara frågan vad humanism är utgående från sina egna utgångspunkter, förklarar Hämäläinen.

- Det är nyckeln till hur hans humanism är aktuell: det är ingalunda en given åskådning som är färdig. Den är en rörlig tradition som ställer mänskan och det mänskliga förnuftet i centrum.

Håller von Wright för tidens tand?

Georg Henrik von Wright dog år 2003. Det är bara 13 år sedan. Och i det sammanhanget undrar jag om von Wrights essäer ändå kan kännas litet, ja, dammiga idag, trots att man i många sammanhang gärna citerar Platon eller andra lika gamla tänkare.

- Hans sätt att skriva skulle kanske inte ha samma genomslagskraft idag. Han var en god skribent men skrev ur en upphöjd position, som en lärd essäist. Skulle han skriva idag skulle det säkert finnas mera konkretion och kropp i texten.

- Det är också något med hans upplysningshumanism som känns lite för enkelt.

Hon funderar ett slag.

- Jag tror att många intellektuella idag har ett mer komplicerat förhållande till vad förnuftet är och vad det kan göra, hur vårt tänkande är kulturellt betingat och hur vi sitter fast i olika former. Att fira det västerländska förnuftet på det här sättet som von Wright ändå gör känns mer komplicerat idag..

Kritik som fortfarande träffar rätt

Detta sagt var Georg Henrik von Wright en auktoritet i samhällsdebatten på 1970, -80 och 90-talen. Han skrev ett flertal essäer som kritiserade samtiden och kulturen. Nora Hämäläinen tycker att mycket av det han skrev då faktiskt var väldigt klarsynt.

- Kritiken av människans övertro på sin förmåga att bemästra jorden och teknologin som man själv har skapat, den är fullständigt aktuell. von Wright är ganska tidig med några av sina essäer, skrivna om de här frågorna redan på 50- och 60-talen.

Georg Henrik von Wright sitter i länstol med bok i handen.
Georg Henrik von Wright sitter i länstol med bok i handen. Bild: Yle / Kalle Kultala georg henrik von wright

Miljökritik var inte allmängods på von Wrights tid, så det att just han skrev kritiskt om miljöförstörelse väckte kontrovers. Där har samhället gått framåt från att ha sett ner på 1990-talets ekologiskt medvetna som något slags alternativa hippiemänniskor till en konsensus om att det är viktigt att satsa på miljöteknologi.

– Samtidigt har vi ju en profithungrig kapitalism som underminerar de här processerna - människan gör hela tiden enormt mycket för att skada vår miljö. Det finns en viss övertro bland en del på att teknologin kommer att lösa alla våra problem så att vi inte behöver bereda oss på att förändra vår livsstil, utan vår teknologi fixar det. von Wrights kritik av det västerländska medvetandet som en form av självkritik är ett återkommande tema i hans texter, ett tema som fortfarande är väldigt aktuellt, säger Hämäläinen.

Anade förändringar i arbetet

Förvånansvärt insiktsfullt skrev Georg Henrik von Wright också om hur den teknologiska utvecklingen kommer att ha en avgörande betydelse för vårt arbete. Det är en fråga som diskuterats i omgångar ända sedan industrialiseringen, men är återigen på tapeten eftersom det på grund av modern teknologi kommer att finnas minskat behov av vissa typer av tankearbete.

Det är nästan omöjligt att få en position som samlande intellektuell ikon.― Filosof Nora Hämäläinen

- Det här var något som han skriver om på 90-talet i Vetenskapen och förnuftet, vad det kommer att ha för konsekvenser för människors försörjning då vi har ett samhälle som baserar sig på lönearbete. Det finns många som förespråkar medborgarlön idag, men det är ju ingen lösning på det där. Speciellt på politiskt håll finns det få som tar på allvar det att vi kanske måste tänka på genuina alternativ till att alla jobbar 8h per dag för sin försörjning i 40 år. Vilka är de arbetsplatserna? Är det någon idé att hitta på nya produkter att tillverka för att vi ska kunna ha de här arbetsplatserna? frågar sig Nora Hämäläinen.

Försörjningsfrågan borde ställas på ett annat sätt, tycker hon, och tillägger att von Wright var väldigt skarp i den här frågan.

Nora Hämäläinen tittar in i kameran, genom fönstret bakom ser man en snöig gatubild.
Nora Hämäläinen forskar i moralfilosofi Nora Hämäläinen tittar in i kameran, genom fönstret bakom ser man en snöig gatubild. Bild: Yle/Eva Pursiainen nora hämäläinen

Saknas en von Wright år 2016?

Det är svårt att undvika att prata om samtiden. Det är kontrasten mellan Georg Henrik von Wrights tid och den gammaldags borgerliga bildning som han representerar och dagens värld med många högutbildade, en splittrad samhällsdebatt och nedskärningar i universiteten som göder konversationen.

Det finns inte längre någon liknande intellektuell auktoritet som Georg Henrik von Wright i dag. Världen är en annan. Saknar Nora Hämäläinen en von Wright?

Svaret är nej.

- Han var en enorm begåvning och en väldigt flitig person som faktiskt skrev väldigt mycket och var väldigt aktiv på många sätt. Men dels har offentligheten förändrats. Vi lever med en mycket mer splittrad offentlighet där människor följer med olika medier i enlighet med sina egna intressen och beroende på grupptillhörighet. Det är nästan omöjligt att få en position som samlande intellektuell ikon.

- Dels finns det också mindre respekt för auktoriteter som så att säga ovanifrån kommer och säger hur saker och ting ligger till. Man kan kanske på gott och ont tala om en demokratisering av diskussionsrummet. Dels betyder det här att mycket ogenomtänkta åsikter får lika mycket plats som välgrundade inlägg. Men det betyder också att det kanske finns fler som skriver och tänker bra i offentligheten. Det finns många forskare som är väldigt kunniga och bildade, och även skriver och uttalar sig i olika medier om aktuella frågor. Tyvärr förblir de ofta okända för den stora allmänheten.

Samtal om Georg Henrik von Wright på Helsingfors svenska Arbis på torsdag 14.1. kl 18.
Lars Hertzberg: von Wright i 1900-talets filosofi
Tom Reuter: G.H. von Wrights fråga: vilka mentala och fysiologiska faktorer styr vårt beteende?
Nora Hämäläinen: Filosofi och samtidsanalys.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje